Tagg: vinter

Bara bottenskrapet kvar

Nu märks det tydligt att vintern varit både lång och hård. Det är bara ett par månader sedan vedstaplarna låg dikt an mot dörren.

en halv vedtrave återstår i vedboden
I höstas var det fyllt till bristningsgränsen. 

När vedboden börjar eka tom är det hög tid att boka ny leverans hos vår lokale lantbrukare. Kanske vi borde beställa fyra säckar istället för tre den här gången?

Det är en fin avvägning mellan tillräckligt med ved och nog plats för förvaring av den.

fettblandningen som jag fyllde en creme fraicheburk med och hängde ut till fåglarna är snart slut
Bara några småsmulor återstår.

Fåglarna håller också på och tömmer skafferiet. Nu fyller jag inte längre på med ny fågelmat när den gamla tar slut. Utfordringen skall bara hjälpa dem under den värsta köldperioden. (Dessutom har jag läst en brittisk rapport om att fågelmatning under senvåren och sommaren inte gynnar dem. Kullarna blir tvärtom avsevärt mindre.)

pallkrage omgiven av snö och fylld med snö och is
Is och snö i, och kring, pallkragen.

Det som det fortfarande finns gott om är snö. Trots långa perioder med både blidväder och regn är snödjupet cirka 15 cm. Nu önskar jag faktiskt mest att den försvinner så jag äntligen kommer åt rabatterna. När det väl börjar töa får vi översvämning på tomten. Som tur är kommer vattnet också att rinna undan fort. Bra dränage är kanske en av få fördelar med att ha så mycket klapperstenar under matjorden.

Annonser

Coola växter

Pallkragen bakom stugan är fortfarande täckt av ett par decimeter snö. Det dröjer ett tag till innan jag kan se hur vitlöken och Gode Henriks målla klarat av vintern.

penseer växer i istäckt jord - verkar trivas fint
Istid? Sådant bryr vi oss inte om.

På den soligare delen av tomten står den andra pallkragen. Där har snön smält undan och blottat några penséer som jag sådde från urgamla fröpåsar i somras.

Jag måste erkänna att jag var rätt så skeptisk till tanken att de skulle överleva vintern. Men precis som Mowgli i Djungelboken är de tydligen tuffare än somliga tror. Får se om de undgår upptäckt av hungriga harar och rådjur ett tag till?

Ingen skymt av vitlöken där heller. Det blir intressant att se om det blir någon märkbar skillnad i skörd mellan de två pallkragarna. Jag satte lika många lökar av samma sort i båda. Det borde alltså bara vara växtplatsen som skiljer dem åt.

Praktiska tester av teorier. Slutresultatet kan bli gott. På mer än ett sätt.

Som buffetgäster på en finlandsbåt

Är vädret riktigt kallt kan vi inte sova över i stugan. Då dröjer det längre mellan besöken.

kladdig kaka med fågelmat placerad på dagstidning
Hemgjord isterkloss – massor av kalorier.

Det var med tanke på det som jag använde kakformar till den hemgjorda fågelmaten. Ett par ordentliga tilltagna isterlimpor borde rimligen räcka länge. Kanske hela vintern?

Men så blev det kallt. Riktigt kallt. Och mycket snö.

väldigt lite kvar av den hemgjorda fågelmaten
Bara skrotten kvar.

När vi nu var uppe var båda klossarna nästan slut. På bara ett par veckor har fåglarna pickat i sig fyra kilo fett, havregryn, solrosfrön och jordnötter.

den andra hemgjorda fågelmaten är nästan slut den också
Inte mycket återstår.

Jag blev överraskad för jag trodde faktiskt att jag hade tagit i i överkant. Nu fick jag bevis för att det var helt rätt tänkt. Maten var uppskattad, välbesökt … och nästan slut.

Som tur var hade jag med mig en ny fettklump som påfyllnad. Håller kylan i sig blir det inte den sista omgången fågelmat som jag kladdar ihop hemma i köket.

Vacker året runt

Det kanske är nästa nivå av trädgårdsintresset? Att inte bara tänka på hur rabatterna ser ut under de varmare årstiderna utan också vad som blir vackert när det övervintrar.

fröställningar av akleja täckta av rimfrost
Frosten glittrar i vintersolen.

En perenn som bidrar med lite uppnosig struktur är aklejan (Aquilegia vulgaris). Fröställningarna påminner om kandelabrar – allra helst när rimfrosten ger extra lyster.

Undrar om det är några fåglar eller andra djur som äter fröna som lämnats kvar?

blommande vit akleja
De flesta av våra aklejor är vita ”Alba”.

Aklejan är en typisk mormorsväxt. Tålig och anspråkslös när den väl rotat sig. Med förvärvet av stugan följde ett antal plantor som gör sitt bästa för att sprida sig.

Tidigare har jag tänkt att de skulle bli bra bytesobjekt. Nu lutar jag snarare åt att behålla dem. Vi får se om det går att hitta plats i någon av rabatterna?

Vårt vinterland

Vi visste att det hade snöat cirka en decimeter sedan vårt senaste besök. Det var fortfarande en överraskning att se hur buskar och träd bugade sig under tyngden.

hassel med grenarna nedtyngda av snö
Alla hasselns grenar klarade sig. Ingen brast.

Lätt och flygig nysnö är fortfarande fruset vatten. Sammanlagt väger den en hel del.

syrenbuskage helt nedtyngt av snö
Bondsyrenerna förvandlades till krypsyrener.

Naturligtvis är de flesta av växterna väl rustade för att klara både snö och kyla. För säkerhets skull tog jag ändå och skakade av både syrenerna och Nevadarosen.

snöskyffel framför snöhög
Snöskyffeln – en fantastisk uppfinning.

Den stora fördelen med pudersnö är att den är lätt att skotta. Vi var två som tog skift med snöskyffel och snöfösare. Med gemensamma krafter frilade vi vägen, parkeringsplatsen och promenadgångar mellan uthusen.

Resten av tomten får fortsätta vara insvept i ett skyddande snötäcke.

Situationskomik

Det verkar som om minusgraderna kommit för att stanna. Åtminstone ett tag framöver. Stämmer det blir det färre vistelser i solgläntan. Stugan är visserligen välbyggd men saknar vinterisolering. Att hålla värmen en kort helg kräver mycket ved.

kladdig kaka med fågelmat placerad på dagstidning
Här görs Energy Bars för hungriga vinterfåglar.

Jag har gjort fler flottiga fågelkakor att hänga upp i pergolan. En stor fördel med dem är att de inte kräver daglig påfyllning på samma sätt som en fröautomat. Blir det uppehåll i våra stugbesök på grund av minusgrader finns det fortfarande mat till fåglarna.

De blir säkert populära hos ekorrar och skogsmöss också.

Samtidigt som jag höll på med fågelmaten kollade jag skräpposterna på bloggen. Ett av dem hade skrivits på mitt gamla inlägg om hur jag rör ihop fågelmaten.

screenshot av spampost på siten som tackar för restaurangrecension
Vaddå? Vad menar du nu?

Vad är oddsen för att en skräppost handlar om nästan samma sak som bloggposten?

För ett kort ögonblick tänkte jag nästan att småfåglarna recenserat fågelmaten. I min fantasi såg jag blåmesarna sätta betyg utifrån erbjuden mat, presentation, närhet till skydd och allmän trängsel. Det var så absurt att jag skrattade rätt ut.

Sedan raderade jag skräpet. Fast först efter att jag tagit en skärmdump.

Hungriga djur

Snön underlättar för oss att se spåren efter våra olika besökare. Ibland är det spår av tassar och klövar. Andra gånger är det rester från en måltid.

rester av tallkottar på snö
Jag tror att det här är rester av ekorrens middag.

Marken under av de stora tallarna i skogsbrynet var pepprad av små tallkottsbitar. Jag gissar att det är ekorren som suttit uppe i tallkronan och ätit kottefrön.

hackspett har grävt i översnöad myrstack
Hackspetten har rädat myrstacken igen.

De röda skogsmyrorna har fått ytterligare påhälsning av hackspettar. Det är en stor stack så samhället kommer att överleva även om många myror blir fågelmat.

djupt bökad fåra i djupfryst mark vildsvin
Vildsvinen bökar i högervarv runt bastun.
uppbökad djupfryst mark vildsvin
Tjäle är en baggis för ett vildsvinstryne.

Och så har tomtgränsen haft besök av skogstrynena igen. De har flyttat på den frusna jorden för att komma åt smaskiga rötter. Med tanke på att silverbusken stått på samma plats ett antal år så överlever den säkert att få marken runt rötterna uppluckrad.