Etikett: viltkamera

Rådjursgeten

nattbild på rågjur, get
Liten get på nattbete.

Vi har haft nattligt besök av en rådjursget (Capreolus capreolus). Den lämnade rabatterna helt orörda. Så länge det är barmark finns det tillräckligt med gräs och örter i den omkringliggande skogen. När snön ligger djup kanske hon tar en tugga av kärleksörten. I så fall är det henne väl unt.

Ny synvinkel

Jag testade lite olika placeringar av den nya viltkameran. De flesta var nitlotter där ab-so-lut ing-en-ting hände. Men bakom bastun? Där var det trafik.

baksidan av en knuttimrad vägg. till höger syns bakdelen av en rödräv som går längs väggen.
Räven vid bastuknuten.

Hittills har den plåtat vilka fåglar som sover i holken och Mickel på väg till gläntan. Nu finns hopp om att äntligen fånga vildsvinen på bild också.

 

Paparazzi i skogsbrynet

Jag föll för frestelsen och köpte ytterligare en viltkamera. Burrel, samma märke som min första. Det här är en lite enklare modell som saknar stöd för MMS. (Eftersom jag inte använt detta en enda gång hittills kändes det överflödigt.)

viltkamera fastsatt med en rem runt en lavklädd björkstam
Lite mer basic, aningens mer rustik.

Nu finns den i skogsbrynet. Försedd med stort minneskort och laddningsbara batterier. Första uppdraget är att se om ugglorna jagar vid grönkomposten? Sedan är det hög tid att vildsvinen poserar för en bild. Hittills har vi bara sett spåren av deras framfart.

När snön lägger sig får vi se vilken av viltkamerorna som får hedersuppdraget att bevaka fågelmatningen när inte vi är här. Det känns lagom lyxigt att ha två att välja mellan och kunna planera för att täcka så många vinklar som möjligt.

Ett bra köp.

Mårdbesök

Jag flyttade viltkameran till fågelmaten för att få bättre koll. Framför allt vill jag se vilka arter som äter av isterklossarna. Men också för att kunna rapportera antalet individer de dagar då vi inte var där till Vinterfåglar inpå knuten.

nattbild bakifrån på mård ståendes på snötäckta marken vid fågelmaten
Är det något ätbart som rör sig nere i slänten?

En sen natt har kameran reagerat på rörelser och bränt av tre bilder med IR-blixt. Vi har fått bevis på att solgläntan ingår i ett mårdrevir!

Förra vintern fanns det spår av skogsmård (Martes martes) vid utedasset. Nu har vi också sett själva djuret. Både bakifrån och från sidan.

Med tanke på att den lyssnade så uppmärksamt var den förmodligen på jakt efter moharen eller en skogsmus. (Fågelmaten lockar smågnagarna och haren har en av sina viltväxlar längs vår uppfart.) Häftigt var det alldeles oavsett att få se mården på bild.

Mohare

För att verkligen kunna hålla koll på vad som händer i solgläntan i vår frånvaro skulle vi behöva många fler viltkameror.

Nu har vi en och det är alltid lika spännande att se om någon besökare fastnat på bild.

nattbild av skogshare som sitter i snöfall.
Laserögon!

Nu har vi fått se vem det är som hoppar fram i nysnön på uppfarten. En stilig skogshare (Lepus timidus). Fast eftersom vi befinner oss söder om Dalälven är det nog en mohare med gråspräcklig vinterpäls.

När jag tittar på bilderna blir det väldigt uppenbart att viltkameran inte är helt tyst. Moharens öron rör sig som paraboler när den pejlar in varifrån det konstiga ljudet kommer. Som tur är verkar den också snabbt bestämma sig för att det som låter inte är farligt.

Alternativ plan kanske behövs?

Jag är en varm anhängare av medborgarforskning. Det är ett sätt för oss lekmän att bidra till allas vår gemensamma kunskap. Ofta sker det genom att rapportera in sådant man iakttar i sin närmaste omgivning.

Vinterfåglar inpå knuten är ett sådant arrangemang. Det händer samtidig i flera europeiska länder. Sista helgen i januari räknar deltagarna hur många fåglar som kommer och äter av fågelmaten. Ju fler som gör det desto mer data blir det.

Jag inte anmält mig tidigare eftersom det varit osäkert om jag skulle kunna vara med. Om vädret är dåligt eller vi har annat att göra, då blir det ingen stugvisit den aktuella helgen.

Med viltkamerans hjälp blir det förstås en barnlek att räkna våra befjädrade gäster.

väldigt suddig fågel fångad av viltkameran
Ett OFS – Oidentifierat Flygande Skrutt.

Efter att ha tittat igenom den senaste skörden av bilder inser jag att det inte blir så enkelt. Fåglarna rör sig snabbt och en suddig blobb blir svår att artbestämma.

Nu har jag satt upp viltkameran vid fågelmaten för att testa inställningarna. Vi får se om jag hinner få ordning på det innan det är dags att börja räkna.

I mörkret är alla kattugglor grå

Vad är det egentligen som försiggår i gläntan när det är natt och becksvart? Spår av aktivitet hittar vi med jämna mellanrum. Djuren ser vi nästan aldrig. Vårt dåliga mörkerseende ligger oss i fatet.

I somras gjorde jag så slag i saken och köpte en viltkamera. Med hjälp av den borde jag väl ändå kunna stilla min nyfikenhet?

kattugglan sitter på vår utomhusbelysning och spanar efter byte
Kattugglan spanar efter något ätbart.

Oftast finns det inga nya bilder. Vi har en stor tomt med många skyddande buskage. Men vid de tillfällen när jag sätter in minneskortet i lapotopen och ser att kameran plåtat något mitt i natten – då ökar pulsen.

Som när kattugglan plötsligt satt där mitt framför kameran. En rar liten nattgäst. På jakt efter en ouppmärksam sork eller två.