Etikett: vårblommor

Små solitärbin

Också individualister går ibland i flock. Den här dagen skulle tydligen alla små solitärbin i solgläntan besöka gemsroten (Doronicum orientale). Samtidigt.

väldigt litet solitärbi på en blommande vårkrage

solitärbi med grå-svart randig bakkropp sitter på en nästan överblommad vårkrage

solitärbi i vårkrage, bakkroppen är gul av pollen

Jag såg många individer av åtminstone tre olika arter. Lustigt nog var de mest intresserade av den gemsroten som var nästan överblommad. De nyutslagna blommorna hade inte alls samma dragningskraft.

Stor nunneört

Det tar sin lilla tid men allt eftersom förlänger vi blomningssäsongen i solgläntan. Jag hoppades att nunneört skulle komplettera de andra perennerna och där hade jag rätt. När marken var bar och trist blommade de tillsammans med de tidiga vårlökarna.

stor nunneört med skira gröna blad och vit-rosa blommor
Litet exemplar av Stor nunneört.

Nu är de färdiga för säsongen och kommer snart att vissna ner. Då lämnar de plats för de andra perennerna i rabatten. Än så länge har jag nöjt mig med två olika sorter. Drakulanunneörten (Corydalis solida ‘George Baker’) som både jag och sorkarna är lika förtjusta i, och stor nunneört (Corydalis solida (L.) Clairv.).

De planterades nyligen så än så länge är de stora nunneörterna rätt små. Vi får se om de kommer att uppnå den utlovade maximala höjden av tre decimeter eller om de föredrar att hålla en låg profil?

Spontan samplantering

Jag har alltid misslyckats kapitalt när jag försökt göra löklasagner och julgrupper. Sorkarna (eller är det månne ekorrarna?) i gläntan är däremot naturbegåvningar!

vit krokus, blå scilla och röd drakulanunneört står tätt tillsammans
Blandade vårblommor i nära omfamning.

Se bara vilken fin liten vårgrupp som blommar vid rabarbern. Det som var tänkt som ett vinterskafferi blev istället en färgklick med vit krokus, blå scilla och röd drakulanunneört. Vive la France!

Ingen blyg viol direkt

Ofta är jag rätt strukturerad när jag gör saker i gläntan. Får en idé. Läser på innan om för- och nackdelar. Pratar igenom med sambon. Beställer det som behövs. Genomför det jag tänkt och håller tummarna för framgång.

Vid andra tillfällen blir det mer … låt oss kalla det ”spontant”. Som när jag vann en kejsarkrona (Fitillata imperialis) i ett höstlotteri och fick improvisera ihop en lämplig plats att sätta den.

Nu har jag varit lite bekymrad över att kejsarkronans växtplats saknar växtetikett. Tänk om jag trampar på den av misstag för att jag inte ser den?

de första röda bladen av en kejsarkrona sticker upp ur marken. stor knopp, en tuschpenna ligger bredvid för att visa skalan
Kejsarkronan visar de första röda vårbladen.

Den oron visade sig vara helt obefogad. Det är väldigt tydligt att något växer här.

Jag misstänker att den här blomman blir högväxt. Ett riktigt monster.

Gör skäl för namnet

Naturligtvis kom det bakslag på vårvädret. Istället snö och många minus nattetid.

tätt ihopknipna snökrokusblommor sticker upp ur snötäcke
Snö + krokus = snökrokus

Snökrokusarna som jag satte i grästorven vid bastuknuten klarade väderomslaget galant. Men jag måste medge att jag är lite besviken. Jag trodde att de skulle vara de första krokusarna att blomma på våren?

blommande grekiska krokusar i fjolårsgräs
Riktiga små glädjebomber, med sina starka färger.

Istället är det de grekiska krokusarna som är tidigast i år igen. Dags att (tillfälligt) ge upp jakten på några som är ”bättre” och istället köpa fler knölar av de här.