Tagg: vårblommor

Backsippor

Ganska många butiker och torghandlare säljer överblommade plantor tokbilligt. Den som tänker långsiktigt, inte är blödig och gillar att chansa kan fynda växter i fel säsong.

backsippor plantor
En kasse med backsippor.

Mitt senaste klipp är backsippor (Pulsatilla vulgaris) för en tia styck. Säljaren hade sex plantor kvar. Jag köpte allihop. Det fanns ingen anledning att snåla och erfarenheten säger mig att inte alla kommer att överleva.

backsippor planterade
Nu är plantorna nedstoppade i backen.

Jag tog hänsyn till att backsippor ogärna vill flyttas och att de inte tycker om stark konkurrens. Planteringsgropen hamnade därför i en ganska torr del av gräsytan framför huset. Där kör vi inte gräsklipparen. Samtidigt är det tillräckligt trädgårdsgången för att kunna njuta av blommorna, om det blir några.

Nackdelen med att spontanfynda växter är att det inte finns en plats reserverad för dem. Det öppnar å andra sidan dörren för att improvisera.

I min fantasi blir slutresultatet en vacker, vild och spontant överdådig trädgård. Verkligheten är nog mer plottrig … än så länge.

Annonser

Sovdags för knölarna

Att njuta av ögonblicket fungerar ibland. Men vill jag njuta av blommande krokus nästa vår måste jag förbereda det nu. Mer än ett halvår innan det är aktuellt.

Ganska ofta är trädgårdsarbete den absoluta motsatsen till mindfullness.

nedvissnade krokusar krukor
Krokusarnas blad är gula och snustorra.

På balkongen har det stått nio krukor med överblommade krokusar. Det är sådana som jag fick billigt. De har fått sparsamt med vatten men mycket sol. Nu har bladen vissnat ner och torkat.

Min plan var att ta bort den gamla jorden och förvara knölarna svalt och torrt ett par månader. Därefter är det dags att plantera ut dem på ett lämpligt ställe vid stugan.

Krokusknölar frilagda
Den gamla knölen dör. Men istället kommer det nya.

Nästan varenda en av krukorna var sprängfylld av nya sidoknölar. Storleken på dem varierar naturligtvis. Att de finns där redan vid planteringen gör att det kommer att se mer naturligt ut när de sedan fortsätter sprida sig.

hög med krokusknölar
Många knölar är det som skall planteras i höst.

Nu ligger knölarna torrt, luftigt, mörkt och svalt i en papperspåse. Där får de slumra ett par månader tills det är dags att sätta spaden i jorden.

Jag vet redan nu var de skall planteras. Den steniga, torra gräsmattan mellan stugan och rosenhallonen. Det blir perfekt för en tidig blomning.

Grekisk krokus trivs i svenskt klimat

Min oro över att sorkarna skulle ha kalasat på krokusknölar hela vintern visade sig obefogad.

De grekiska krokusarna (Crocus sieberi, Tricolor) har övervintrat utan problem och blommar nu för fullt.

grekisk krokus i fjolårsgräs
Första årets blomning. De är jättefina!

Jag måste erkänna att jag misstänkte att bilden på förpackningen var lite photoshoppad. Inte kunde väl färgen på blommorna vara intensiv?

Men svaret är alltså att, jo det kan den.

fyra blommor grekisk krokus
En liten bukett med blommor.

Ytterligare en glad överraskning är att de här krokusarna ger flera blommor per knöl.

möjlig haghumla krokus
Svårt att artbestämma årets första humledrottning. Möjlig haghumla?

I en av blommorna satt en humla väldigt stilla. Det var rätt kyligt väder, men jag blev fundersam. Var den möjligen död?

Dagen efter satt den kvar i exakt samma ställning.

Då temperaturen steg och solen kikade fram var det fler än jag som undrade. Någon, eller något, var lite väl närgånget.

Nästa gång jag kikade på humlan satt den kvar men hade lyft ett av mellanbenen åt sidan. Det är humlevärldens motsvarighet till att sträcka upp långfingret – en klar signal att hålla distansen.

Sedan hade den värmt sig tillräckligt i solstrålarna och flög sin väg.

Ju mer jag lär mig om humlor, desto svårare är det att vara helt säker på vad jag ser. När jag slog i bestämningsnycklarna kom jag fram till att det möjligen var en Haghumla. Det som talar emot är att Haghumlan (Bombus sylvarum) vaknar sent på våren …

grekisk krokus ihopslagen
Mulet väder – ihopslagen blomma.

Kyligt väder bekymrar inte krokusarna något nämnvärt. Brist på solsken, det gillar de däremot inte! Då kniper de ihop blombladen och påminner mest om små isglassar där de står i fjolårsgräset.

Finns definitivt ingen anledning att öppna blommorna om det är fel väder för pollinatörerna.

Blommor eller sorkmat?

Det är frågan det.

I höstas satte jag 40 st krokusknölar i gräsmattan vid hästkastanjen. Naturligtvis med förhoppningen om att de skall sprida sig.

krokus-forpackning
Sibirisk krokus – extra tidig blomning och lämplig för förvildning.

Sorten jag valde (Crocus sieberi Sublimis Tricolor) kallas också för Grekisk Krokus. Färgen lär vara intensiv och blommorna stora. Trivs den där den planterats kommer den tillbaka år efter år. Jag hoppas att beskrivningen på förpackningen stämmer med verkligheten.

Fast det kan förstås vara så att alla knölarna blivit sorkmat? Då blir det inga blommor alls. Det vet jag först i vår. Tills dess är spänningen nästintill olidlig.

Vårkänslor på hösten

Ja, det var precis så jag kände när jag bestämde mig för att plantera vintergäck (Eranthis hyemalis). I våras blev vi glatt överraskade av hur många vårlökar som blommade på tomten. Ännu roligare var det att se alla yrvakna humlor och fjärilar som surrade runt och letade nektar.

Inför nästa säsong vill jag försöka komplettera det som redan finns med något som blommar ännu lite tidigare. Det var därför som jag bestämde mig för vintergäck. Om väderförhållandena är de rätta kan de första gula blommorna dyka upp redan i februari – mars.

vintergack
Det här fotot måste vara taget med makroobjektiv. De är inte så stora.

Sagt och gjort. Jag köpte 40 lökar så det inte blir alltför glest mellan plantorna. Fylld av förväntan öppnade jag så förpackningarna. Där fanns något som mest av allt påminde om små, torra muslortar.

torra-vintergack
De här lökarna ser inte så pigga ut. Är det så att skenet bedrar?

Som tur var så hade jag läst på lite först. Därmed var jag förberedd på det som behövde göras. Innan vintergäck planteras skall lökarna nämligen först läggas i blöt (stöpas) ett par timmar.

vintergack-blotlagd
Vissa stöper ljus, jag stöper lökar.

Det är först efter att ha stöpts som de skall planteras. Då har de också svällt upp och blivit lite porösare.

Jag planterade ett tjog vintergäck under rosenhallonen framför stugan. Resten stoppade jag ner i rabatten vid verandan. Där får de samsas med vårkragen och såpnejlikorna.

Vintegäck klarar inte av att konkurrera med tätt gräs utan vill helst stå under bladfällande buskar. Trivs de tillräckligt bra för att sätta frö kommer jag att lägga dem under schersminen.

Kanske skulle hasseln i slänten också vilja ha lite vårblommor runt stammen? Det sägs att det dröjer minst tre år innan fröna blommar, men vem har bråttom?