Etikett: tulpaner

Fick äta upp mina ord

Jag har varit lite kaxig när det gäller tulpanerna i solgläntan. Rådjuren har aldrig visat något intresse för dem. När jag berättat det för mina trädgårdsbekanta har de sett roat på mig: ”Det är bara en tidsfråga.”

avbitna toppar på de tidiga tulpanbladen
Nom-nom-nom-nom …

Det hade de rätt i. Senaste veckan har tulpanerna bakom stugan fått en oplanerad trimning. Något har bitit av de yttersta bladspetsarna.

skymningsbild på rådjur som sneddar över vår väg
Undrar om det finns något gott att äta?

Jag antar att det är ett av de rådjur som passerat framför viltkamerna? Kan inte ens vara arg på dem. Det var -7 C och då behövs mycket nattamat för att slippa frysa.

Hög tid för fler vårlökar

Det är den tiden på året igen. När det är dags att plantera för den kommande våren.

tre bruna papperspåsar med etiketter från bulbs.se, innehållande krokusar, tulpaner och påskliljor
Blandade godsaker från bulbs.se

Den här gången försökte jag faktiskt lägga band på mig när jag handlade. Det blev ändå 45 lökar och knölar att pula ner i jorden. Jag är glad över mitt lökjärn.

Tio nya Avalon får göra sällskap med de andra påskliljorna som redan växer i slänten. Snökrokusarna (Crocus Tommasinianus) valde jag eftersom de skall vara riktigt tidigblommande.

Nu återstår att hitta plats för fem van Eijk tulpaner. (En bonus för att jag var tidig med min beställning.) Färgen är tydligen ”chockerande rosa-röd”.

Var de än hamnar kommer de säkert att sticka ut. Lite punkrevolt i rabatterna.

Min Purissima är min borg

För de minsta kreaturen är en tulpan stor som en balsal. Eller kanske en ombonad grotta? Det är i alla fall en eftertraktad plats. Här är tre kryp som gillar Purissima.

guldbagge klänger på pistillen till en Purissimatulpan för att komma åt pollen
Ge mig alla dina pollen!

I den första blomman hittade jag en guldbagge som åt sig proppmätt på pollen.

okänd (skinn)bagge sitter i botten av en Purissimatulpan
Hemlig och hungrig.

Jag är osäker på vad för slags insekt det här är. Kanske en skinnbagge av något slag? Den verkade i vilket fall som helst också uppskatta tulpanpollen.

krabbspindelhane sitter fullt alert på kronbladskanten av en Purissimatulpan
Muckar du? Jag är beredd!

Sist, och minst, var en vacker liten svart-vit spindel med väldigt långa framben. Den var också ovanligt morsk. De flesta spindlar gömmer sig eller springer sin väg när de ser mig. Den här klättrade istället snabbt upp till toppen av ett  kronblad. Ett oväntat beteende. Jag blev naturligtvis nyfiken på vilken art det var?

Med hjälp från spindelkunniga på twitter fick jag besked. Det var en blomkrabbspindel (Misumena vatia). En blomkrabbspindelhane för att vara mer exakt. Och här trodde jag att det var en helt annan art? En ny lärdom att komma ihåg.

Tidig tulpan

När jag köpte mina 10 Purissima-lökar i höstas var det för den vita färgens skull. Ljusa blommor lockar nattfjärilar och malar till rabatterna. De små flygande munsbitarna är i sin tur helt oemotståndliga för fladdermössen. Och vi vill ha fladdermöss i gläntan.

tulpanen Purissima har en gräddvit blomma
Purissima. Vit tulpan av kejsarsort.

Nu har jag förstått att Purissima är en gammal sort, först registrerad 1943, som gärna blommar om många gånger om den trivs på växtplatsen. Att den är tidig kan jag också intyga. I år blommar den samtidigt som lungörten och drakulanunneörten.

Blommorna är klassiska i formen, mjölkvita med en gräddgul nerv. Än så länge har jag inte stoppat ner näsan i dem för att känna hur de doftar. (Det är bara en tidsfråga.)

Mer eller mindre av en lycklig slump verkar vi ha fått en ny torparväxt i rabatterna.

Kanske med skohorn?

Jaha. Där kom alltså en papperspåse med tio välmatade tulpanlökar. Klart att jag inte kunde låta bli när webshopen rekommenderade dem och de var till nedsatt pris.

papperspåse från bulbs.se med tio tulpanlökar Purissima
Stora lökar är jättebra men de kräver mer utrymme än små.

Det var den vita färgen jag föll för. Den kommer att skina som en fyrbåk i sommarnatten och locka till sig nattflyn och malar. De, i sin tur, attraherar fladdermössen.

Utmaningen är att först hitta en ledig lucka för lökarna i rabatterna. Får jag bara ner dem i jorden innan frosten kan jag flytta dem till ett bättre ställe nästa höst. Eller så distraheras jag av något annat spännande projekt och låter de stå kvar ett tag till?

Lökar och knölar

Många av växternas blomning har försenats en månad eller mer av torkan. Fortfarande finns det insekter som behöver både nektar och pollen

Den vita rosenstavens blommor fick humlebesök precis när jag fotograferade den.

närbild på humla som samlar pollen på vit rosenstav
Bråttom, bråttom att hinna äta allt.

Jag har tagit för vana att skriva en lista över saker som skall göras i trädgården. Då är det mindre risk att jag glömmer bort saker.

Som det där med tulpanerna vid hästkastanjen. Det kommer blad men inte blir det några blommor inte. I två års tid har jag tänkt att jag borde flytta på dem.

tulpanblad som sticker upp ur torrt fjolårsgräs
Tidiga vårtecken. Sedan blir det inte något mer.

I våras märkte jag ut växtplatsens radie. Sedan fick de stå ostörda hela sommaren tills bladen vissnat ner. Nu var det dags att sätta grepen i backen och ta upp lökarna.

tulpanlökar upplagda på en stentrappa
Trångt om saligheten.

Under grässvålen stod de tätt, tätt sammanpressade. Ingen möjlighet att breda ut sig. Rätt uppenbart varför det inte blivit några tulpaner.

Nu har jag planterat om dem i den torraste delen av hörnrabatten. Det borde passa dem. Blir det bara blad nästa år igen har de försuttit chansen och åker i komposten.

Rensa i rabatten

Ogräsrensningen av tulpanrabatten borde varit klart för flera veckor sedan. Jag får skylla på den sena våren. Den, i kombination med det ovanligt varma vädret, har försenat flera av mina återkommande trädgårdsjobb.

Jag är helt enkelt inte skapt för att jobba i solgass.

rabatt med allium och utblommade tulpaner. Rensat ogräs ligger framför på trädgårdsgången.
Mindre grönska i rabatten, mer ovanpå plattorna.

En bieffekt av det försenade schemat var att det faktiskt blev lättare att se skillnad på grässtrån och självsådda pärlhyacinter. Fler smålökar överlevde min nit det här året än förra våren.

Såg också att både stockmalvan och stockrosen har övervintrat. Stockmalvan var lite senare i starten men nu skickade den upp de första bladen.

I vanliga fall praktiserar jag ”chop and drop” när jag rensar rabatter. Om inte ogräset har rötter eller frö låter jag det ligga kvar ovanpå jorden. Sniglar, mikrober och maskar, naturens egna renhållningsarbetare, brukar ta hand om det.

Nu lade jag det först åt sidan för att torka. Nästa helg klipper jag det gröna i bitar och lägger tillbaks i rabatten. Rötter och segare ogräs kommer att hamna i rötningshinken.

Frodig vitlöksblast i pallkragen.
stockmalvan My preciousssss ….

Några som klarar sig bra utan extra ogräsrensning är vitlöken i pallkragen. Alla sättlökarna utom en har tagit sig. Nu har de fin blast. Både jag och sambon är oerhört nyfikna på hur stora de hinner bli innan det är dags att skörda.

Sedan skall vi naturligtvis testa smaken. Med tanke på hur mycket vitlök vi använder i matlagningen kan det bli en utmaning att bli självförsörjande. Inte omöjligt, men det skulle kräva en del tankemöda och planering. Motivation har vi redan.