Tagg: torparväxt

Många gullbollar i luften

Med tanke på hur stryktåliga mormorsväxter är måste ”mormor” varit en riktigt seg och envis krutgumma. Inte ens den värsta sommartorkan i mannaminne tog knäcken på vår Gullboll (Rudbeckia laciniata var. hortensia).

gullbollen blommar med många blommor
Ett litet lokalt bollhav av gullbollar.

Lite kuvad blev gullbollen trots allt av den ihållande värmen och bristen på vatten. Kortare stjälkar och buskigare växtsätt gjorde att blommorna i år hamnade precis i ögonhöjd. Tidigare har jag nästan fått nackspärr när jag tittat på dem.

närbild på gullboll
”Gullboll” är en bättre beskrivning än ”fylld höstrudbeckia”

Komposten som jag lade ut i perennrabatten i våras bidrog nog till att gullbollen klarade pärsen. Det blev ett isolerande lager som minskade avdunstningen. Tack vare vår samkompost och den nya gallerkomposten finns det gott om täckmaterial till rabatterna nästa år också. Perfekt för jordförbättring, minskad avdunstning och lättare ogräsrensning. Samt gladare gullbollar.

Annonser

Så fort tiden går

De senaste veckorna har jag gått runt med sekatören i högsta hugg. De flesta av våra höstflox (Phlox paniculata) hade blommat klart och vill gå i frö.

I de fall där vi redan har tillräckligt många plantor klippte jag av blomställningen.

blomställningen på en överblommad höstflox
Överblommad och snart avklippt.

På grund av sommarens ihållande torka blev höstfloxen lägre än vad de brukar vara. Växtspurten efter regnet tog inte igen allt som vattenbristen tagit ifrån dem.

De är seglivade torparväxter och klarade den pärsen. I alla fall de som hunnit etablera sig. De barrotade höstflox som jag planterade i våras hade inte samma förutsättningar utan dog allihop.

 

närbild på blommande höstflox vit med rosa öga
Vår mest högväxta höstflox.

 

Varje höst blir också ett avslut. Visst var det var alldeles nyss som rabatterna var fyllda av väldoft? Fortfarande återstår att hålla efter ogräset och njuta av allt det som fortfarande blommar. Snart nog är det dags att förbereda för vintern.

Löjtnantshjärtat

Ytterligare en växt som jag velat ha till vår trädgård är löjtnantshjärta (Lamprocapnos spectabilis). Jag kommer ihåg hur blommornas form fascinerade mig som barn.

I min fantasi såg de ut som hjärtan, lampor eller damer i krinolin.

ensam stängel med blommor av vitt löjtnantshjärta
En blomstängel. Ett livstecken!

När jag så fick möjligheten att fynda två hängiga plantor i höstas så tvekade jag inte en sekund. Torghandlaren ville ha en tjuga vardera och jag ville ha löjtnantshjärtan!

Efter en bister vinter och torr vår verkar det som om den ena plantan gått hädan. Den andra har skjutit upp ett par blad och en blomstängel

Det visar klart och tydligt att det är en vit ‘Alba’ som står där i rabatten. Beskrivningen säger att lövverket skall vara limegrönt. Det är jag inte säker på att jag håller med om. Blommorna är i alla fall precis så finurligt konstruerade som jag kommer ihåg dem.

Gammaldags pingstlilja

Precis när påskliljorna blommat över och de tidigaste vårlökarna gått i frö, då lyste det vitt under Nevadarosen. Det var våra Narcissus Recurvus som slagit ut. En gammaldags pingstlilja som utseendemässigt påminner om vilda narcisser.

Närbild på sex blommande pingstliljor av den gammaldags sorten Narcissus Recurvus
Vackert med röd kant runt den korta gula bikronan.

Jag hade planterat pingstliljorna tillsammans med snödropparna. De har likartade behov av lövskugga och blommar vid olika tider på året. Dessutom besparade jag mig besväret att gräva två nya rabatter. Nu räckte det med en.

När de nu blommade överträffade Narcissus Recurvus alla mina förväntningar. Jag blev stormförtjust i bikronans färger och de bakåtsvepta kronbladen. Den fina doften var en extra bonus. Hoppas att de trivs och kommer tillbaka nästa år också.

Ny torparväxt i rabatten

Äntligen har min stockmalva (Alcathaea suffrutescens) ‘Parkallee’ börjat blomma.

Det har dröjt innan de första knopparna slog ut. Å andra sidan är det bara ett par månader sedan jag planterade den i en kruka hemma i lägenheten.

Att köpa barrotade perenner på postorder är roligt, prisvärt och tålamodskrävande. Allt i ett. Tills nästa gång är jag förhoppningsvis mer förberedd på det där med tålamodet.

blomma stockmalva parkallee
Inte en ros och inte heller en malva. Så här ser Parkallee ut i närbild.

Stockmalva är en gammaldags torparväxt. Att det är så förvånar mig en aning eftersom den inte har rykte om sig att vara speciellt härdig.

Jag har därför planterat den i söderläge. Vid stugväggen och nära altanen. Eftersom tulpanerna stormtrivs där är det förhoppningsvis varmt nog för en stockmalva.

Det skall bli intressant att se om den kommer tillbaks nästa vår? Klarar den bara sin första vinter tror jag nog att den kan bevisa att den är en riktig perenn.

Brunröd daglilja, en klassisk torparväxt

En av de vackraste växterna i sommarrabatten är den brunröda dagliljan (Hemerocallis fulva). Tyvärr står den lite undanskymt. Det gör att de finare nyanserna inte riktigt kommer till sin rätt.

brunrod-daglilja
En stor mönjefärgad blomma och många knoppar.

Precis som de andra torparväxterna i våra rabatter har de klarat sig bra. De blommade hela juli och en liten bit in i augusti. Hela tiden kom det nya knoppar. Detta trots den totala bristen på gullande. Ingen extra vattning. Inte heller någon extra näring på våren.

Till våren skall jag nog uppmuntra dem en aning. Den färdiga komposten måste spridas ut i rabatterna för att göra plats i behållarna. Då kan de brunröda dagliljorna få en giva eller två. Men vid extra vattning, där drar jag gränsen. Regnet får räcka.

Eftersom dagliljor verkar trivas hos oss blir jag frestad att plantera nya sorter.  Speciellt de lågvuxna, doftande varianterna. När plantorna sen så småningom etablerat sig kan de förökas både med frön och delning. Det är bra att veta. Dessutom blir det en speciell känsla när man följer en växt från stickling till kraftig planta. Det går helt enkelt inte att ha bråttom.

Tålig blomma trotsar kylan

Nästan alla de andra växterna koncentrerar sig på att samla kraft inför vintern. Höstrudbeckiorna? Tja, visserligen har de färre knoppar än för en månad sedan men de blommar fortfarande. Tyvärr finns det nästan inga insekter kvar som kan besöka dem.

hostrudbeckia
Höstrudbeckiorna är jättefina. Dessutom får varje planta tre (!) blommor!

I våras trodde jag faktiskt att alla rudbeckiorna var döda. Det fanns en smutsig och kantstött namnskylt i blomsterlandet men inte en enda liten torr stjälk stod kvar efter vintern. Därför blev jag riktigt glad när de första gröna skotten sköt upp ur lerjorden.

Eftersom rudbeckiorna verkar trivas bra i landet kan vi nog plantera fler olika sorter där. Röd solhatt sägs exempelvis vara väldigt populär bland både fjärilar och humlor. Den är också både härdig och tålig vilket låter perfekt. En riktig torparväxt som passar in i vår lilla skogsglänta.