Etikett: summer snow

Projekt fladdermus

Jag lyssnade på en podcast med en engelsk lantbrukare som målmedvetet jobbade för ökad biologisk mångfald på sina marker. Varje år valde hon ut en specifik djurart som hon gynnade med olika riktade insatser. Året därefter valde hon en ny art. Och en ny art året efter det.

Idén tilltalar mig så jag tänkte följa hennes exempel. Härmed utser jag  fladdermusen till 2020 års favoritgäst i gläntan.

Fladdermöss är precis som människor. De vill ha någonstans att bo, gott om god mat, kunna chilla ostört och inte må dåligt av gifter i omgivningen.

Vi använder inte gift och det finns inte heller några störande ljuskällor i Solgläntan. Två punkter på checklistan som är klara. Då återstår bara resten.

två fladdermusholkar står på marken, lutade mot en pallkrage
Två fladdermusholkar som skall upp på stugväggen.

Till att börja med sätter vi upp fler fladdermusholkar. Nästa steg är att se till att det finns mat. För att locka nattaktiva insekter skall det finnas gott om ljusa, gärna väldoftande, blommor.

Trots att jag tycker att vita blommor är rätt ointressanta finns det många sådana i gläntan. De flesta är torparväxter eller ängsblommor. Här är ett litet urval:

bild på insidan av en vit purissima-tulpan, med gul mitt runt pistillen
Tulpan ”purissima”
blomsterklase vit bondsyren
Vit bondsyren
blommande vildkaprifol
Vildkaprifol
blommande röllika
Röllika
blommande prästkrage med liten myra på kronbladen
Prästkrage
en spalje täckt av vita blommor, klematis "summer snow"
Klematis ”summer snow”

Att anlägga en damm i gläntan blir däremot inte aktuellt. Det finns flera vattendrag i närheten som redan nu förser oss med fler mygg än vad vi vill ha.

Skogsbrynet fungerar som gräns. Häckar och stugor ger olika ”rum”. Tyvärr har vi ingen jordkällare som skulle fungera som övervintringsplats. Men att vara ett bra sommarnöje är inte fy skam det heller.

Beskära klematis

Våra två senblommande klematis växer tillsammans vid samma vägg. Det gör underhållsarbetet betydligt enklare eftersom båda skall beskäras på våren.

vinterkal och risig klematis växer mot vit vägg
Naken, utan blad, ser klematisen rätt risig ut.

Årets beskärning blev av lite tidigare än vanligt. Annars brukar jag vänta till mars.

sekatör klipper av klematis precis ovanför två stora bladknoppar
Lägg snittet precis ovanför ett par kraftiga knoppar.

Det är på årsskotten som blomknopparna bildas. Beskärningen får klematisarna att skjuta många nya skott. Och på dessa blir det sedan massor av blommor. Numera har jag ett ”bättre öga” för var jag skall lägga snittet så det gick rätt fort.

Först tog jag bort skadade och döda grenar. Sedan letade jag efter de största  bladknopparna som satt långt ner. Precis ovanför dem klippte jag av grenen.

snyggt snitt nära bladknopparna
Tillväxtpunkter.

Det känns drastiskt. Men så länge det finns knoppar kvar kommer det nya skott.

nedklippt klematis i närbild, nedkortade kvistar
Nyklippt med avkortade grenar.

När jag var färdig hade båda klematisarna minskat betydligt i omfång. De var också mycket lägre. Nu gick det faktiskt att se vindskyddet bakom dem.

Summer snow Klematis
På lite avstånd ser klematisen ut som om den är täckt av en sky av stora snöflingor.

Första gången jag klippte ner vår ‘Summer snow’ så hårt var jag rädd att den aldrig skulle återhämta sig. Nu vet jag att den oömma behandlingen bara ger ännu fler blommor. En tacksam klätterväxt för en torparträdgård.

Bara toppa lite …

Vissa trädgårdsarbeten är inte beroende av att det finns barmark. Tur det, eftersom snön fortfarande täckte större delen av tomten och alla rabatterna.

Till exempel var det hög tid att beskära våra klematis.

vinterbild av vildvuxen klematis mot spaljé
Risigt och trassligt.

Eftersom båda sorterna är senblommande och blommar på nya skott kan de beskäras på samma sätt. Ganska hårt, ner till ca 15 – 30 cm, och med snittet precis ovanför ett par ordentliga bladknoppar.

Då stimuleras den nya tillväxten och plantorna blir inte risiga.

vårvinterbild av hårt beskuren klematis mot spaljé
Efter beskärningen.

Förra våren testade jag att klippa ner grenarna till olika höjd för att se om det påverkade blomningsperioden. Det blev ingen klar skillnad som talar för den metoden så i år gör jag som jag gjort tidigare. Även om det alltid känns lika drastiskt när jag jämför bilderna på ”före” och ”efter”.

Samtidigt som jag jobbade med sekatören ankom också årets första sädesärla! De är verkligen datumflyttare. Oavsett väderleken.

Sädesärlan landade på taknocken. Såg sig missbelåtet omkring och blängde på snötäcket. Vippade tre gånger med stjärten och flög sedan vidare. Troligen för att proviantera på en snöfri åker i närheten i väntan på att reviret blir beboeligt.

Senblommande klematis

I våras testade jag ett nytt sätt att beskära våra klematis. Jag ville se om det gick att sprida blomningen över en längre period. Därför lämnade jag kvar kvistar av olika längd samtidigt som jag beskar resten hårt.

blommande klematis i oktober
Det är blött och kallt sista helgen i oktober men klematisen blommar fortfarande.

Med tanke på att den här våren varit ovanligt kylig är det svårt att säga om experimentet lyckades. Den rosa klematisen blommade sent också förra året. Jag kommer däremot inte ihåg om den fortsatte ända in i november, så som den gjorde i år.

 

klematis summer snow på staket
En ymnig blomstervägg vid gäststugan – Summer Snow, förstås.

Vår Summer Snow (Clematis vitalba ‘Paul Farges’) var lite sen i starten. Förmodligen en reaktion på vårvädret. När den väl hade bestämt sig för att det var dags att börja växa gick det i en rasande fart. Årsskotten tävlade om att komma först till toppen av staketet. Rena djungellianerna. Till slut var den, om möjligt, ännu mer omfångsrik än förra sommaren.

Extra näring fick de båda i form av rötvatten. Något som de verkligen uppskattade.

Jag kan inte se att mitt test gjorde någon skillnad i blomningstid. Nästa vår blir det en vanlig beskärning. En riktigt hård en.

Klematisens dragningskraft

De pollinatörer som vill undvika trängseln vid oreganon väljer istället klematisen. Med alla sina vita blommor är vår Summer Snow rena insektsmagneten.

Att jag beskar den hårt i våras bekom den inte alls. Tvärtom!

mattgul lavspinnare
Uppdukat för en riktig festmåltid.

Förra årets rara besökare rosenvinge är tillbaka i klematisblommorna. Jag har faktiskt sett två exemplar sitta och sörpla nektar samtidigt! (Fortsätter det i den här takten går den från ”sällsynt” till ”vanligt förekommande” på bara ett par år.) 😉

Ny gäst denna sommaren är mattgul lavspinnare (Eilema depressum). Dess larver äter lavar som växer på äldre barrträd. Precis sådan granskog som omringar vår lilla solglänta.

Vilken tur att vi kan bjuda de vuxna individerna på lite blomnektar innan de skall hitta en lämplig partner.

Tuktad klematis

Vår fina Summer Snow ser ovårdad ut där den står med bruna kvistar och torra fröställningar. Det skarpa vårljuset gör inte saken bättre.

obeskuren clematis
En riktig snårskog av klematis

Den enkla tumregeln ”tidigblommande klematis beskärs sent och senblommande beskärs på våren” fungerar under förutsättning att man vet när klematisen blommar.

Eftersom jag förra året var osäker på vilket sort det var som vi hade på tomten lät jag helt bli att beskära den. Följden av det beslutet syns nu.

clematis obeskuren
Den ser, om möjligt, ännu risigare ut från det här hållet.

När vi nu vet att det är en Summer Snow kan jag med gott samvete glesa ut den. Samtidigt vill jag testa om det går att förlänga blomningstiden?

beskuren clematis del två
Betydligt luftigare.

Förra sommaren blommade den överdådigt, men kort. Jag prövar därför att göra något som på brittisk engelska kallas för ”Chelsea chop.”

beskuren clematis
Bort med trasslet! Kvar blev ett fåtal kvistar.

En tredjedel av grenarna beskär jag hårt, en tredjedel till ca en meters höjd och resten lämnar jag orörda. Snitten lägger jag precis ovanför en par gröna knoppar.

Blir det som jag tänkt kommer den att blomma i vanlig tid på fjolårsskotten. Därefter kommer blommorna på skotten som vuxit upp från de meterhöga grenarna. Sist blommar de grenar som jag beskar hårdast.

För att ge den lite hjälp på traven skall den få näringsrikt rötvatten. Passar jag på när det blåser friska vårvindar blir det minimalt obehag för omgivningen. Eller så får jag göra det när det regnar. För stanken av rötvattnet är genomträngande och skulle få en surströmming att blekna av avund. Hoppas det är lika nyttigt som illaluktande.

Både vilt och tamt

Det är en brokig blandning av perenner på tomten. En del är uppenbart utvalda av de tidigare ägarna och planterade med (viss) omtanke. Andra har bjudit in sig själva och verkar trivas minst lika bra.

Midsommarblomster
Midsommarblomster (Geranium sylvaticum L)

Midsommarblomstren hör till den senare kategorin.

I slänten ner mot vägen växer det många stora, friska tuvor samt ett par som har åkt på ett tillfälligt bakslag. (Jag var lite yvig med skäran när jag rensade kirskål.) Tillsammans med humleblomster och prästkrage är de för mig ett av de mest efterlängtade sommartecknen.

Nu har jag också lärt mig att ett dialektalt namn för midsommarblomster är skogsnäva. Det känns extra passande på något som växer i en solglänta i skogen.

 

Klematis
Clematis vitalba ‘Paul Farges’ syn ”Summer Snow”

Vid gäststugan finns en ”Summer Snow”. Det är en klematis vars fullständiga namn nästan är längre än vad den är hög. Enligt böckerna skall den vara härdig, rikblommande och med en blomningssäsong som sträcker sig från juni till oktober. Stämmer det så är det en ideal växt som passar våra förutsättningar.

Vad gäller beskärning av klematis så finns det många olika råd och en ganska enkel tumregel. Den lyder såhär: kommer blommorna före midsommar, beskär inte alls. Kommer blommorna efter midsommar, beskär hårt.

Så nästa vår kommer sekatören till användning igen.