Tagg: spillning

Det här är mitt revir! Nej, MITT!

Bara för att vildsvinen bökat upp all mossan betyder det inte att det är deras skogsbryn.

rävspillning på uppriven mossa
Räven har ”märkt” mossan med sin spillning.

I skydd av nattens mörker tassade räven förbi och lämnade sitt visitkort ovanpå mossan. Som en fin vink om att det minsann finns fler än vildsvinen som kan göra anspråk på den här skogsbiten.

List övertrumfar tryne. I alla fall ibland.

Annonser

Gräsliga gnagare

Det är något som har ställt till det i rabatterna. Något som är bra på att gräva. Något som är väldigt enträget och som har bra luktsinne.

Jag misstänker att det är en ekorre. Alternativt en sork.

Oavsett vem av de båda misstänkta som visar sig vara skurken är resultatet detsamma.

Där jag planterat drakulanunneört och Azurlök gapar nu tomma hål i jorden. Mina krokusar, Von Sion, snödroppar och pingstliljor är (än så länge) orörda.

En speciell ledtråd talar för att gärningsdjuret är en sork. Behandlingen av Azurlökarna. Efter att de grävts upp hade de lämnats åt sitt öde.

Azurlök hör till Alliumsläktet och lukten sägs vara vämjelig för sorkar. Det skulle förklara varför de ratats.

De Azurlökar som jag hittade i rabatterna grävde jag ner på nytt. Kanske får de vara i fred den här gången.

Hoppas också att räven (Vulpes Vulpes) gillar smaken av lökspäckad sork.

rävspillning
Rävspillning. Pennan är ditlagd för att visa storleken.

Att räven besöker tomten regelbundet, det vet vi. Minst en gång i veckan hittar vi ny spillning på gräsmattan.

Ett doftande visitkort som berättar för andra rävar att de inte göre sig besvär. Det här reviret är upptaget.

En liten pinnaso

De djur som vi oftast ser på tomten är insekter och sniglar. Därefter kommer fåglar, groddjur och reptiler. Sist på listan är däggdjuren. Ekorre och skogsmus är de som har visat upp sig dagtid. Fladdermusen besöker oss i skymningen.

Att vi inte sett andra däggdjur betyder naturligtvis inte att de inte finns. Bara att de är bra på att behålla avståndet till människor. De är skygga och många av dem är dessutom nattaktiva.

igelkottspillning
En spillning med massor av skalbaggsrester.

Nu hade en av de nattliga besökarna lämnat sitt visitkort mitt på trädgårdsgången. Det var en bajskorv som var ca 4 cm lång och full av blänkande skalbaggsrester. Spillningen liknade inte något av det vi hittat tidigare på tomten eller i skogen .

Jag öppnade ”Spårboken” av Preben Bang och jämförde med bilderna i den.

Bingo! Det visade sig att vår nattliga besökare är en igelkott (Erinaceus europaeus).

Igelkotten är ett djur som de flesta människor tycker om att ha i sin närmiljö. Det innebär också att det finns många äldre dialektala namn på den. Det skånska ”pinnaso”  tycker jag är väldigt gulligt. Samtidigt är det en bra beskrivning på hur den kan låta under sin parningsritual.

Ytterligare ett skogsfynd

Den här gången var det inte en massa bär eller en färgglad svamp. När jag läst beskrivningen i den fenomenala  Spårboken inser jag att det var ett grävlingsdass jag hittade.

gravlingsbajs
En noggrant utgrävd bajsgrop. Ordning och reda, minsann.

Att vi har grävlingar (Meles meles) så nära oss i skogen är bara trevligt. Det förklarar också en del av de ljud som vi hört på kvällarna från undervegetationen. Vad jag förstår är det inte lika mysigt att ha dem boende under huset. Hoppas att det inte blir aktuellt.

Räven har lämnat en present till oss

… en liten hög med spillning.

ravspillning
Här har det varit en räv (Vulpes vulpes)

Bajset låg placerat rätt högt upp i en solvarm slänt. Solen bidrar till att stärka lukten och vinden sprider den över nejden. Då blir det väldigt tydligt för andra rävar att det här reviret redan är upptaget.

Att spillningen är kritvit beror på att den nästan enbart består av kalk från bytesdjurens skelett. Allt annat ätbart har rävens mage tagit hand om.

Hittills har vi inte sett någon räv i närheten av stugan eftersom de är rätt så skygga djur. Vi har bara hört en skälla i den kalla vinternatten när den sökte en partner.

Det är inte bara räven som lämnat sitt visitkort hos oss.

kattspillning
En katt (felis catus) har revirmarkerat trappan vid vår entré.

Tidigare i somras fick vi också se vad en av grannskapets katter tyckte om vår närvaro.

Den var nog rätt nöjd med hur väl den framfört sitt budskap för vi har inte hittat något mer.

Det är tack vare ”Spårboken: spår och spårtecken efter däggdjur och fåglar” av Preben Bang som vi vet vilka djur det är som är inne och gör det de skall, där de vill, på tomten.

Varför de gör det? Förutom den mest uppenbara anledningen, förstås. Tja, det kan vi bara spekulera om.

”Har påven en lustig hatt?”

Det är inte björnen som uträttat sina behov i skogen. Det är rådjuren. Av mängden spillning att döma har det varit en ganska stor flock som strövat runt och letat efter smaskiga knoppar och ris att äta.

Rådjursbajs
Här har det varit rådjur

Precis som med vildsvinen verkar det som om naturen runt stugan än så länge är mer lockande än det som tomten har att erbjuda.

Vi är förstås väl medvetna om att detta kan ändras fort. Allt som krävs är att lite tulpaner eller krokus spirar i rabatterna.

 

_DSC0156
Massor av sorkbon i slänten

Nu när snön tinat bort överallt ser vi ännu fler bevis på att det varit full aktivitet under vintermånaderna. I det torra fjolårsgräset i slänten är det pepprat med sorkhål.

 

Sorkgångar
Den här sorkgången har använts flitigt under vintern. Den är rena autostradan.

I trädgården har vi också hittat ett par riktigt imponerande sorkgångar. Här har de små gnagarna ilat fram och tillbaka i skydd av snötäcket så pass ofta att de helt nött bort mossan.

Kanske sätter vi upp en ordentlig rovfågelspinne i backkrönet? Det skulle säkert vara uppskattat av pärlugglan att kunna sitta där och spana när den blir sugen på lite nattamat.