Tagg: samkompost

Ställning för kompostbehållarna

Ett av semesterprojekten var att bygga ett rejält underlag till våra två stora kompostbehållare. Den tidigare lösningen var, minst sagt, inte speciellt bra.

Med tanke på önskat slutresultat var sambon extra noggrann med planeringen. Betongplintar avsedda för altanbygge inköptes, tillsammans med virke av rätt dimensioner.

grävjobb underlag kompostbehållare
Betongplintarna skall ner en halvmeter i jorden. Styvt jobb!

Arbetet i sig innebar en hel del extra utmaningar. Jorden var inte bara stenhård utan också extremt stenig. Att bara gräva var inte att tänka på. Här krävdes spett och handkraft för att lyfta bort bumlingarna ur gropen.

Sambon tillbringade många svettiga timmar med att få hålen tillräckligt djupa.

träribbor ställning kompostunderlag
”Mät två gånger, såga en.” Planering sparar tid och material.

När underredet sedan var på plats återstod att såga till plankorna i rätt längd. Jämfört med grävandet var det ”en baggis”.

Tryckimpregnerat virke och ordentligt avstånd till marken. Det minimerar risken för röta och förlänger livslängden på konstruktionen med många år.

färdig ställning kompostbehållare
Så här blev den färdiga ställningen. Stabil och kommer att hålla länge.

Tre av våra starkare bekanta hjälpte oss att lyfta den sista kompostbehållaren på plats. Förhoppningen är nu att vi inte skall behöva göra om det här arbetet. Någonsin.

Allt som återstår är att ta hand om de lastpallar som kompostbehållarna stod på  tidigare. Ett mindre städjobb med tanke på att de är trasiga och helt genomruttna.

(Många tack till sambon för bilderna.)

Annonser

Femtonspel med kompost

Den här semesterns stora projekt är att bygga en ny ställning för våra två kompostbehållare. Det gamla underlaget har nu slutligen gett upp. De obehandlade plankorna har vilat direkt på marken och är helt genomruttna.

genomruttet underlag under kompostbehållare
Här lutar det betänkligt.

Kompostbehållarna är slutna eftersom de används för samkompost, hushållsavfall och latrin. De är också jättetunga när de är fulla. Därför var vi förutseende med planeringen.

Redan i höstas visste vi att det här byggjobbet måste göras nu. Alltså har jag bemödat mig om att tömma behållarna. All färdig kompostmull har luckrats ner i rabatterna.

Varje hink med mull som jag tagit från komposten minskade vikten på behållaren. Att växterna verkligen uppskattade näringstillskottet blev bara en extra bonus.

tillfällig placering av kompostbehållare
Kompostbehållare på grönbete.

Nu var en av behållarna äntligen så lätt att vi med gemensamma krafter kunde flytta den till den tillfällig förvaringsplatsen. Vi släpade den till gräsmattan. Några brädor under  förhindrar den från att sjunka ner i marken.

Därefter flyttade jag över komposten som fanns kvar i den andra behållaren till den som vi flyttat. Det var ett slitgöra som till viss mån underlättades av grep, lövkorg och pirra.

Nu är den andra behållaren tillräckligt tom så att kan vi flytta den också. Den får också stå ett par veckor på gräsmattan under tiden som byggarbetet pågår.

Sambon har tänkt ut en ny konstruktion som blir stabil och kommer att hålla länge. Vi har köpt materialet som behövs på bygghandeln. Nu är det ”bara” att omsätta planerna till verkligheten.

Sedan får vi göra om proceduren och lyfta tillbaks kompostbehållarna så de står på samma plats som förut. Fast nu på ett plant underlag som är byggt för att klara vikten.

Kompostering. Ett riktigt skitgöra.

När vi skrev under kontraktet blev vi inte bara ägare till en tomt, en stuga, en slänt, flera uthus och en himla massa växter.

I köpet ingick också en kompost – och dess befintliga innehåll.

Roslagskomposter
Våra två behållare för kompostering. Observera metallstången som ligger emellan.

Att kompostera kan vara precis hur enkelt eller avancerat som man vill. De tidigare ägarna hade skaffat ordentliga behållare för att kompostera hushållsavfallet tillsammans med det från utedasset. På fackspråk kallas det för ”samkompostering”.

När väl kommunens krav på kompostens skötsel och hygien uppfyllts får man skriftligt tillstånd att hantera allt avfallet på den egna tomten.

Det innebär också att sophämtningen blir väldigt billig. Allt som blir kvar att ta hand om är plast, metall och glas. Sådant som ändå skall sorteras och tas till återvinningsstationetna.

Komposten
Komposten

En av nackdelarna med just de här behållarna är att de är höga. Det innebär att arbetsställningen blir väldigt obekväm när komposten skall luftas eller vändas. Vi har ingen kompostskruv så första luftningen blev rätt enkel. Jag stack ner ett järnrör i komposten och vickade på det för att skapa lufthål. Det bör funka tillräckligt bra. Till hösten, eller allra senast nästa vår, borde materialet ha förvandlats till näringsrik mull som kan läggas runt växterna.

Det känns viktigt att ha ett speciellt verktyg för luftningen. Ett med en ände för att peta med och med en annan ände som lika tydligt är handtaget. Med tanke på vad som finns i botten av behållaren vill vi verkligen inte riskera att ta tag i fel ände av röret.

Inte heller vill vi att några vilda djur skall kunna ta sig in i komposten. Det skulle vara illa nog att få besök av råttor eller en räv. Vildsvin vore rena katastrofen.

Kompostbibeln
Min bibel: Allt du behöver veta om Kompost

Som alltid när jag har ett vagt hum om hur saker funkar försöker jag hitta en bok eller två för att läsa in mig på ämnet. På biblioteket fanns ”Allt du behöver veta om Kompost”. En översiktlig och lättbegriplig genomgång av det mesta en nybörjare behöver veta. (Jag förutsätter också att det finns riktigt inbitna komposteringshipsters som lyckats göra det till en materialsport.)

Speciellt användbart i boken är flödesschemat som svarar på vilken komposttyp som bäst motsvarar dina behov. Är du en sådan som skall satsa på bokashi, riskompost, varmkompost, kompostdike, maskkompost eller kanske green cone? Här får du svaret.

Likaså tyckte jag att det var mycket intressant att läsa hur en bra kompost är uppbyggd av både ”grönt” och ”brunt” material där det ”gröna” främst består av färska växtdelar och hushållssopor. Det ”bruna” är kartong, papper och hårdare växtfibrer som bidrar med kol, luft och struktur. Naturligtvis finns det formler för att beräkna de bästa proportionerna mellan brunt och grönt.

Det kommer att dröja ett tag innan vi vet om den nuvarande blandningen är optimal. Förmodligen är den inte det men då tar hela förmultningsprocessen bara lite längre tid. Kompostering är definitivt inte något för den som har bråttom.