Tagg: rysk martorn

Fröinspiration

Nu inträffar årets farligaste tid. Det är nu som frökatalogerna skickas ut. Ack, så lätt det är att drabbas av habegär. Jag har redan hunnit förtränga hur stressad jag var i somras när jag hade fler växter som skulle planteras än vad det egentligen fanns plats för i rabatterna.

Kombinera det med en stor dos önsketänkande: ”Visst borde det gå att plantera en sådan där i vårt köldhål? Vad står det på påsen? ‘Zonangivelse I, övervintras inomhus i skyddat läge, insvept i nykardad kaschmirull.’ Jaså? Men jag chansar ändå …”

Ulla Hasselmarks Fröbok
Vintersådd, flytsådd och stratifiering. Det finns så många olika sätt att så.

Ett sätt att minimera antalet felköpta plantor är att så egna frön. Frön insamlade i den egna täppan kommer från växter som bevisligen trivs där. Det bättrar på oddsen! En rabatt ser också mycket maffigare ut om den har många plantor av samma sort.

Därför skall jag så egna frön av solhatt, rysk martorn och stockros. Det borde gå finemang. Med tanke på alla tips och råd som jag noterat i anteckningsboken efter att ha läst både Ulla Hasselmarks ”Fröbok”, och hennes blogg, känner jag mig rätt så trygg.

Blir det fler plantor än vad jag har plats för, så får jag väl ge bort några till mina trädgårdsvänner. Svårare än så är det inte.

Annonser

Kantväxt. Kanske också kattväxt?

Kantnepetan (Nepeta x faassenii) överlevde den första vintern i rabatten. Då finns det gott hopp om att den klarar sig i fortsättningen också.

Den torra jorden passade kantnepetan bättre än de ryska martornen. Det överraskade mig. Eftersom det är bättre att jobba med naturen än mot den så blir det fler nepetor. Med en stenig tomt och många torra platser finns det utrymme för martornen också.

blommande kantnepeta
Humleperspektiv på blommorna.

I somras var kantnepetan översållad med många blåvioletta ax. Den var mycket populär bland humlor och blomflugor. Något som jag inte var medveten om är att den kan fås att blomma en andra gång om den klipps ner hårt efter första blomningen. En sekatör kan göra underverk.

Det där med att katter är förtjusta i kantnepetan är däremot inte något som vi märkt av. Kanske är vi för långt inne i skogen för att ingå i någon av grannkatternas revir?

Vår egen kisse får ju, som bekant, uppehålla sig inne på kattion när vi är i stugan.

Marigt med martorn

Jag tycker att rysk martorn är oerhört ståtliga perenner. Både den strama formen och den dramatiska färgen tilltalar mig. Humlor och fjärilar älskar blommorna.

Tyvärr är min kärlek nästan helt obesvarad.

Martorn var en av de första perennerna som jag planterade. Sex plantor stoppade jag ner jorden. Nu, efter lite mer än ett år, återstår en.

blommande rysk martorn
Metallicblå blommor. Jättehäftiga.

Jag trodde verkligen att martorn skulle trivas i det supertorra hörnet av perennrabatten. Tyvärr hade jag fel. Om den platsen blev för utsatt när tjälen kom eller vad som annars är anledningen till misslyckandet kan jag bara spekulera om.

Av de tre plantorna i tulpanrabatten var det i alla fall en som överlevde

I augusti överraskade den mig med en blomsterstängel. Lagom till att jag hade gett upp hoppet. Efter flitigt uppvaktande av humlorna förvandlades blommorna så småningom till ett par fröställningar. De har jag nu tagit hem för att ta vara på fröna.

rysk martorn fröställning
Fröställningar som skall bli nya martorn.

Det blir åtminstone ett försök att så i en kruka på balkongen. Resten direktsår jag nog i tulpanrabatten. Eftersom det är där martornsplantan överlevt är platsen nog bäst lämpad för dess frön också. Måste bara komma ihåg att märka ut sådden tydligt så jag inte rensar bort dem av misstag.

Nya plantor från frön

Höstvindarna viner snålt runt knuten. Regnet är uppblandat med snöglopp. Vädret uppmuntrar inte direkt till utomhusvistelse. I helgen stod jag uppflugen på stegen och rensade våra hängrännor inför den kommande vintern.

fröställning röd solhatt
I varje frö finns allt som behövs för en helt ny planta.

Idag passar jag på att inventera de fröställningar som jag samlat in från trädgården. I bakhuvudet finns tanken att bli mer ordentlig och bättre på att planera mina insatser.

Dels vill jag dra upp egna växter från frön. Sedan vill jag också kunna erbjuda något roligt när jag träffar andra odlingsintresserade.

Än så länge har jag bara frön av röd solhatt och brokig stormhatt men det räcker för mina mest akuta behov.

Slår höstvädret om till soligt och varmt kan jag samla in fler sorter. Stockros och fingerborgsblomma står högst på önskelistan. Följda av stockmalva och rysk martorn.

Vi får se hur det går. Spännande är det hur som helst.