Tagg: rosenhallon

Sju insekter under kudden

Eller i alla fall tre bilder på fina pollinerare som jag sett vid stugan.

humla samlar pollen i rosenhallonblomma
Den här humlan skall hämta ALLA pollenkorn som finns.

Våra rosenhallon är ganska bångstyriga. De skall gallras varje vinter och är riktigt aggressiva med att skicka ut rotskott. Men när de sen blommar förlåter jag dem allt! Då är de humlornas favoritväxt och hela buskaget fylls med flitiga små arbetare.

amiralfjäril på vit syren
Jag vet att jag är väldigt stilig.

Fjärilarna är mer svårflirtade fotomodeller. Den här Amiralen poserade en stund på bondsyrenen och lät mig komma ganska nära. Sedan flög den sin väg.

humlebagge sitter i rosenhallonblomma
Här är rätt plats för en liten humlebagge.

Skalbaggar hittar jag inte lika ofta i rosenhallonen. Jag misstänker nästan att humlorna knuffar bort dem ur blommorna. Den här humlebaggen hade i alla fall landat mitt i prick och var väldigt nöjd med resultatet.

Annonser

Ful i näbben

Vi var uppe på en kortare visit för att se till stugan. Risken för mer omfattande vattenskada är visserligen obefintlig eftersom vi bara har egen brunn men ett trasigt fönster skulle kunna släppa in regn och snö. Som tur var hade inget sådant hänt.

Vädret var behagligt med ett par minusgrader och stilla snöfall. Jag passade därför på att beskära rosenhallonen också. De tvåårsskott som gallrades ut hamnade på rishögen.

halväten fågelkaka upphängd utomhus
Upphängningen är inte så speciell, men innehållet är uppskattat.

Båda fågelmatarna fick påfyllning. Precis som vid förra besöket återstod ungefär hälften av jordnötterna men solrosfröna var helt slut.

Fågelkakan blev tydligen riktigt poppis den också. Det känns bra eftersom den blev stor och räcker länge.

När jag fixade med fågelmaten fick jag också en ordentlig utskällning av en ilsken talgoxe. Jag förutsätter att den var hungrig och tyckte att jag var i vägen.

Det kändes ändå lite ohyfsat att den omedelbart, och högljutt, varnade omgivningen för det hemska rovdjuret? Så farlig kan jag omöjligt vara.

Fram med macheten …

Nyårsvädret var ovanligt milt. Temperaturen låg över tio plusgrader. Det kändes konstigt men samtidigt var det en perfekt helg för att städa i rabatterna.

Försedd med en sekatör och ett par stadiga arbetshandskar klev jag ut i trädgården.

risigt-rosenhallon
Risiga rosenhallon.

Rosenhallon (Rubus odoratus) blommar på årsskotten och beskärs på vårvintern. Förra årets grenar klipps ned eftersom de redan gjort sitt. De nya skotten skall däremot lämnas kvar.

gallrat-rosenhallon
Samma rosenhallon efter gallring.

Det är lätt att se vilka grenar som skall kapas. Ta bort alla som förgrenat sig och sådana med torra blomställningar. Lämna kvar de som påminner om metspön.

hallon-rishog
Rishög – mest grenar av hallon.

Efter rosenhallonen fortsatte jag direkt med hallonen. De var en större utmaning och tog betydligt längre tid att få ordning på. Hallonbuskar (Rubus idaeus) är taggiga och snåren var rätt vildvuxna. Samma sak där – behåll årsskotten och ta bort de äldre grenarna.

När jag till sist var klar hade högen med avklippta pinnar blivit mer än midjehög. Tillsammans med grenarna från doftschersminen artar det sig till en ordentlig vårbrasa.

 

Höstkastanjen

Det är inte längre någon tvekan om att det nu är höst på riktigt. Hästkastanjen har fällt sina löv. Allihopa. På en och samma gång.

hastkastanj
Hur fick allt det här plats uppe i trädkronan?

En del av löven krattar jag in i perennrabatterna. De blir vinterskydd och jordförbättring i ett. Resten lämnar jag kvar på gräset. Där kommer maskarna att ta hand om dem och till våren är det nästan bara mull kvar.

rosenhallon
Rosenhallonens blad påminner om påskkycklingar.

Precis som vårens färg var gul är också hösten gul. I alla fall de växter som vi har på tomten. Det blir inga sprakande höstfärger. Istället är det en trestegsraket: grönt, gult och sedan helt kala grenar. Lite tråkig utsikt om det blir ytterligare en barvinter.

Nästa sommar får vi plantera lite nya perenner för att få mer färgvariation.

 

Himmelsblå svärdsliljor

De stora irisarna sträcker på sig och står i stram givakt i rabatten. Bladens form påminner om svärdsblad. När man ser dem är det lätt att förstå varifrån irisarna fått sitt äldre namn, svärdslilja.

Om någon skulle fråga oss vad det är för sort som vi har skulle jag kunna säga ”blå” och ”ganska högvuxen”. Mer exakt svar än så skulle kräva ett ordentligt detektivarbete . Så småningom blir det nog tid för det också, men inte den här sommaren.

irisar
Blå iris

Enligt den här artikeln så är det lila och blå blommor som producerar mest nektar. Det gör att de färgerna är extra populära hos humlor. Kanske är det de blå irisarna som kommer att lyckas med konststycket att få de små arbetshumlorna att besöka just dem istället för rosenhallonen?

Om inte den vackra färgen räcker som skylt för att visa att det finns nektar att hämta får väl irisarna lägga in en extra stöt.

Allt är tillåtet i krig och kärlek där i blomsterlandet.

 

Linshumlor

Nog för att jag hört talas om linslöss, men deras flygande motsvarighet linshumlorna är en ny bekantskap. Första gången jag stötte på dem var när jag skulle testa det nya macroobjektivet genom att fotografera diverse olika sommarblomster på tomten .

Rosenhallon
Linshumla i rosenhallon

Först gick jag till häcken med rosenhallon (Rubus odoratus). Det är en ”starkväxande” perenn men håller man nitiskt efter rotskotten så stannar den ungefär på anvisad plats i trädgården. Rosenhallon har massor av enkla, rosa blommor med lång blomningssäsong och är mycket populär bland humlor. Så pass poppis att det faktiskt var helt omöjligt att ta ett enda foto utan att få med minst en luddig bakdel i bilden.

Allium
Linshumla i allium

Därefter gick jag vidare till baksidan av stugan. Där finns det fina alliumlökar i rabatten. Perfekta motiv, tänkte jag. Det stämde visserligen men också där höll sig linshumlorna framme.

Paradisbuske
Linshumla i paradisbuske

När jag så till sist gick till den imponerande paradisbusken (Kolkwitzia amabilis) vid bastun var det bara att erkänna mig besegrad. Det dova brummandet från alla humlor när de idogt bökade runt i blommorna kunde höras på flera meters håll.

Nå ja, det blev faktiskt väldigt fina porträttbilder på diverse humlor i blommor.