Etikett: postaweek

Farligt fascinerande fåglar

Bibliotekets site har en funktion som tipsar om böcker som kan vara intressanta. Rekommendationerna är så pass bra att jag är övertygad om att det är en mänsklig redaktör som ligger bakom urvalen. Inte en algoritm.

framsidan på boken Rovfåglar & ugglor i Norden visar en målning av en flygande berguv och örn
Spännande och medryckande läsning om rovfåglar,

Utan den lilla tipsfunktionen hade jag aldrig hittat ”Rovfåglar & Ugglor i Norden” av Dag Peterson. En intressant bok med vackra illustrationer. Också de av författaren. Det märks att han hyste en livslång kärlek till fåglar i allmänhet och rovfåglar i synnerhet. Texten är pedagogisk men aldrig torr. Fakta varvas med personliga erfarenheter och reflektioner utan att bli sentimentalt.

Jag var speciellt intresserad att läsa om de tre rovfåglar som jag sett runt stugan: kattugglan, pärlugglan och havsörnen. Då blev jag också påmind om stödutfodringen av örnar på 70-talet som räddade dem från utrotning. Det är inte alls länge sedan. Utan alla de entusiaster som jobbade och slet i decennier hade vi förlorat många av våra mest fascinerande rovfåglar för alltid.

Att fortsätta hålla solgläntan fri från kemikalier får vara vårt sätt att bidra.

Morgontrötta humlor

Jag vaknade tidigt och höstmorgonen var fortfarande kylig när jag klev ut. Det var förmodligen tack vare de två sakerna som jag fick se sovande humlor.

Humlor som inte hinner hem till samhället på kvällen sover i blommor eller under stjälkar och blad. På så sätt är de skyddade från regn och gömda för fåglar.

Nu var det septembersolrosen (Helianthus ‘Lemon Queen’) som erbjöd tillfällig sovplats åt ett antal (tror jag) jordsnylthumlehanar (Bombus bohemicus).

en septembersolros och två humlor som sitter under bladen

två humlor sitter under samma blomma på septembersolrosen

en humla sitter under en septembersolrosblomma

två humlor hänger på undersidan av bladen, en blommande septembersolros

När jag gick ut igen en timme senare hade de flugit sin väg. Jag antar att det då blivit precis lagom mycket varmare i luften för att de skulle vakna till.

Höstplantering av nya perenner

Vi ville plantera några nya buskar och perenner i gläntan. En bra anledning att besöka den välsorterade handelsträdgården Kröns Trädgård.

fyra krukor med perenner - tagglöst björnbär, humle, stjärnflocka och rosenvial utplacerade på gräsmatta
Två goda och två vackra. Och en som inte ville vara med på bild.

Där hittade vi diverse intressanta växter. Fyra av de som fick följa med tilbaks i bagageutrymmet var: vit rosenvial, humle Hulla Norrgård, tagglöst flikbjörnbär och stjärnflocka. (Plus en röd salvia som jag glömde ta med på gruppbilden.)

Humlen och flikbjörnbäret är sådant som är ätbart. De andra är mer till lyst.

mörkröda blommor av stjärnflocka
Linnés döttrar med röda kjolar.

Sensommaren och tidig höst är en bra tid att plantera perenner, träd och buskar. När vädret är svalt och fuktigt hinner de etablera sig ordentligt innan vintern.

En som verkligen trivs med den kyligare höstluften är nya stjärnflockan. Den blommar  redan med mörkröda blommor. Jag tycker den är enormt snygg. Precis en sådan  som jag letat efter.

Sylt på rabarber och svarta vinbär

fyra burkar med sylt på rabarber och svarta vinbär mot en gul-vit-rutig bakgrund
Sylt på rabarber & svarta vinbär. Mumsig!

Rabarber- & svarta vinbärssylt

 

450 gr rabarberstjälkar, tvättade och skurna i bitar

200 gr svarta vinbär, rensade

600 gr syltsocker

2 dl vatten

1,5 tsk Atamon

Varva bär, rabarber och socker i en kastrull. Häll i vattnet. Värm långsamt upp på spisen och låt sedan sylten koka i ca 15 min. Använd en slev eller en gaffel för att mosa bär och rabarberbitar mot kastrullens kant. Skumma av.

Blanda i Atamon när sylten är klar. Sedan hälls den upp på varma, steriliserade burkar. Sätt på etiketter.

Det här receptet improviserade jag ihop efter att hittat en påse rabarber i frysen. De svarta vinbären var däremot nyplockade. Kombinationen rabarber, svarta vinbär och syltsocker gav en väldigt fast sylt – närmast geléaktig i konsistensen.

Funkar fortfarande bra till müsli och yoghurt. Kräver bara lite mer omrörning.

Tre nya vilda växter

Ju fler sorters örter och ängsblommor det finns i solgläntan desto större chans för olika larver att hitta sin värdväxt. Nu verkar jag ha lyckats få in tre nya arter. Alla växer de i närområdet men saknades tidigare hos oss.

rödklintsblomma

Nere vid vägrenen blommar nu Rödklint (Centaurea jacea L.). I höstas strödde jag ut insamlade frön på vinst och förlust. Det gick tydligen bra för några av dem.

gulsporre med blommorna i tät klase

De gulsporrar (Linaria vulgaris Mill.) som jag planterade förra sommaren dog däremot allihop. Jag vet inte om det var torkan, vinterväta eller för mycket konkurrens av gräs som tog knäcken på dem? Nytt försök med plantor i torrt och grusigt söderläge verkar fungera bättre. De har till och med fått fina fröställningar.

liten, kompakt käringtand utan blommor, i kort gräs

Juvelen i kronan är ändå käringtanden (Lotus corniculatus L.). Där har det inte alls fungerat med att så frön. Till slut fick jag flytta en liten planta som nu verkar ha etablerat sig bra i gräsmattan. Med myrornas hjälp kommer den säkert att sprida sig.

Lite i taget ökar mångfalden.

Halsbrytande

Att fixa trappan upp till verandan har funnits på ”att göra”-listan ett tag. När så  nedersta trappsteget blev väldigt ostadigt gjorde sambon slag i saken.

ny trappa till verandan snickrad av impregnerat virke
Den nya, stabila trappan upp till verandan.

Med alla mått noggrant noterade fanns förutsättningarna att göra en bra ritning. Ändå tog det lite tid innan sambon var tillräckligt nöjd och virket kunde införskaffas. Sedan skulle idéerna bli verklighet med hjälp av såg, borr, hammare, rasp och vår största skiftnyckel.

Det tog ungefär en dag innan allt var klart men nu har vi en väldigt stabil och gedigen trappa av impregnerat trä som kommer att hålla lääääääääänge.

gamla trappstegen uppställda mot verandan. ett av dem är så ruttet att det spruckit i två delar.
Exakt hur rutten var brädan? Genomrutten!

Och nedersta trappsteget på gamla trappan? Det visade sig vara helt ruttet. En möjlig dödsfälla som i bästa fall skulle gett skrämselhicka och i värsta fall bruten nacke.