Tagg: pollinerare

Sprätta frön

För att göra solgläntan ännu mer attraktiv för humlor, blomflugor och andra slags pollinatörer försöker jag öka antalet vilda blommor. (Sådana där som också kan kallas ”ogräs” om de gror i en fin rabatt.)

en hög med fruktbaljor av gökärt i botten av en glasburk
Frön är framtidslöften.

En del i det arbetet är att samla in frön från olika plantor som växer naturligt i gläntan. Sedan sår, eller bara strör, jag ut fröna på en likartad plats. Helst långt från den ursprungliga växtplatsen. På så sätt blir det långsamt men säkert allt fler vildblommor i gläntan. Den här metoden har fungerat bra med stor blåklocka, fingerborgsblomma, prästkrage och ängsskallra.

Nu senast var det gökärtens (Lathyrus linifolius (Reichard) Bässler) frön som var mogna. Det var oväntat. Oftast har jag varit för sent ute och växterna har redan hunnit smätta iväg fröna. Nu hann jag faktiskt samla in ett antal fruktbaljor.

Nästa år växer det nog ännu fler gökärt i solglänta. En del av dem på helt nya ställen.

Annonser

Ny ängsblomma

Nu äntligen blommar åkervädden (Knautia arvensis (L.) Coult.) i gläntan. Just den här plantan har jag drivit upp själv. Det var det enda fröet som grodde av alla jag sådde. Ibland krävs det bara en pionjärplanta för att det så småningom skall bli ett helt bestånd. Det är det jag hoppas skall hända här.

stenhumlehane med gul krage, svart mittparti och orangeröd rumpa letar nektar på en ljuslila åkerväddsblomma
Ängsvädden är väldigt poppis bland humlorna. Väldigt. Väldigt. Poppis.

Det var lite nervöst att plantera ut den på friland bland ängsblommorna. (Dog den måste jag ju börja om från början med nya frön.) Som tur var överlevde den och ser ut att trivas. Den är nämligen full med blomknoppar. Och humlor.

Vi får se hur lätt den sprider sig. Räcker det med att låta myrorna släpa runt på fröna? Bäst är naturligtvis om naturen sköter det hela. Fast åkervädden kanske behöver lite mer hjälp så här precis i början? I sådana fall får jag helt enkelt avsätta ett par lådor för vintersådd och hoppas på frön med bättre grobarhet.

Fröbytarfrön – vårkrage

De tidigaste perennerna är överblommade. Nu återstår att sätta frö och samla kraft inför vintervila och nästa års blomning.

färska fröställningar av vårkrage i ett melittafilter
Fröställningar av gemsrot/vårkrage.

Jag har passat på att klippa av några fröställningar från vårkragen (Doronicum orientale ‘Leonardo’). På nästa fröbytardag är det kanske någon som vill fylla ut sin vårrabatt och blir glad över att få lite vårkragefrö. Jag hoppas det i alla fall.

blomma av vårkrage - knallgul med många smala kronblad.
Vårkragen lyser verkligen upp rabatten.

Vårkragen, eller gemsrot som den också kallas, är en härdig torparväxt. Har den etablerat sig så kommer den troget tillbaka varje vår. Som tidigblommande är den också väldigt uppskattad av de övervintrade insekterna som kommer till solgläntan.

Gemsroten breder gärna ut sig och passar därför bäst ihop med starkväxande perenner.

Barnkammare för blomflugor

Det är inte bara solitärbin och humlor som är värda vår omsorg. Blomflugorna är en annan grupp med pollinatörer som behöver lämplig miljöer för sina ägg och larver.

Eftersom vi tidigare fått besök i gläntan av storslamflugor ville jag se om det också går att locka hit andra arter av slamflugor. Inspirationen hämtade jag från en kort film där Dave Goulson visar hur man enkelt kan göra en barnkammare för slamflugornas larver.

en tom vit platshink med tre torra pinnar som sticker upp över kanten
En plasthink och ett par pinnar.

Slamflugornas larver kallas för ”råttsvanslarver”. De lever i stillastående vatten med mycket förmultnande växtmaterial. ”Råttsvansen” är andningsröret som sitter i baken på larven. Röret sticker den upp genom vattenytan för att hämta syre.

tre pinnar sticker upp ur en vit hink som är fylld med gräsklipp och vatten
Blandade växtdelar, tre grenar och brunnsvatten.

För att skapa en lämplig miljö fyllde jag en tioliters plasthink med en blandning av färskt gräsklipp, multnade löv och brunnsvatten. Jag stack också ner tre stadiga pinnar. Dels för att små djur skall slippa dö drunkningsdöden. Men också för att de fullvuxna slamflugelarverna skall kunna klättra upp ur hinken när de är redo att förpuppa sig.

Nu står den konstgjorda ”gölen” vid rhododendronsnåret och mojsar till sig. Börjar hinken lukta lika illa som det rötade ogräset flyttar jag den långt bort från stugan. Det dröjer minst ett par veckor innan det är någon idé att leta efter de första larverna. Jag skall försöka lägga band på mig så länge även om det blir svårt.

Under tiden vill jag länka till en inspirationsbild på en färdig blomflugelagun. Där finns också massor med intressant läsning för den som vill veta ännu mer om blomflugor.

Ett stadigt bibatteri

Jag såg ett solitärbi flyga runt rabatterna på jakt efter ett lämpligt bohål. Det fick mig att hämta svängborren från snickarboden och lägga upp den gamla grindstolpen på bänken.

bjälke, svängborr och borrar utplacerade på en bänk
Borrar i många olika dimensioner.

Med skogen så nära inpå oss har jag än så länge inte känt mig manad att bygga ett insektshotell. Det får räcka med fjärilsholken, rishögen och trädgårdskomposten. Där finns det många skrymslen och vrår som lämpar sig för övervintring.

Att kunna erbjuda nya boplatser till solitärbin är en helt annan sak. Jag hade faktiskt sparat grindstolpen av just den anledningen. Den var av rätt grovlek så att de färdiga bohålen kunde bli lagom djupa, 5 – 6 cm, för att passa de flesta solitärbin.

borrhål i olika storlekar
Olika storlekar på hålen för att passa flera slags solitärbin.

Eftersom jag använde svängborr och handkraft tog det rätt lång tid att bli färdig. Å andra sidan var vårsolen varm och småfåglarna sjöng för full hals medans jag jobbade. Först borrade jag de största hålen. Därefter bytte jag till allt mindre och mindre borrar. Det blev blandade storlekar på bohålen och ojämnt fördelade över hela stolpens längd.

Ungefär som jag hade tänkt mig. När allt var klart lutade jag det färdiga bibatteriet mot bastuväggen. Söderläge och under tak. Perfekt placering. Bara att vänta in de första hyresgästerna.

 

Många underkjolar

Så långt det går försöker jag välja växter som har enkla blommor. Det underlättar för insekterna när de söker efter nektar och pollen.

den fyllda snödroppen Flore Pleno visar de gönvita kronbladen
En sublim skönhet.

Men jag får medge att vår dubbla snödroppe (Galanthus nivalis Flore Pleno) är helt bedårande med sina grönvitfläckiga kronblad. Det är en gammal kultursort som odlats sedan början av 1700-talet.

Tänka sig att jag först trodde att jag fått fel leverans? De behövde bara få chansen att acklimatisera sig och bli hemmastadda.

Nu väntar jag bara på att de enkla snödropparna skall töa fram och blomma de också.

Vårlökar på rymmen

Tro inte att blomlökar bara passar i rabatten. De flesta av dem trivs också alldeles utmärkt i gräsmattan. Med större yta till förfogande får de möjlighet att sprida sig. Något som märks tydligt i solgläntan. På våren samsas klena grässtrån med tidigblommande vårlökar. En färgsprakande fyrbåk som signalerar till alla övervintrade humledrottningar och fjärilar att HÄR FINNS POLLEN OCH NEKTAR. KOM OCH ÄT!

Och det gör de.

grekiska krokusar med guldgul mitt, omgiven av vitt och med ljuslila toppar på kronbladen
Krokus
blommande scilla bland vitsipporna
Rysk blåstjärna (Scilla) bland vitsipporna.
blommande vårlök i torrt gräs
Vårlök
en grupp vårstjärnor blommar bland vitsipporna
Vårstjärna

Det här är fyra av de tidiga vårlökarna som trivs bäst i vår gräsmatta. De kräver ingen direkt skötsel efter planteringen. Vi låter bara bli att klippa gräset så att de får vissna ner i fred. Långsamt förkar de sig. Flertalet av dem sprider sig också tacksamt med frön.

Har man bara tålamod är gräsmattan snart fylld av vårblommor. Ett enkelt sätt att göra en insats för våra utsatta insektspopulationer.