Tagg: pallkrage

Höstsådd och missräkning

För andra gången i mitt liv har jag satt vitlök. De tre största vitlökarna från sommarens skörd använde jag till utsäde. Det är alltså första gången som jag satt egenodlad vitlök.  Fortfarande långt ifrån att vara självförsörjande men det känns tillfredsställande.

De flesta av vitlökarna sattes i det skuggigare läget. Ungefär hälften så många blev en kontrollgrupp i den pallkrage som står soligt och varmt. Då kan jag kanske se vilket som ger bäst resultat.

öppnat paket med dillfrön från Nelson garden
Ja, frön borde rimligen vara ”organic”, eller hur?

För att utnyttja odlingsytan maximalt har jag sått dill (Anethum graveolens) mellan vitlöken. Det stod på paketet att höstsådd av dill ger tidig skörd. Får se om det stämmer?

öppnad bönskida visar tre mycket små rosenbönor - knappast lämpliga för utsäde
Det blir till att köpa nya rosenbönor.

Om vitlöken är en framgång är rosenbönorna ett bakslag. Inget eget utsäde. Frostnatten tog knäcken på plantorna långt innan bönorna i skidorna var färdigvuxna. Vi hann i alla fall äta nyskördade bönor ett par gånger innan det blev minusgrader.

Annonser

En frostnatt gör skillnad

Höstvädret är fortsatt ovanligt milt. Vi har haft flera dagar då dagstemperaturen legat runt 17 – 18 c.

pallkrage fylld med frodig mangold, målla och slingerkrasse
Före …

Så kom det då en natt med frost. Termometern kröp ner till -2 C.

frosten har dödat slingekrassen, mållan och mangolden lever och frodas
… och efter.

Att nästa dag återigen var varm och solig gjorde ingen skillnad. Den värmeälskande slingerkrassen i pallkragen hade gett upp kampen. Kvar fanns bara sladdriga blad och stjälkar. Alla krassefrön utom fyra var mjuka och svampiga. Ett bakslag.

Jag hoppas så småningom kunna bli självförsörjande på frön. Tydligen blir det inte så i år. I alla fall inte vad gäller frön av slingerkrasse.

Septemberskörd

Det svalare höstvädret med flera regndagar gör att det växa så det knakar. Jag har tittat uppfodrande på rosenbönorna som var en av de få plantor som fick vatten i somras. Blommorna var uppskattade av humlorna men bönorna lyste med sin frånvaro.

omogna skidor av rosenbönor i böntornet
De största bönskidorna sparar jag till utsäde för nästa år.

Tills helt plötsligt en dag hela klätterstödet var fullt av långa bönskidor. Det var först när de blivit så stora att de hängde rakt ner som de blev synliga. Innan dess var de välkamouflerade.

mangold och bönskidor på skärbräda
Nyskördade grönsaker till middag.

En näve av de spädare bönskidorna fick göra sällskap med mangold från pallkragen. Råa är rosenbönor svagt giftiga. Men skurna i mindre bitar, förvällda i en kvart och serverade med smör var bönskidorna inte bara ätliga utan rentav utsökta .

mogen och omogna jordgubbar i gräs
Sena jordgubbar.

En glad överraskning väntade mig också i jordgubbslandet. Det verkar inte bara som att de flesta av de nya plantorna har överlevt torkan. Flera av dem har också nya gubbar på gång. Visst valde vi rikgivande sorter med lång skördeperiod men jag vågade inte riktigt tro att det stämde. Vilket härligt sätt att bli överbevisad.

Ny pallkrage

Sambon hämtade hem ytterligare en pallkrage från jobbet. Den här gången var det en ganska liten modell. En som passade perfekt nära bastuväggen. Där det är soligt och oftast vindstilla.

Innan den fylldes med jord isolerade jag den också invändigt med tunn plast. Det minskar risken att trät ruttnar och skall öka pallkragens livslängd betydligt.

liten pallkrage utan växter framför husvägg
Naken jord är oemotståndligt för ogräsfrön.

Nu har jag två odlingsytor i helt olika mikroklimat. Den större, där Gode Henrik står, har inte särskilt många soltimmar ens under högsommaren. Å andra sidan håller den fukten och torkar inte ut. Där har mangolden och mållan växt ikapp så det knakar.

I den nya pallkragen kommer jag att sätta soldyrkare. Förmodligen blir det en tonvikt på blommande ettåriga växter. Och vitlök. För man kan aldrig få för mycket vitlök.

Vitlöksskörd

Som förstagångsodlare har det varit svårt att avgöra om det var dags att skörda vitlöken. Skulle jag utgå från rekommenderat datum, då var det redan för sent. Den sena våren och heta sommaren gjorde mig också osäker. Tipset att ta upp dem ”när bladen börjar gulna” lät bättre.

Fast det verkade råda viss oenighet bland trädgårdsbloggarna om hur många gula blad som signalerade skördeklara lökar? Allt från ”hela stjälken” till ”en tredjedel, om stjälken är tjock som en tumsbredd” eller ”så fort de nedersta bladen gulnar”.

skördad vitlök utlagd på gräsmatta
Rätt ok, för att vara första försöket.

Till slut bestämde jag mig bara för att idag var dagen V. Skulle jag lämna vitlökarna i jorden mycket längre fanns risken att de delade sig. Då blir de svårare att förvara.

Med trädgårdsspadens hjälp lossade jag på jorden kring lökarna innan jag drog upp dem. De var  långt ifrån så stora som sättlöken jag köpte i höstas men det var vitlökar.

vitlökar upphängda för torkning
Enda kattsäkra stället är upphängda mot väggen.

Ytterligare ett tag dröjer det innan vi kan provsmaka.

För att vitlökarna skall tåla vinterförvaring skall de först hänga varmt och luftigt. Då torkar de yttre fjällen och bildar ett bra skydd. Innan det är klart skall de helst inte bli kattleksaker. (Någon är väldigt nyfiken på det där som matte håller på med.)

blomstängel av vitlök
En blomstängel.

Vi har faktiskt småätit av vitlökarna under tiden de växte till sig i pallkragen. De får inte blomma för då lägger de energin på det. Därför har jag skurit av blomstänglarna och använt dem i matlagningen. De har haft en mycket mild smak.

Förhoppningen är att vitlökarna kommer att smaka lika mycket som de luktar. I så fall kan det bli en utmaning att spara ett par till utsäde i höst.

 

 

Diverse ätligheter

Eftersom vi inte tillbringar all vår tid i stugan måste ambitionsnivån anpassas efter det. Enormt komplicerade byggprojekt är inte aktuella. Inte heller att plantera växter som kräver daglig skötsel för att trivas. Nej, fokus är på mormorsperenner i rabatterna.

Mogna jordgubbar av sorten Mara de Bois
Små, supergoda Mara de Bois-jordgubbar.

Samtidigt är det lyxigt att äta nyplockade grönsaker och bär. I köpet av stugan medföljde ett igenväxt jordgubbsland. När det var dags att föryngra det valde vi att köpa olika sorters plantor. Det torra och varma vädret har inte gett ett överflöd av jordgubbar men de vi plockat har smakat helt olika.

Unga mangoldplantor av sorten "Red Magic" i min pallkrage.
Mangoldplantor ”Red Magic” i pallkragen. Och en fingerborgsblomma.

Oreganodjungeln är så tät att det inte finns rum för annat ätbart. Ett litet grönsaksland för husbehov skulle vara bra att ha. Sambon fick en stor pallkrage på sitt jobb. Fylld med  kompostjord blev den perfekt för att testa ”square foot gardening”.

Rädisor blev första grödan. I höstas satte jag vitlök som snart är klar att skörda. Nu är en del av ytan vigd åt mangold. Eftersom jag var sen med frilandssådden är plantorna än så länge ganska små.

Två plantor av Gode Henriks målla i pallkragen med vitlök i bakgrunden.
Gode Henriks målla har växt till sig sedan de planterades.

Perenna grönsaker kändes som ett naturligt nästa steg. Det finns mycket mer att välja på än rabarber och gräslök. Som Gode Henriks målla – ett alternativ till spenat där både blad och blomställningar kan tillagas. Förr åt man också fröna men det pilljobbet tror jag inte att vi bryr oss om.

De två plantorna som jag satte i våras har tagit sig. Första året får de växa ostört för att etablera sig ordentligt och samla kraft. Nästa vår kan vi börja skörda bladen. Oklart om de kommer att flyttas från pallkragen eller stå kvar.

Lerkruka nedsänkt i jorden och omgiven av honungsfacelia.
I en nedsänkt lerkruka kan jag vattna rosenbönorna utan spill.

Ett trick jag lärt mig för att vara sparsam med vatten är att gräva ner en oglaserad lerkruka i marken bredvid plantorna och sedan vattna i den. Vattnet rinner ut under jord och det uppmuntrar växterna att utveckla ett djupare rotsystem. Något som samtidigt gör dem mer torktåliga. Den torra markytan skyddar mot avdunstning.

Det är första året som jag gör så här. Än så länge verkar det fungera bra. För att ge extra skugga har jag också sått honungsfacelia runt kanten.

Sätta vitlök

När jag odlar grönsaker då skall det vara sådana som vi vill äta. Annars är det bortkastad tid och möda. Numera måste det också vara sådant som klarar sig på egen hand eftersom solgläntan är en fritidsstuga.

En godsak som motsvarar båda kraven är vitlök (Allium sativa).

vitlök therador sättlök
Den här vitlöken är verkligen en handfull.

Ungefär samtidigt som jag började tänka i de här banorna damp det ner en utförlig artikel om vitlöksodling i brevlådan. Naturligtvis en ren tillfällighet. Det gav mig ändå den där knuffen att faktiskt göra slag i saken.

Vitlök vill stå näringsrikt och väldränerat. De trivs bra i upphöjda odlingsbäddar.

Att sätta vitlök i pallkragen kändes därför naturligt. Passar också tidsmässigt. Det är på senhösten vitlöken skall ner i jorden. Då hinner den bli skördeklar till sommaren.

Tidigare när jag spontanodlat vitlök på balkongen har jag tagit en vanlig från snabbköpet. Nu specialbeställde jag en ekologisk sättlök av sorten Therador.

Skillnaden mellan ”snabbköpsvitlök” och ”sättlök” blev uppenbar när jag väl öppnade paketet. Löken var enorm och uppdelad i klyftor blev det 13 stora sättlökar.

Vi får se om varje sättlök blir en ny vitlök? I så fall tänker jag spara (minst) en av dem till eget utsäde.