Tagg: naturtomt

Höstblommor är bra till mycket

Mörk jordhumla på kärleksört
Man kan äta dem.
Liten snäcka gömmer sig inuti blomman av slingerkrasse
Och man kan sova i dem.
Annonser

Städhelg

Vädret har varit vackert men temperaturen sval. Sensommaren övergår i riktig höst. Snart är det dags att förbereda solgläntan för den kommande vintern.

övervintringsholken för guldögonsländorna är upphängd för vinterförvaring i redskapsboden
Torrt och skyddat från ruskväder.

Jag har tagit in guldögonsländornas övervintringsplats i redskapsboden. Där får den hänga tills maj då jag sätter ut den igen i vårsolen. Hoppas verkligen att den inte blir plundrad av hungriga möss. Det skulle vara ett tragiskt öde för sovande sländor.

mina olika fågelmatare utlagda på gräsmattan
Fågelmatarna skall steriliseras.

När jag ändå rumstrerade runt i redskapsskjulet tog jag itu med ett av mina dåliga samveten. Fågelmatarna som jag hängt undan utan att först ha rengjort dem.

Nu monterade jag isär dem och lade delarna i en hink. Sedan hällde jag skållhett såpavatten i hinken så att det täckte allt, satte på ett lock och lät det stå och svalna. Därefter diskade jag ur dem och sköljde noga innan de fick lufttorka i solen.

Risken är nu mindre att det finns kvar baciller eller parasiter som kan smitta småfåglarna i vinter.

små rabarberplantor vid basen av en stor rabarberplanta
Rabarberplantorna har fått bebisar.

En liten ommöblering i trädgårdslandet blev det också. Vid rabarberstånden hade det dykt upp nya små plantor.

För att de skall få ens en chans till solljus flyttade jag dem. Nu står de nära oreganon. Den blir också högvuxen men kan klippas ner så den inte ger för mycket skugga.

Andra generationens spinnare

Det var verkligen oväntat att se en fjärilslarv i slutet av augusti. Nu var det en kaxig larv som inte ens försökte smälta in i omgivningen. Kanske 3 centimeter lång och med frisk aptit. Men ändå, var det inte väl sent på året?

larv av piltandvinge på sälgkvist med uppätna blad
Jag arbetar mig nedåt, en tugga i taget.

Nej, tvärtom. Enligt artportalen är det just sensommarens larver av piltandvinge (Notodonta ziczac) som övervintrar som puppor och kläcks följande vår. De larverna kallas då för ”den andra generationen” vilket låter lite som en tv-serie i sci-fi miljö.

Jag är osäker på om jag någonsin sett en piltandvinge fladdra runt i skymningen? Nattfjärilarna är oftast inte lika färgstarka som sina dagaktiva släktingar. Det fungerar bra som camouflage men gör det svårare att skilja på dem om man inte är riktigt insatt.

Solgläntan är verkligen full av överraskningar. Än en gång har jag fått lära mig intressanta fakta om en art som tidigare var helt okänd för mig.

Undrar vad jag hittar nästa gång?

Många gillar röllikan

Efter att jag räfsade bort gammal mossa och torrt fjolårsgräs är röllekan (Achillea millefolium L.) en av växterna som verkligen stortrivs på tomten. Det innebär att vi också hittar allt fler nya små djur som har den som värdväxt.

renfanebagge på ett torrt grässtrå
En småknubbig renfanebagge.

Nu var det inte där som jag hittade en ny skalbagge. Istället satt den på ett par av de torra grässtråna på ängen. Att bildgoogla webben för att artbestämma ”liten svart skalbagge med rund bakdel” var förstås dömt att misslyckas.

Istället vände jag mig ännu en gång till jourhavande biolog med min fråga. Svaret kom blixtsnabbt. Vår nyaste besökare var en renfanebagge (Galeruca tanaceti).

Trots namnet duger det visst lika bra med röllika när det inte finns någon renfana (Tanacetum vulgare L.) Renfanebaggens larver kan bli skadedjur på potatis. Med hungriga vildsvin som stryker runt i skogen är det inte aktuellt att sätta potatis i trädgårdslandet. Renfanebaggen får hitta något annat att äta.

en grönskimrande spyfluga och vanlig fluga sitter ovanpå en rölleka
Sensommarens flugor äter nektar och pollen.

Eftersom röllikorna har en lång blomningssäsong är de viktiga näringskällor för pollinerarna. Tidigare i soras var blommorna ivrigt uppvaktade av fjärilar, blomflugor och humlor. Nu när hösten närmar sig är det mest olika flugor som besöker dem.

En och annan humledrottning ser vi också på röllikorna. De passar på att tanka energi en sista gång innan de hittar ett bra övervintringsställe.

Tegelröd ängstrollslända

Nu är det inte längre lika många trollsländor på patrull i solgläntan som det var under högsommarmånaderna. Tillgången på bytesdjur minskar också när hösten närmar sig. En trollslända som vi fortfarande ser pila omkring är vackert mattröd. Färgen var en utmärkt ledtråd för artbestämningen hos trollsländeföreningen

Tegelröd trollslända sittandes på grönt blad
Trollsländor vilar med vingarna utfällda.

Det är Tegelröd ängstrollslända (Sympetrum vulgatum) som fortfarande jagar under de soliga timmarna. Den är en allmän art vars säsong börjar på sensommaren och sträcker sig en bra bit in på hösten. Hanarna ståtar med den vackra mattröda färgen medan honorna är mer diskret tecknade i brunt.

Med tanke på alla hanar som vi ser hoppas jag att det finns många intresserade honor i omgivningen. Honor som gillar rött.

Stofférblomma

Torkan har tagit sin tribut bland de ettåriga sommarblommorna. Det är mycket som inte grott alls eller dött efter bara en kortare stund ovan jord.

Ett undantag är gurkörten (Borago officinalis L.) som jag sådde för första gången i år. Det är en kryddväxt som kan tillagas på diverse olika sätt så länge man inte äter den för ofta.

närbild på två blå gurkörtsblommor
Blommorna ser ut som klarblå potatisblommor.

De blå blommorna användes förr i världen som prydnader på uppläggningsfaten när det severades finare rätter. Det är därför gurkörten också kallades ”stofférblomma”.

Att blommorna är fantastiskt nektarrika och lockar till sig humlor, bin och andra pollinerare gjorde att jag ville se om det gick att odla den i solgläntan?

Det var inte förrän en bit in i juli som de första fröna myllades ner i rabatterna. Å andra sidan fick de ta del av kvällsvattningen och grodde snabbt. Det dröjde heller inte länge innan plantorna växt till sig och de första blomknopparna slog ut.

Än så länge har gurkörten inte lyckats få humlorna att överge oreganon. Men den har snart blommat klart och då får gurkörten chansen att visa vad den går för.

Frön till blomsterängen

Sommartorkan verkar ha tagit knäcken på ängsskallrorna. Förra året blommade de i överflöd. I år har jag inte sett en enda planta!

Kanske har några frön överlevt värmeböljan nere i jorden? Jag får helt enkelt vänta och se om de kommer igen nästa år. Det är i alla fall ett ordentligt bakslag i ängsprojektet.

Sju hemgjorda fröpåsar med frön av ängsblommor: gullviva, stor blåklocka, prästkrage, fältvädd, brudborste, kungsängslilja och fingerborgsblomma.
Påsarna är inte lika fina som innehållet.

För att minska risken att jag förlorar fler växter har jag utökat min frösamling. Nu är det både trädgårdsväxter och ängsblommor som jag sparar på.

En fördel med vädret är att de frön jag samlat in i år är snustorra. Ingen risk för mögel så länge jag förvarar dem rätt.

Jag har också sått frön på olika ställen på ängen. I förhoppningen att några av dem gror och blir nya plantor som sedan kan fortsätta att sprida sig.

Att anlägga en blomsteräng är ett långsiktigt projekt. Och ibland går det åt skogen.