Tagg: nässelfjäril

Slåttergräsfjäril

Den här fjärilen stiftade jag bekantskap med i juli. Som så många andra pollinatörer uppehöll den sig helst runt vår vildvuxna oregano.

Kom en humla för nära spärrade fjärilen ut vingarna och markerade tydligt att blomman var upptagen. Där fanns definitivt inte plats för fler matgäster! Så det så.

slåttergräsfjäril på oregano
Med de här ögonfläckarna på vingarna ser jag jättefarlig ut!

Att sitta still och bli fotograferad var inte heller populärt. Jag fick radera mängder av suddiga bilder. Till slut fick jag äntligen några som var tydliga nog för en identifiering.

slåttergräsfjäril ihopslagna vingar
Lunchpaus. Men håller fortfarande ett öga på omgivningen.

Den griniga besökaren visade sig vara en slåttergräsfjäril (Maniola jurtina) Ytterligare en praktfjäril som tycker att vår solglänta är ett bra ställe för att söka föda, en partner och sedan slutligen lägga ägg.

Till skillnad från nässelfjärilen och påfågelsögat vill slåttergräsfjärilens larver inte käka nässlor. De skall ha riklig tillgång till olika grässorter. Precis sådant som växer i slänten.

Vilken tur att vi inte haft någon tanke på att försöka tukta de mer vildvuxna delarna av tomten. Där har många vilda djur, både stora och små, bosatt sig.

Naturen precis runt stugknuten. Just så som vi vill ha det.

Annonser

Doldis i vårrabatten

På bara ett år har lungörten (Pulmonaria obscura Dumort.) vuxit sig riktigt stor och frodig. (Det här är alltså den planta som står i samma rabatt som oreganon.)

Blommor lungört
Att blomkronorna skiftar så i färg är riktigt häftigt.

Under sommaren är den helt dold av den vildvuxna oreganon. Nu på våren syns den lång väg. Som en av de tidigaste vårblommorna gläder den pollinatörerna med både nektar och pollen.

När vi var uppe vid stuga den första maj var det enbart fjärilar som antog inbjudan. Jag såg citronfjäril, påfågelöga, nässelfjäril och vinbärsfuks. Alla lät de sig väl smaka.

Vad för slags holk, sa du?

Det var först i augusti, ganska sent på säsongen, som jag till slut fick tummen ur och byggde en fjärilsholk. Ritningen till den hade jag hittat här.

Virket kom från en gammal trälår som stått utanför gäststugan. Att demolera den tog flera timmar och krävde både kofot och hammare. Till slut återstod bara en hög med ohyvlad granplank. Byggmaterial av högsta kvalitet!

Först sorterade jag plankorna i storleksordning. Sedan ritade jag upp de rätta måtten enligt ritningen och kapade till dem med sågen. När det förberedande arbetet väl var klart gick jag in i snickarboden och satte igång.

svangborr-fjarilsholk
Att borra hål med en gammaldags svängborr funkade det också.

På en fjärilsholk är ingångshålen bara smala springor. Jag ritade upp raka streck på framsidan. Sedan borrade jag längs med strecken. Resultatet blev lite vint och skevt men ganska bra ändå.

rasp-fjarilsholk
Kanterna på ingångshålen snyggade jag till med raspen.

Med en rasp tog jag bort träbitarna som satt kvar mellan borrhålen. Sedan drog jag ett par extra tag och jämnade till kanterna också.

tallbark-fjarilsholk
En barkbit blir många barkflagor. Allt som krävs är en kniv och mycket tålamod.

En fjärilsholk skall fyllas med bark. Inte hårt packad eftersom det skulle bli omöjligt för fjärilarna att krypa in och gömma sig. Lite lagom löst packad fungerar den däremot både som isolering för vinterkylan och skydd mot hungriga fåglar.

För att göra tunnare flagor stack jag först in en knivspets i sidan av en torr barkbit. Sedan bände jag försiktigt isär de olika skikten. Ett riktigt pilljobb som förutsatte en stadig hand.

barkflagor-fjarilsholk
Det blir ombonat och mysigt när det är färdigt.

Under sommaren hade jag samlat ihop stora bitar tallbark från rotvältorna i skogen. Det var tur det. Den dagen i snickarboden insåg jag exakt hur mycket barkflagor som krävs för att fylla en holk. (Det behövs kopiösa mängder. Betydligt mer än vad man tror.)

monterad-fjarilsholk
Dags att spika fast fronten.

Straxt under taket sitter det två spikar som fungerar som gångjärn. När holken skall städas öppnar bara man framsidan utåt – uppåt. För att undvika att den öppnas av misstag satte jag fast fronten med en spik i sidan. Den funkar som ett enkelt lås.

uppsatt-fjarilsholk
Uppsatt och monterad på pergolan. Nära vårlökarna när de blommar.

Den färdiga fjärilsholken blev en bastant trälåda. Både stor och tung. Dessutom med en kraftig träribba på baksidan. Vi satte fast den i pergolan vid rosorna. Det krävdes en hel del ståltråd för att hålla den på plats.

Jag har inte sett om det är några fjärilar som valt att övervintra i holken. Det är tidigast till våren som vi märker om den gjort någon nytta. Tills dess får jag fortsätta att vara nyfiken.

fjaril-i-vedboden
Inga nymodigheter, tack! Taket duger åt mig.

Inne i vedboden har vi åtminstone en nässelfjäril som slagit sig till ro för vinterdvalan. Förhoppningsvis får den vara i fred för skogsmössen.

Fjärilsspaning i solgläntan.

Kring stugan finns det fullt av perenner. De flesta av dem blommar med enkla blommor. Sådana som gör det lätt för humlor, bin, fjärilar och skalbaggar att komma åt nektar och pollen.

Detta innebär att vår trädgård lockar till sig flygande besökare från när och fjärran.

Backfältmätare
Trolig (?) Backfältmätare (Xanthorhoe montanata)

Jag går runt med kameran och försöker dokumentera så många djur och växter som möjligt. Till skillnad från humlorna är fjärilarna inte speciellt samarbetsvilliga. De sitter sällan stilla och poserar för en amatörfotograf med ett långsamt avtryckarfinger.

Bilderna som jag samlat här är alltså tagna vid flera olika tillfällen under juni och juli.

Pärlgräsfjäril
Pärlgräsfjäril (Coenonympha arcania) på oreganoblomma.

Trädgårdslandet framför huset är helt igenvuxet av oreganoplantor. De är så pass många och livskraftiga att de höll på att skugga ihjäl rabarbern. Den vanligtvis härdiga gräslöken för också en tynande tillvaro.

Jag har inte riktigt bestämt mig för hur vi skall göra med dem. (Det finns trots allt ett begränsat behov av oregano till matlagningen.) Under tiden vi funderar på plantornas framtid får de blomma och sprida glädje bland pollinatörerna.

Möjlig rutig buskmätare
Rutig buskmätare (Chiasmia clathrata) på kirskål.

Den här lilla fjärilen har jag hittills bara sett vid ett enda tillfälle. Vingarnas teckning i svart-vitt påminner mig om ett trendigt op-mönster från 60-talets swinging London. Det sägs att den är vanligt förekommande och jag hoppas att det stämmer.

Skogspärlemorfjäril
Skogspärlemorfjärilen (Argynnis adippe) visar gärna upp sig.

Det är speciellt några fjärilsarter som vi ofta ser kring stugan. En av dem är skogspärlemorfjärilen. Den andra är luktgräsfjärilen.

Skogspärlemorfjärilen är en lysande färgklick där den fladdrar runt. Det verkar också som om det är få andra fjärilar som är så färgstarka? Allt som är orange blir nämligen uppvaktat av en förhoppningsfull hanne. Det har flirtats intensivt med bokomslag, trädgårdshandskar och en plasttratt. Hittills utan framgång men det avskräcker dem inte från nya försök.

okänd mätare
Okänd mätare solar sig på stugväggen.

Sedan finns det de mer diskreta fjärilarna. De som man måste komma riktigt, riktigt nära för att se alla nyanser. Den här mätaren kunde jag fotografera när den satt och solade sig.

Jag har försökt att artbestämma den genom att jämföra den med olika bilder. Men det är de små detaljerna som avgör vad det är för sort och den här gången gick jag bet.

amorösa luktgräsfjärilar
Amorösa luktgräsfjärilar (Aphantopus hyperantus) i färd med att göra fler luktgräsfjärilar.

Några som jag knappt hade lagt märke till innan vi blev med stuga är luktgräsfjärilarna. När de samlas så många på ett ställe, som de gör kring våra rabatter, då syns de verkligen. Trots sin diskreta färgskala olika nyanser av brunt och vitt.

”En av våra vanligaste sommararter” skriver Naturhistoriska Riksmuseet. Jag kan bara instämma.

Nässelfjäril
Nässelfjäril (Aglais urticae) på krollilja.

Den vackra Nässelfjärilen är en mycket god anledning till att lämna kvar ett stånd med brännässlor nere mot slänten. En annan god anledning är nässelsoppa. Som tur är finns det nässlor så det räcker och blir över till oss båda.

För artbestämning har jag använt mig av den här siten som har den fina funktionen ”vanligaste fjärilarna” uppdelade vecka för vecka. Det är baserat på rapporterade iakttagelser och stämde bra överens med mina egna noteringar när jag testade.