Tagg: mormorsväxt

Många gullbollar i luften

Med tanke på hur stryktåliga mormorsväxter är måste ”mormor” varit en riktigt seg och envis krutgumma. Inte ens den värsta sommartorkan i mannaminne tog knäcken på vår Gullboll (Rudbeckia laciniata var. hortensia).

gullbollen blommar med många blommor
Ett litet lokalt bollhav av gullbollar.

Lite kuvad blev gullbollen trots allt av den ihållande värmen och bristen på vatten. Kortare stjälkar och buskigare växtsätt gjorde att blommorna i år hamnade precis i ögonhöjd. Tidigare har jag nästan fått nackspärr när jag tittat på dem.

närbild på gullboll
”Gullboll” är en bättre beskrivning än ”fylld höstrudbeckia”

Komposten som jag lade ut i perennrabatten i våras bidrog nog till att gullbollen klarade pärsen. Det blev ett isolerande lager som minskade avdunstningen. Tack vare vår samkompost och den nya gallerkomposten finns det gott om täckmaterial till rabatterna nästa år också. Perfekt för jordförbättring, minskad avdunstning och lättare ogräsrensning. Samt gladare gullbollar.

Annonser

Så fort tiden går

De senaste veckorna har jag gått runt med sekatören i högsta hugg. De flesta av våra höstflox (Phlox paniculata) hade blommat klart och vill gå i frö.

I de fall där vi redan har tillräckligt många plantor klippte jag av blomställningen.

blomställningen på en överblommad höstflox
Överblommad och snart avklippt.

På grund av sommarens ihållande torka blev höstfloxen lägre än vad de brukar vara. Växtspurten efter regnet tog inte igen allt som vattenbristen tagit ifrån dem.

De är seglivade torparväxter och klarade den pärsen. I alla fall de som hunnit etablera sig. De barrotade höstflox som jag planterade i våras hade inte samma förutsättningar utan dog allihop.

 

närbild på blommande höstflox vit med rosa öga
Vår mest högväxta höstflox.

 

Varje höst blir också ett avslut. Visst var det var alldeles nyss som rabatterna var fyllda av väldoft? Fortfarande återstår att hålla efter ogräset och njuta av allt det som fortfarande blommar. Snart nog är det dags att förbereda för vintern.

Löjtnantshjärtat

Ytterligare en växt som jag velat ha till vår trädgård är löjtnantshjärta (Lamprocapnos spectabilis). Jag kommer ihåg hur blommornas form fascinerade mig som barn.

I min fantasi såg de ut som hjärtan, lampor eller damer i krinolin.

ensam stängel med blommor av vitt löjtnantshjärta
En blomstängel. Ett livstecken!

När jag så fick möjligheten att fynda två hängiga plantor i höstas så tvekade jag inte en sekund. Torghandlaren ville ha en tjuga vardera och jag ville ha löjtnantshjärtan!

Efter en bister vinter och torr vår verkar det som om den ena plantan gått hädan. Den andra har skjutit upp ett par blad och en blomstängel

Det visar klart och tydligt att det är en vit ‘Alba’ som står där i rabatten. Beskrivningen säger att lövverket skall vara limegrönt. Det är jag inte säker på att jag håller med om. Blommorna är i alla fall precis så finurligt konstruerade som jag kommer ihåg dem.

Gammaldags pingstlilja

Precis när påskliljorna blommat över och de tidigaste vårlökarna gått i frö, då lyste det vitt under Nevadarosen. Det var våra Narcissus Recurvus som slagit ut. En gammaldags pingstlilja som utseendemässigt påminner om vilda narcisser.

Närbild på sex blommande pingstliljor av den gammaldags sorten Narcissus Recurvus
Vackert med röd kant runt den korta gula bikronan.

Jag hade planterat pingstliljorna tillsammans med snödropparna. De har likartade behov av lövskugga och blommar vid olika tider på året. Dessutom besparade jag mig besväret att gräva två nya rabatter. Nu räckte det med en.

När de nu blommade överträffade Narcissus Recurvus alla mina förväntningar. Jag blev stormförtjust i bikronans färger och de bakåtsvepta kronbladen. Den fina doften var en extra bonus. Hoppas att de trivs och kommer tillbaka nästa år också.

Underbara Nevada

Det är november och vår buskros Nevada (Rosa moyesii) fortsätter blomma. Ett litet antal knoppar trotsar det kyliga höstvädret.

Nevada är en riktigt klassisk buskros. Första blomningen är kort och intensiv. Sedan remonterar den med färre rosor men under längre tid.

Den är också en typisk torparväxt. Härdig och kräver inte så mycket omvårdnad förutom beskärning och lite gödselvatten på våren.

rosknopp Nevada november
Rosknoppar i november?

Jag betvivlar att det finns några pollinatörer kvar. De borde gått i vinterdvala nu.

Kanske är det bara vi människor som får njuta av de sena rosorna?

Sommarblommande Nevada buskros
Så här överdådigt blommade den i somras.

I juni var den däremot enormt omsvärmad. Då var det nästan köbildning när humlorna och blomflugorna skulle besöka varje enskild ros i tur och ordning.

Stockrosen i rabatten

Ur ett litet frö som jag sådde förra sommaren kom till slut en stor stockros (Alcea rosea).

Tyvärr blev det bara en planta men jag försöker fira framstegen och inte fastna i bakslagen. Och bakslag blir det naturligtvis när väder, vind, jordmån, växtmaterial och vilda djur är en del av trädgårdsekvationen.

blommande stockros
Stockrosen visar sig på styva linan

Nu gläds jag istället över den praktfulla mormorsväxten som står vid verandan.

Jorden i rabatten är torr, lätt och varm. Extra näringstillskott har stockrosen fått när jag vattnat den och tulpanerna med rötvatten.

Till skillnad från stockmalvan är stockrosen inte en perenn utan en bienell. Jag skall göra ett försök att få den att övervintra ett år till. Det görs genom att klippa ner blomstängeln innan sista knoppen slagit ut.

Naturligtvis är det en chansning men om jag lyckas så är det värt det.

 

Tvåfärgad fingerborgsblomma

Fingerborgsblomman  (Digitalis purpurea L.) är en typisk mormorsväxt. Den är tvåårig och väldigt tacksam. Inga speciella krav på jordmån.

På engelska kallas den för ”fox glove”, rävhandske.

Jag förstår varför. Blommorna är precis lagom stora så att en tass, eller en humla, får plats. (Är det en bamsehumlan kan det krävas lite bökande innan den når nektarn.)

Eftersom fingerborgsblommor gärna frösår sig växer de på många olika ställen på tomten. Blommorna är oftast vita men det finns också några i olika rosa nyanser.

Samt en rebell.

närbild tvåfärgad fingerborgsblomma
Det här är helt klart årets somrigaste blomma.

En tredjedel av blomstängeln är vit, resten är rosa. De blommor som sitter precis i skarven är tvåfärgade.

Det ser ut som om den inte kan bestämma sig vilken färg den vill vara. Kanske vill den  inte begränsa sig till enbart en färg?

tvåfärgad fingerborgsblomma
Gott och blandat.

Jag har precis läst att fingerborgsblommor kan förmås att blomma flera gånger på samma planta. Då skall man ta bort blomstängeln innan den hinner gå i frö.

Just den här plantan måste få fröa av sig. Det blir jättespännande att se om färgvariationen är en riktig mutation. Inte bara en engångshändelse.

Brokiga, tvåfärgade, fingerborgsblommor i rabatterna. Det skulle verkligen vara riktig torparglädje.