Tagg: mormorsväxt

Underbara Nevada

Det är november och vår buskros Nevada (Rosa moyesii) fortsätter blomma. Ett litet antal knoppar trotsar det kyliga höstvädret.

Nevada är en riktigt klassisk buskros. Första blomningen är kort och intensiv. Sedan remonterar den med färre rosor men under längre tid.

Den är också en typisk torparväxt. Härdig och kräver inte så mycket omvårdnad förutom beskärning och lite gödselvatten på våren.

rosknopp Nevada november
Rosknoppar i november?

Jag betvivlar att det finns några pollinatörer kvar. De borde gått i vinterdvala nu.

Kanske är det bara vi människor som får njuta av de sena rosorna?

Sommarblommande Nevada buskros
Så här överdådigt blommade den i somras.

I juni var den däremot enormt omsvärmad. Då var det nästan köbildning när humlorna och blomflugorna skulle besöka varje enskild ros i tur och ordning.

Annonser

Stockrosen i rabatten

Ur ett litet frö som jag sådde förra sommaren kom till slut en stor stockros (Alcea rosea).

Tyvärr blev det bara en planta men jag försöker fira framstegen och inte fastna i bakslagen. Och bakslag blir det naturligtvis när väder, vind, jordmån, växtmaterial och vilda djur är en del av trädgårdsekvationen.

blommande stockros
Stockrosen visar sig på styva linan

Nu gläds jag istället över den praktfulla mormorsväxten som står vid verandan.

Jorden i rabatten är torr, lätt och varm. Extra näringstillskott har stockrosen fått när jag vattnat den och tulpanerna med rötvatten.

Till skillnad från stockmalvan är stockrosen inte en perenn utan en bienell. Jag skall göra ett försök att få den att övervintra ett år till. Det görs genom att klippa ner blomstängeln innan sista knoppen slagit ut.

Naturligtvis är det en chansning men om jag lyckas så är det värt det.

 

Tvåfärgad fingerborgsblomma

Fingerborgsblomman  (Digitalis purpurea L.) är en typisk mormorsväxt. Den är tvåårig och väldigt tacksam. Inga speciella krav på jordmån.

På engelska kallas den för ”fox glove”, rävhandske.

Jag förstår varför. Blommorna är precis lagom stora så att en tass, eller en humla, får plats. (Är det en bamsehumlan kan det krävas lite bökande innan den når nektarn.)

Eftersom fingerborgsblommor gärna frösår sig växer de på många olika ställen på tomten. Blommorna är oftast vita men det finns också några i olika rosa nyanser.

Samt en rebell.

närbild tvåfärgad fingerborgsblomma
Det här är helt klart årets somrigaste blomma.

En tredjedel av blomstängeln är vit, resten är rosa. De blommor som sitter precis i skarven är tvåfärgade.

Det ser ut som om den inte kan bestämma sig vilken färg den vill vara. Kanske vill den  inte begränsa sig till enbart en färg?

tvåfärgad fingerborgsblomma
Gott och blandat.

Jag har precis läst att fingerborgsblommor kan förmås att blomma flera gånger på samma planta. Då skall man ta bort blomstängeln innan den hinner gå i frö.

Just den här plantan måste få fröa av sig. Det blir jättespännande att se om färgvariationen är en riktig mutation. Inte bara en engångshändelse.

Brokiga, tvåfärgade, fingerborgsblommor i rabatterna. Det skulle verkligen vara riktig torparglädje.

Fingerborgsblomma

I somras blommade både vita och rosa fingerborgsblommor i trädgården. Inte på något planerat sätt, förstås. Istället var de utspridda både här och där.

vit-fingerborgsblomma
Vita blommor med rosa detaljer.

Det blir lätt så med växter som frösår sig. Plötsligt sticker de upp mellan gångstenar eller under en rosenbuske. Det bidrar till känslan av en spontan, och nästan lite vild, trädgård.

rosa-fingerborgsblomma
Gammelrosa blomster.

Fingerborgsblomman (Digitalis purpurea L.) är en bienn växt. Den är alltså tvåårig. Första året etablerar den sig och får bara gröna blad. Då samlar den energi. Efter övervintring blommar den och sätter frö.

Det är de fröna som har en benägenhet att hamna lite varstans. Förmodligen med hjälp av insekter och fåglar. Det gör också att den räknas som en mormorsväxt och finns runt torp.

När man ser de vackra blommorna är det lätt att glömma bort att hela växten är giftig.

fingerborgsblomma-vinter
Lite vårtrött bladrosett tillsammans med pärlhyacint.

Jag har flyttat flera av bladrosetterna till tulpanrabatten bakom stugan. När tulpanerna har blommat färdigt för säsongen tar fingerborgsblommorna vid. Dessutom döljer de lökväxternas blad när de vissnar ner.

För att inte få en rabatt som bara blommar vartannat år får jag fylla på med lite nya bladrosetter nästa år igen. Då blir det förmodligen perfekt med frösådd varje år och nya blommor varje år.

Gullboll

Ytterligare en mormorsväxt dök nyligen upp i rabatten nedanför verandan. Det är en gullboll, en högväxt rudbeckia  med stora, fyllda gula blommor och vackert flikiga blad.

gullboll
Gullboll (Rudbeckia laciniata var. hortensia)

Tyvärr är stjälken rätt vek så det behövdes bara ett hyfsat kraftigt sommarregn för att den skulle inta horisontalt läge i rabatten. Där fortsätter den att blomma för glatta livet. Liggandes.

 

 

 

Nej, inte flax. Flox!

Höstflox (Phlox paniculata L,) är tacksamma mormorsväxter som blommar nu på sensommaren. De finns i många färgvarianter. Doften är god men diskret. Perfekta för oss och stugan.

Utspridda i rabatterna har vi fyra olika sorter. De står i frodiga bestånd och verkar trivas väldigt bra. (Möjligen med undantag för de stackarna som är helt omringade av oreganon. De kommer jag att behöva flytta på för att rädda dem undan kvävningsdöden.)

Höstflox
Cerise höstflox med vitt öga

De som vi har flest av har mörkrosa blommor med ett vitt ögat i mitten. Fjärilarna är väldigt förtjusta i den sorten men humlorna är inte lika intresserade. Det här var också de som började blomma allra tidigast.

Höstflox rosa öga
Vit höstflox med cerise öga

Vår vita höstflox  blommar näst sist av de vi har. Den står precis i full blomsterprakt. Än så länge är det främst blomflugorna som besöker den.

Röd höstflox
Lackröd höstflox

Mitt emellan den rosa och den vita höstfloxens blomning kom den röda. Den har också betydligt mörkare blad än de andra sorterna. Här har jag inte alls sett vilken slags insekter som besöker den.

Ljuslila höstflox
Ljuslila höstflox

Jag var helt säker på att vi hade tre olika slags höstflox. Då hittade jag ytterligare en sort i rabatten. Det senaste fyndet är ljuslila, lågvuxen och har bara hunnit få en enda blomma hittills.

Enligt Odla med P1:s experter kan höstflox gödslas både på hösten och på våren. Det var bra information. Komposten är rätt så full och jag vill gärna lägga en del av den i rabatterna istället. Då måste det vara växter som tål att få extratillskott av näring på hösten.

Nu har jag märkt upp våra fyra olika sorters höstflox med etiketter. Utan något som påminner om vad det är som finns där under jordytan kommer jag garanterat inte ihåg vad som skall flyttas och vad som skall stå kvar när det väl är dags för vårstädning i rabatterna.