Tagg: lökväxter

Vinterförvaring i matkällaren

I år skall jag göra ett försök att övervintra krukade växter i matkällaren. Vi får se hur det går? Rummet är svalt och frostfritt men saknar fönster så det blir inget dagsljus.

två blomkrukor på betonggolv, den ena innehåller en nedklippt humle den andra två frostnupna afrikas liljor
Humle till vänster. Blomsterlökar till höger.

Jag har väntat in första veckan med minusgrader. Kylan är en tydlig vink till växterna att det är dags att vila. Vädret har varit klart och utan nederbörd så krukjorden är torr och porös. Det är bra eftersom det minskar risken för att rötterna och lökarna ruttnar.

en frodig, men snigeläten, afrikas lilja i en blomkruka utomhus
Så här kaxiga var Afrikas liljor innan första frostknäppen.

Blomsterlökarna var sådana där spontana reafynd som nog egentligen borde lämnats kvar i butiken. Nu får vi se hur de tacklar sex månaders vila i mörkret. Tar det knäcken på dem eller är det rätt sätt att få dem att blomma nästa sommar?

Det är humlen som är viktigast att övervintra eftersom den är svårast att ersätta. Under tiden som den vilar får vi se ut en bra plats för en humlestör. Så allt är förberett när våren kommer och det går att sätta ner spaden i jorden igen.

Annonser

Kanske med skohorn?

Jaha. Där kom alltså en papperspåse med tio välmatade tulpanlökar. Klart att jag inte kunde låta bli när webshopen rekommenderade dem och de var till nedsatt pris.

papperspåse från bulbs.se med tio tulpanlökar Purissima
Stora lökar är jättebra men de kräver mer utrymme än små.

Det var den vita färgen jag föll för. Den kommer att skina som en fyrbåk i sommarnatten och locka till sig nattflyn och malar. De, i sin tur, attraherar fladdermössen.

Utmaningen är att först hitta en ledig lucka för lökarna i rabatterna. Får jag bara ner dem i jorden innan frosten kan jag flytta dem till ett bättre ställe nästa höst. Eller så distraheras jag av något annat spännande projekt och låter de stå kvar ett tag till?

Lökar och knölar

Många av växternas blomning har försenats en månad eller mer av torkan. Fortfarande finns det insekter som behöver både nektar och pollen

Den vita rosenstavens blommor fick humlebesök precis när jag fotograferade den.

närbild på humla som samlar pollen på vit rosenstav
Bråttom, bråttom att hinna äta allt.

Jag har tagit för vana att skriva en lista över saker som skall göras i trädgården. Då är det mindre risk att jag glömmer bort saker.

Som det där med tulpanerna vid hästkastanjen. Det kommer blad men inte blir det några blommor inte. I två års tid har jag tänkt att jag borde flytta på dem.

tulpanblad som sticker upp ur torrt fjolårsgräs
Tidiga vårtecken. Sedan blir det inte något mer.

I våras märkte jag ut växtplatsens radie. Sedan fick de stå ostörda hela sommaren tills bladen vissnat ner. Nu var det dags att sätta grepen i backen och ta upp lökarna.

tulpanlökar upplagda på en stentrappa
Trångt om saligheten.

Under grässvålen stod de tätt, tätt sammanpressade. Ingen möjlighet att breda ut sig. Rätt uppenbart varför det inte blivit några tulpaner.

Nu har jag planterat om dem i den torraste delen av hörnrabatten. Det borde passa dem. Blir det bara blad nästa år igen har de försuttit chansen och åker i komposten.

Gammaldags pingstlilja

Precis när påskliljorna blommat över och de tidigaste vårlökarna gått i frö, då lyste det vitt under Nevadarosen. Det var våra Narcissus Recurvus som slagit ut. En gammaldags pingstlilja som utseendemässigt påminner om vilda narcisser.

Närbild på sex blommande pingstliljor av den gammaldags sorten Narcissus Recurvus
Vackert med röd kant runt den korta gula bikronan.

Jag hade planterat pingstliljorna tillsammans med snödropparna. De har likartade behov av lövskugga och blommar vid olika tider på året. Dessutom besparade jag mig besväret att gräva två nya rabatter. Nu räckte det med en.

När de nu blommade överträffade Narcissus Recurvus alla mina förväntningar. Jag blev stormförtjust i bikronans färger och de bakåtsvepta kronbladen. Den fina doften var en extra bonus. Hoppas att de trivs och kommer tillbaka nästa år också.

Ännu fler Van Sion

Nu har solgläntans ensamma Van Sion äntligen fått sällskap. I höstas beställde jag ytterligare tio lökar från Bulbs.se och de blommar för fullt.

fem blommande Van Sion narcisser med blåstjärnor i bakgrunden
Fransiga bikronor ger ett lite nonchalant uttryck.

Som en gammal kultursort har Van Sion visat sig vara seg och härdig. Bra egenskaper för att passa i en mormorsträdgård som får sporadiskt med kärlek och omtanke.

sex blommande Van Sion framför en äng med vitsippor och blåstjärnor
Van Sion i gräsmattan tillsmmans med vitsippor och scilla.

Snart får bladen vissna ner när lökarna samlar energi till nästa säsong. Vi får se hur ymnigt de blommar de kommande åren? Min förhoppning är förstås att de också skall sprida sig och bli ännu fler.

Trots allt är det mer konkurrens om sol och näring i gräsmattan än i en rabatt.

Snövit

Blomsterbutiken hade nyårsrea på överblivna amaryllisar. Kvar på vagnen stod det små, vinda och krokiga exemplar. Sådana som inte slagit ut ännu.

Nu kostade de bara en tia styck.

Jag slog till och köpte en liten amaryllis. En med två knoppar.

blomma vit amaryllis
Om jag var ett bi skulle jag bli kär.

Nu har den första blomman slagit ut och den är helt enastående vacker.

Precis vad som behövs för att motverka vintermörkret.

Uppdaterat: Knölen som jag fyndade är en Amaryllis Alfresco. Inget annat.

Tulpaner på rymmen

När jag krattade bort det torra fjolårsgräset vid hästkastanjen såg jag något oväntat. Tulpaner! Många små tulpanblad.

tulpanblad i fjolårsgräs
Här sticker de upp ur sitt camouflage.

På rak arm kan jag inte komma ihåg att vi såg några tulpaner där förra våren? Jag vet i alla fall helt säkert att jag inte planterat några på den platsen.

Ett mysterium, det är vad det är.