Tagg: kompost

Död och pina

Vi har ganska gott om aspsly på och runt tomten. Att hålla efter dem förutsätter tålamod och framförhållning. I alla fall om de hunnit växa sig någorlunda stora.

ungt aspträd som dött efter ringbarkning
Lyckat trädmord.

För att undvika massor av rotskott svälter vi först ihjäl de träd som vi vill ta bort. (Det låter grymt, och det är det förmodligen också.) På sensommaren ringbarkar vi aspslyt innan det hinner dra ner sommarens näring i rötterna för vinterlagring.

På våren kan det bli lövsprickning men snart torkar bladen ihop. Utan energi dör slyt och vi kan dra upp det med rötterna.

inte riktigt allt rotogräset har dött i hinken. några på ytan har fått tillräckligt med ljus för att överleva
Backning på den här röran.

Det rensade rotogräset hamnar i rötningshinkar precis som förra sommaren. Den här gången verkar det som om locket på hinken inte slutit helt tätt utan släppt in lite ljus.

Ogräset som fortfarande visar livstecken hamnar i botten på nästa rötningshink. Det som förvandlats till en död, stinkande massa sprider jag ut i rabatterna. Fungerar bra som en kombination av jordförbättring och näring. Rötvattnet spär jag ut ordentligt och ger som näringsgiva till de hungrigaste växterna.

Bästa tillfället att göra det här är antingen precis innan det regnar eller när vädret är svalt och vi skall åka hem. För lukten är seriöst vedervärdig – om man inte är en fluga.

Annonser

Kompost i rabatterna

Den här sena våren ställer till det för min planering. Har lärt mig den hårda vägen att inte ta bort torra löv ur rabatterna allt för tidigt. Kommer det en sista köldknäpp behövs de fortfarande som isolering.

blommande lila bollvivor sticker upp bland torra höstlöv
”Skräpigt” men ombonat runt vivorna.

Men nu spurtar alla växterna och det var dags att ta fram räfsan och lövkorgen.

improviserad silning av kompost ner i en lövkorg med hjälp av grovmaskigt plastnät
Saknas rätt verktyg så får jag väl improvisera.

Det var också hög tid att tömma den av våra två kompostbehållare som stått i ett år. Den färdiga komposten blir perfekt jordförbättrare i rabatterna.

Fram med arbetshandskar, grep och presenning. Eftersom vi inte har någon kompostsil lade jag två nät med maskor i olika storlekar ovanpå lövkorgen. Det blev lite omständligt men fungerade bra nog för mina behov.

Där fastnade större klumpar, stjälkar och bitar av kartong som jag flyttade till den andra kompostbehållaren. De får helt enkelt multna ett tag till.

nyutlagd kompost runt bollvivor i rabatt
Ett lager med kompost.

Den färdigsållade komposten spred jag ut i rabatterna med hjälp av räfsan. Det kommer inte att dröja särskilt länge innan den dras ner i jorden av maskarna.

Av jord är du kommen.

Trädgården producerar så mycket växtmaterial att det inte får plats i samkomposten. En av sommarens bästa investeringar var därför ett kompostgaller från Granngården.

monterat kompostgaller
Kompostgallret var ganska lätt att montera och lätt att flytta.

Vi valde mellan två storlekar. I butiken såg båda jättelika ut. Vi bestämde oss för det största på 600 liter. Det skulle förmodligen täcka våra behov ett bra tag framöver.

kvistbotten trädgårdskompost
Kvistar i botten för lufttillförsel.

Kompostgallret ställde vi bakom utedasset. Där är det skuggigt och svalt. Nära rabatterna men samtidigt inte i vägen. En perfekt placering för en trädgårdskompost. Dessutom har någon tidigare ägare grävt ner en ytterdörr där. Den är ett hyfsat stabilt underlag.

Jag började med att lägga ett ordentligt lager med ris och kvistar i botten.

påbörjad trädgårdskompost
Grässvål och gräsklipp.

Ovanpå kvistarna lade jag sedan grönmaterial, gräsklipp och grässvål, varvat med kartongbitar för att få en bättre balans mellan kväve och kol.

Jag hämtade också par hinkar med maskäten svamp i skogen och blandade i. De täckte jag över med vanligt trädgårdsavfall. Blad, gräs och andra växtdelar.

Ett par regnskurar hjälpte till att hålla komposten fuktig. Jag tror inte att det var svampen som jag plockade i skogen som hann sprida sitt mycel men åtminstone en stor svamp växte upp ur gräsklippet.

dubbla trädgårdskomposter
Förr eller senare blir det fin mull av det här också.

Det dröjde inte speciellt länge innan den första ”enormt stora” behållaren var full. Vi köpte ytterligare ett kompostgaller och ställde det bredvid det första.

Jag hoppas att det räcker med två gallerburar för jag är osäker på var vi skulle ha plats för fler. Till våren får vi se hur mycket komposten sjunkit ihop och om vi inte kan samla ihop materialet i en behållare. För ett nytt trädgårdsår medför nytt trädgårdsavfall …

Vårstädning i rabatterna

Perennerna är rätt underhållsfria och sköter sig själva. Åtminstone under största delen av året. På våren och hösten måste jag kavla upp ärmarna och göra en insats.

torra stjälkar malva vårstädning
Malvan har definitivt gjort sitt.

I vårrabatterna finns massor av torra stjälkar och blad. Det ser rätt så skräpigt ut. Eftersom perenner tål kyla bättre om de inte klipps ner innan vintern blir det istället mer arbete på våren. För inte vill jag väl riskera att de fryser ihjäl?

flox torra stjälkar i vårrabatt
Torra stjälkar och bruna löv. Trist floxrabatt.

Vårvädret är lynnigt och frosten kan komma tillbaka helt oväntat. Samtidigt som löv och stjälkar skyddar mot kyla hindrar de också solen att nå ner till växterna.

Det är en delikat avvägning att bestämma när det är dags att städa bort det gamla.

Trädgårdsklipp vårstädning rabatt
Det artar sig.

Arbetarnas dag, första maj, gjorde jag äntligen slag i saken. Sekatör, arbetshandskar och en presenning. Det var de tillbehör jag behövde.

Så började jag städa. Jag utgick från ena änden av trädgården. Allt eftersom jag blev färdig med en växt eller rabatt flyttade jag mig till nästa och fortsatte.

Solen gassade så det blev också flera återhämtningspauser med saft och tigerkaka. =)

Vårstädad rabatt perenner
När allt gammalt är borta ser rabatten nästan naken ut.

Efter fem timmar var det klart. Då hade sambon också hjälpt till flera gånger med att bära bort torra växtdelar. Vi lade klippet på presenningen och tog tag i hörnen. Det blev som en hängmatta full med stjälkar och annat som vi sedan enkelt kunde bära till vår öppna utomhuskompost.

Av vårbruket återstår nu att mylla ner lite kompost i rabatterna. Visst ogräs (hej, kirskål!) skall också hållas efter. Åtminstone tills dess att perennerna blivit så stora att de själva kväver den. Förutom det behöver jag inte göra speciellt mycket underhållsarbete innan hösten.

Och det passar mig alldeles utmärkt.

Kompostering. Ett riktigt skitgöra.

När vi skrev under kontraktet blev vi inte bara ägare till en tomt, en stuga, en slänt, flera uthus och en himla massa växter.

I köpet ingick också en kompost – och dess befintliga innehåll.

Roslagskomposter
Våra två behållare för kompostering. Observera metallstången som ligger emellan.

Att kompostera kan vara precis hur enkelt eller avancerat som man vill. De tidigare ägarna hade skaffat ordentliga behållare för att kompostera hushållsavfallet tillsammans med det från utedasset. På fackspråk kallas det för ”samkompostering”.

När väl kommunens krav på kompostens skötsel och hygien uppfyllts får man skriftligt tillstånd att hantera allt avfallet på den egna tomten.

Det innebär också att sophämtningen blir väldigt billig. Allt som blir kvar att ta hand om är plast, metall och glas. Sådant som ändå skall sorteras och tas till återvinningsstationerna.

Komposten
Komposten

En av nackdelarna med just de här behållarna är att de är höga. Det innebär att arbetsställningen blir väldigt obekväm när komposten skall luftas eller vändas. Vi har ingen kompostskruv så första luftningen blev rätt enkel. Jag stack ner ett järnrör i komposten och vickade på det för att skapa lufthål. Det bör funka tillräckligt bra. Till hösten, eller allra senast nästa vår, borde materialet ha förvandlats till näringsrik mull som kan läggas runt växterna.

Det känns viktigt att ha ett speciellt verktyg för luftningen. Ett med en ände för att peta med och med en annan ände som lika tydligt är handtaget. Med tanke på vad som finns i botten av behållaren vill vi verkligen inte riskera att ta tag i fel ände av röret.

Inte heller vill vi att några vilda djur skall kunna ta sig in i komposten. Det skulle vara illa nog att få besök av råttor eller en räv. Vildsvin vore rena katastrofen.

Kompostbibeln
Min bibel: Allt du behöver veta om Kompost

Som alltid när jag har ett vagt hum om hur saker funkar försöker jag hitta en bok eller två för att läsa in mig på ämnet. På biblioteket fanns ”Allt du behöver veta om Kompost”. En översiktlig och lättbegriplig genomgång av det mesta en nybörjare behöver veta. (Jag förutsätter också att det finns riktigt inbitna komposteringshipsters som lyckats göra det till en materialsport.)

Speciellt användbart i boken är flödesschemat som svarar på vilken komposttyp som bäst motsvarar dina behov. Är du en sådan som skall satsa på bokashi, riskompost, varmkompost, kompostdike, maskkompost eller kanske green cone? Här får du svaret.

Likaså tyckte jag att det var mycket intressant att läsa hur en bra kompost är uppbyggd av både ”grönt” och ”brunt” material där det ”gröna” främst består av färska växtdelar och hushållssopor. Det ”bruna” är kartong, papper och hårdare växtfibrer som bidrar med kol, luft och struktur. Naturligtvis finns det formler för att beräkna de bästa proportionerna mellan brunt och grönt.

Det kommer att dröja ett tag innan vi vet om den nuvarande blandningen är optimal. Förmodligen är den inte det men då tar hela förmultningsprocessen bara lite längre tid. Kompostering är definitivt inte något för den som har bråttom.

 

 

Lägga maskrosor i komposten? Är du galen?!

Alla som känner någon som har trädgård har också hört skräckhistorier om ”ogräsrötter i komposten”.

Den vanligaste varianten av den här berättelsen handlar om glada amatörodlare som rensat rabatterna på maskrosor. Sedan lägger de ogräsrenset, inklusive rötterna, i komposten. Vilket gör att den blir helt infiltrerad av maskrosor och totalt oanvändbar.

Nu har jag fått ett tips på hur man kompostera sådant ogräs som sprider sig med rotdelar. Allt som behövs är plasthinkar med lock. Vatten. Avskilt ställe. Sol. Tid.

Om det stämmer skulle det innebära att maskrosor, kirskål, tistlar och lupiner utan problem kan läggas i komposten. Fast med viss tidsfördröjning.

Detta måste förstås testas

Hinkar med ogräs
Fyra hinkar fyllda till bredden med ogräs.

På ett par dagar lyckades jag dra upp sammanlagt 45 liter maskrosor, tistlar och lupiner.

Lupinrötter i hink
Tjugo liter (!) lupinrötter

Jag trampade till innehållet ordentligt för att få plats med riktigt mycket i varje hink.

maskrosor och tistlar
maskrosor och tistlar i massor

På med tillräckligt med vatten så att det täckte ogräset. Därefter satte jag på locken.

ogräshinkar på solig plats
Mot ett riktigt soligt plank får de stå och jäsa.

Nu är hinkarna placerade på en av de soligaste platserna på tomten. Där skall de stå orörda i en månad. Under den tiden hinner ogräsrötterna ruttna och dö. Sedan kan den färdiga sörjan hällas ner i komposten. Förmodligen kommer det att lukta en hel del men det är ett övergående besvär.

Om detta verkligen fungerar, och det går att ta tillvara på näringen i ogräset utan att riskera spridning av detsamma, blir jag väldigt glad. Fortsättning följer …

Tipset hittade jag i boken Composting av Bob Flowerdew.