Tagg: humlor

Den stora humleresan

Under semestern fick jag tid att läsa professor Dave Goulsons senaste bok – ”Den stora humleresan”.

omslaget till boken Den stora humleresan, av Dave Goulson
Dave Goulson: Den stora humleresan

Hans första bok – ”Galen i humlor” – var en medryckande hyllning till humlor, forskning och ren upptäckarglädje. (Efter att ha läst den investerade jag omedelbart i två böcker om svenska humlor med ordentliga bestämningsnycklar. Det var ett mycket bra beslut.)

Den här boken går mer i moll. Allt fler av oss är medvetna om att också insekterna är hotade av bekämpningsmedel och klimatförändringar. De positiva förändringar som kommer till stånd via lagändring eller folkopinion sker tyvärr långsamt.

Dave Goulson har rest till flera områden där det verkar vara för sent att rädda de djur- och växtarter som hotas av utrotning. När han beskriver vad vi förlorat, då skäms jag över att vara människa! Skäms riktigt rejält!

Men allt är faktiskt inte hopplöst. I övergivna industriområden och grustag nära annan bebyggelse skapas nya små oaser där insekter, fåglar och ”ogräs” kan leva ostört ännu en tid. (Många av dem uppvisar faktiskt större artrikedom än närliggande naturområden.)

Vill jag då rekommendera den här boken? Ja definitivt, men kanske inte till den som precis börjar bli nyfiken på det som surrar och kryper omkring oss. Där tycker jag  fortfarande att Galen i Humlor fungerar bättre som  och glädjespridare.

Dave Goulson har också gjort flera små filmer om insekter.

Annonser

Lökar och knölar

Många av växternas blomning har försenats en månad eller mer av torkan. Fortfarande finns det insekter som behöver både nektar och pollen

Den vita rosenstavens blommor fick humlebesök precis när jag fotograferade den.

närbild på humla som samlar pollen på vit rosenstav
Bråttom, bråttom att hinna äta allt.

Jag har tagit för vana att skriva en lista över saker som skall göras i trädgården. Då är det mindre risk att jag glömmer bort saker.

Som det där med tulpanerna vid hästkastanjen. Det kommer blad men inte blir det några blommor inte. I två års tid har jag tänkt att jag borde flytta på dem.

tulpanblad som sticker upp ur torrt fjolårsgräs
Tidiga vårtecken. Sedan blir det inte något mer.

I våras märkte jag ut växtplatsens radie. Sedan fick de stå ostörda hela sommaren tills bladen vissnat ner. Nu var det dags att sätta grepen i backen och ta upp lökarna.

tulpanlökar upplagda på en stentrappa
Trångt om saligheten.

Under grässvålen stod de tätt, tätt sammanpressade. Ingen möjlighet att breda ut sig. Rätt uppenbart varför det inte blivit några tulpaner.

Nu har jag planterat om dem i den torraste delen av hörnrabatten. Det borde passa dem. Blir det bara blad nästa år igen har de försuttit chansen och åker i komposten.

Stofférblomma

Torkan har tagit sin tribut bland de ettåriga sommarblommorna. Det är mycket som inte grott alls eller dött efter bara en kortare stund ovan jord.

Ett undantag är gurkörten (Borago officinalis L.) som jag sådde för första gången i år. Det är en kryddväxt som kan tillagas på diverse olika sätt så länge man inte äter den för ofta.

närbild på två blå gurkörtsblommor
Blommorna ser ut som klarblå potatisblommor.

De blå blommorna användes förr i världen som prydnader på uppläggningsfaten när det severades finare rätter. Det är därför gurkörten också kallades ”stofférblomma”.

Att blommorna är fantastiskt nektarrika och lockar till sig humlor, bin och andra pollinerare gjorde att jag ville se om det gick att odla den i solgläntan?

Det var inte förrän en bit in i juli som de första fröna myllades ner i rabatterna. Å andra sidan fick de ta del av kvällsvattningen och grodde snabbt. Det dröjde heller inte länge innan plantorna växt till sig och de första blomknopparna slog ut.

Än så länge har gurkörten inte lyckats få humlorna att överge oreganon. Men den har snart blommat klart och då får gurkörten chansen att visa vad den går för.

Ledtråd

Rimligen borde vi ha fler skogstordyvlar och jordlöpare i solgläntan än vad jag ser när jag rensar rabatterna? Det är nära till skogen och tomten har flera ostädade hörn.

närbild på igelkottbajs med synliga insektsdelar
Oätliga täckvingar och kitinskal åker rätt igenom.

Så hittar jag färsk igelkottsspillning och ser att det minsann finns massor av olika skalbaggar på tomten. Men kanske inte så länge …

Kan de verkligen kallas ogräs?

Det finns vissa inhemska växter som humlor, blomflugor och bin formligen avgudar.

närbild på blommande blåeld
Vem säger att det inte blir snyggt att matcha blått och rött?

En sådan är blåeld (Echium vulgare L.) Den trivs på torr, grusig mark och varje gång jag sett den har den varit omsvärmad av humlor. Därför har jag flera gånger strött ut frön på tomten i förhoppningen om egna plantor. Nu verkar det som om det faktiskt finns en plats där den trivs.

I det torraste hörnet av rabatten, där inte ens martornen överlevde, står en liten blommande blåeldsplanta. Eftersom det är en tvåårig ört finns den inte kvar nästa år men nu vet jag var jag skall så fler frön.

humla med stora pollenbyxor sitter på vitklöverblomma
Den kunde faktiskt flyga med den här tunga pollenlasten.

En annan växt som humlorna gillar är vitklöver (Trifolium repens L.). Det har vi gått om i gräsmattan. Tidigare somrar har vi lämnat trädgårdgången orörd när det varit dags att klippa gräset. Just för att vitklövern där är så uppskattad.

I år har gräsklipparen fått stå eftersom gräset farit illa när solen gassat. Vitklövern verkar ha klarat sig riktigt bra på flera delar av tomten. Kanske skulle den kunna anses vara ett ogräs i en villagräsmatta. Vi tycker tvärtom att den är helt rätt där den står i grönytan. Och humlorna håller med.

Oxtunga – nytillskott i perennrabatten

Jag är alltid på jakt efter växter med enkla blå blommor eftersom humlor lär vara extra förtjusta i sådana. När jag erbjöds möjligheten att köpa två Oxtunga (Anchusa azurea ‘Loddon Royalist’) tvekade jag därför inte en sekund.

närbild på oxtungans blå blommor
De blå blommorna är väldigt, väldigt blå.

Först verkade det som om den torra våren tagit ytterligare två offer. Men plötsligt stack det upp en liten grön tuss på ett ställe i rabatten. Så småningom följdes de första bladen av några blomstänglar med riktigt knallblå blommor.

När den plantan växt till sig blir den nog ett fantastiskt blickfång. Kanske får rentav oreganon konkurrens som humlefavorit?

Oxtunga sägs vara en halvhärdig perenn i vår klimatzon men är generös med att fröså sig. Å andra sidan lär den vara både rådjurssäker och oaptitlig för harar. Det är bra!

Eftersom den likaledes halvhärdiga stockmalvan övervintrat hoppas jag att solgläntan har ett fördelaktigt mikroklimat så jag får njuta av dem båda många år framöver.

Rör om försiktigt i komposten

Inte trodde jag att jag behövde ta hänsyn till övervintrande humledrottningar under vintermånaderna.

Humlorna sover och håller sig stilla när det är kallt ute. Vad kan hända?

Efter att ha läst en artikel i ämnet från brittiska Bumblebee Conservation trust vet jag bättre.

trolig drottning Åkersnylthumla
Den här drottningen laddade med nektar inför vintersömnen.

Det är tydligen inte ovanligt att en humledrottning övervintrar i jorden i en blomkruka, eller i en trädgårdskompost.

När vi människor sedan börjar vårstäda i trädgården finns risken att vi stör henne. I värsta fall väcks drottningen alldeles för tidigt och fryser ihjäl.

Rådet från Bumblebee trust är därför att ta det försiktigt med grepen på våren när man vänder trädgårdskomposten. Hittar man en övervintrande humledrottning i blomkrukan skall man täcka över henne med jord. Sedan får krukan stå ostört tills vårvärmen väcker henne.

Med början nästa år får jag alltså tänka mig för när jag arbetar med de friliggande trädgårdskomposterna. Det är inte bara humlor som kan ha valt att bo där.

Känns bra att jag aldrig blir för gammal för att lära mig nya saker!