Etikett: Hassel

Hasselnötter

Det artar sig till ett riktigt hasselnötsår i år. I alla fall om jag skall tro på ekorrarna.

en hand håller upp tre gröna hasselnötter fortfarande kvar i sina hyllen på kvisten
En äkta trillingnöt.

Jag tror nog att det funnits gott om nötter tidigare år också. Men nu blev vi ögonvittnen till ekorrarnas blixträder där de for som skottspolar upp och ner i hasselsnåren i skogsbrynet. De använde svansarna för att hålla balansen när de tog sig ut på de klenaste grenarna i jakt på nötter. Sedan rusade de in mot stammen för att sitta mer skyddat när de åt.

Vår stora hassel (Corylus avellana L.) verkar inte ha plundrats ännu. Den står mitt i slänten, en bra bit från skogsbrynet. På vägen dit skulle ekorrarna vara mer sårbara om de mötte ett rovdjur. De är inte alls lika bra på att finta bort en förföljare på marken som de är uppe i träden. Jag förstår mycket väl att de väntar med att besöka den stora hasseln. I alla fall så länge som det finns gott om annan mat i skogen.

Annonser

Kommande pollenchock

Hasseln ger ett lätt yrvaket intryck i vårsolen. Det dröjer inte många veckor innan luften i solgläntan fylls av gult pollen. Men än så länge är hängena fortfarande slutna

två omogna hasselhängen och en nyss utsprucken blomma
Vårtecken i närbild.

De där pyttesmå röda borstarna om sitter tätt inpå kvistarna är blommorna. Trots att vi har många hasselbuskar i skogsbrynet har jag hittills inte hittat några nötter. Om det beror på att skogens ekorrar är mer på hugget, eller att det inte finns något att plocka, det är oklart.

Istället ligger fina störar på tork bakom vedboden. Raka och långa hasselgrenar som jag kapat. De skall användas i sommar när jag snickrar ihop diverse växtstöd. Förr var det vanligt att hämta sådant material från lunden. Skattar man hasseln i rimlig takt så återhämtar den sig utan problem.

Vårt vinterland

Vi visste att det hade snöat cirka en decimeter sedan vårt senaste besök. Det var fortfarande en överraskning att se hur buskar och träd bugade sig under tyngden.

hassel med grenarna nedtyngda av snö
Alla hasselns grenar klarade sig. Ingen brast.

Lätt och flygig nysnö är fortfarande fruset vatten. Sammanlagt väger den en hel del.

syrenbuskage helt nedtyngt av snö
Bondsyrenerna förvandlades till krypsyrener.

Naturligtvis är de flesta av växterna väl rustade för att klara både snö och kyla. För säkerhets skull tog jag ändå och skakade av både syrenerna och Nevadarosen.

snöskyffel framför snöhög
Snöskyffeln – en fantastisk uppfinning.

Den stora fördelen med pudersnö är att den är lätt att skotta. Vi var två som tog skift med snöskyffel och snöfösare. Med gemensamma krafter frilade vi vägen, parkeringsplatsen och promenadgångar mellan uthusen.

Resten av tomten får fortsätta vara insvept i ett skyddande snötäcke.

Också ett sätt att bli av med kirskål

Tydligen så gillar vildsvin smaken av kirskål. Oklart om det är rötterna eller bladen som lockar. Svinen har i alla fall plöjt upp marken runt hasseln i sin jakt på godsakerna.

uppbökad jord med gula höstlöv
Här har trynfräsen gått fram.

Hallonsnåren har de lämnat i fred. Det är bra. Bergeniorna likaså. Det är ännu bättre.

Eftersom vi inte odlar potatis eller andra rutfrukter har de än så länge inte sökt föda nära stugan. Får se om det fortsätter så.

I vilket fall som helst är det ingen idé att jobba mot naturen. Vildsvinen finns i skogarna och nu har de möblerat om en del av grässlänten. Jag passade på att sprida ut lite frön av brudborste, fingerborgsblomma, prästkrage och backsippa på jorden.

Kanske kan det bli ytterligare en liten ängsplätt.

Såg och sekatör

Det är den där årstiden igen. När det är dags att ta hand om bärbuskarna. Det var också väldigt fint väder när jag klev ut i trädgården försedd med beskärningssåg och sekatör. Ordentliga trädgårdshandskar hade jag redan tagit på mig för att skydda händerna.

grenar krusbär beskärning
Mer sol och luft i krusbärsbusken.

Först var det krusbärsbusken som behövde glesas ut. Ledorden var ”luftigt” och ”ljusinsläpp” för att minimera risken för mjöldagg. Grenarna som växte genom busken och på tvärs mot andra var de första som jag tog bort. Därefter blev det lite knepigare att bestämma vad som skulle vara kvar.

Slutresultatet blev en kompromiss mellan många blomknoppar och en föryngring med nya skott. Kan det bli så bra att vi får stor skörd både i år och nästa år?

hasselgrenar efter beskärning
Hasselslanor.

Att glesa ur hasseln hade jag inte gjort förut. Samma angreppssätt där som för de övriga buskarna. Först bort med det som växer på tvärsen och skaver mot andra grenar. Sedan de klena grenarna som växer parallellt med en mer livskraftig.

Efter ett tag var också hasseln luftigare och mer harmonisk i formen. De borttagna grenarna får ligga på tork ett par månader. Sen blir de bra stöd för klätterväxter.

Doftschersminen och paradisbusken behövde inte mycket gallring. I båda fallen var den bara någon enstaka gren som hade växt igenom busken och behövdes tas bort.

Arbetsdagen avslutades med årets första lunch och kaffe ute på verandan. Jag ser verkligen fram emot den vårdagen när vi inte bara hör fåglar utan också humlor.

Tydliga vårtecken

Värdet var lite kyligt när vi senast övernattade i stugan. På marken ligger fortfarande en del is och snö. Som tur är finns det också gott om vårtecken.

Blommande hassel
Hasseln blommar för fullt.

I skogsbrynet står flera hasselbuskar (Corylus avellana L.). De har precis vecklar ut sina långa hanhängen. Hittills har jag inte sett några honblommor, men de finns säkert där.

Över huset går ett flygstråk för sångsvanarna på väg norrut. Vi hör deras nasala läten när de håller kontakt med varandra. Ljudet påminner mest om gammaldags signalhorn. Sådana där med en gummiboll som man klämmer på för att få ut ett ”tuuut”. När vi pratar med varandra om sångsvanarna så kallar vi dem också för ”tutorna”.

första rabarberknopparna
Lite is på marken avskräcker inte rabarbern.

Rabarbern är en av de härdigaste växterna på tomten. Den skickar upp sina första knoppar samtidigt som tulpanerna och pärlhyacinterna. Den ljusröda färgen sticker verkligen av mot rabattens brunsvarta jord.

Jag har inte hjärta att förvägra dem vårsolen och driva dem som glasrabarber. I alla fall inte i år.