Etikett: getingar

Vindsstädning

Det blev dags för den årliga ritualen ”leta getingbon på vinden”. Arbetsbyxor med knäskydd, handskar och pannlampa ingår i förberedelserna. När allt var på plats reste jag stegen mot väggen, öppnade vindsluckan och kröp in i mörkret.

trasigt gammalt getingbo utlagt på brädor
Ruinerna av ett drottningdöme.

Tills skillnad från tidigare år hittade jag bara två små bon. De fanns naturligtvis längst in. Dikt vid ett par ventiler som mynnar ut ovanför verandan. För både vi och getingarna uppskattar solsken och öppen sikt.

Vi tar bort de gamla getingbona för att det skall bli lättare att se när det börjar komma nya. Ju fortare vi kan stoppa ett nybygge desto bättre. I alla fall för oss. Getingarna har naturligtvis en annan åsikt.

Så länge de inte har boet alltför nära oss så vi riskerar att gå varandra på nerverna är getingar välkomna i gläntan. De är duktiga jägare och hjälper också till med pollinering. Även om de inte är lika bra på det som humlor och bin.

Riktigt fascinerande djur. På lite avstånd.

Getingjägare

Det sägs att bara vartannat år är ett getingår. Kanske är det en förklaring till varför vi haft få gulsvarta besökare på verandan den här sommaren?

Men jag misstänker att det också finns en annan anledning.

närbild på ansiktet av en (död) bålgeting.
Bålgetingar har ett vackert gul-rött ansikte.

Vi har nämligen haft ovanligt många och ihärdiga bålgetingar (Vespa crabro) på besök. Vanligtvis ser vi dem rätt tidigt på våren. Då brummar de långsamt fram nära marken. Sedan framåt försommaren försvinner de lika plötsligt som de dök upp.

Men den här sommaren har de patrullerat runt stugan och uthusen. Allra mest intensivt har de bevakat taknockar och vindskivor.

två döda bålgetingar ligger på en bräda. en mänsklig tumme bredvid en av dem för att visa storleken på bålgetingen. (De ÄR stora.)
Det är tur att de är fredliga för de är rejält stora.

Jag misstänker att de spanat efter getingar. Bålgetingar är nämligen effektiva jägare och deras larver har gärna geting på menyn. (Flugor, spindlar, fjärilar och andra insekter går också bra.) Ett bålgetingsamhälle fångar ungefär lika många insekter per dag som ett småfågelpar med ungar. Bålgetingarna jagar dessutom på natten.

Fick jag bara lov för de som äger skogen runt gläntan skulle jag sätta upp en bålgetingholk i skogsbrynet och hålla tummarna för att vi fick nya grannar.

Fönsterblomfluga

Vi har märkt att det varit väldigt lite getingar i år. Förmodligen beror det mest på vädret. Men kanske har den här vackra blomflugan också bidragit?

vuxen fönsterblomfluga på oreganoblomma
Jag har stora ögon för att se bättre.

Det är en fönsterblomfluga (Volucella pellucens). En kraftig krabat. Jag har ofta sett dem på oreganon eller på röllikan. Där äter de nektar och pollen.

Men vad jag inte visste var att fönsterblomflugan lägger sina ägg i getingbon.  Larverna äter både avskräde och getinglarver. Så det är inte en oskyldig mjukis som surrar runt blommorna. För den som avskyr getingar är det en bundsförvant!

Tänk att något så vackert samtidigt kan vara ett hot för det som vi upplever som farligt.

Återkommande vårsysslor

Den här helgen påminde en del om sketchen ”Grevinnan och betjänten”. Samma saker behövde göras i (v)år som förra året.

Jag litar inte riktigt på vårvärmen. Än kan det komma bakslag med minusgrader. Så de torra höstlöven får ligga kvar i rabatterna ett litet tag till. Däremot klippte jag bort perennernas fjolårsstjälkar. De hamnade i komposten.

Sekatören användes också på rosorna. Hargnagda kvistar togs bort och de kraftigare grenarna kortades ner betydligt. Så länge snittet är precis ovanför en utåtriktad knopp räcker det att lämna kvar ca 10 – 20 cm som savdragare.

Monterade våra rain drains på stuprören. När vårregnet kommer vill vi leda bort det från husgrunden så det istället kan sjunka undan i den omgivande marken.

tre getingfällor av gamla Pet-flaskor står på ett verandabord tillsammans med en tetraförpackning äppeljuice
Vi börjar med tre getingfällor i år. Det går alltid att göra fler.

En av de sista sakerna som jag gjorde var att preparera getingfällorna för en ny säsong. I år testar vi ett lockbete på äppeljuice och bitsocker. Om ett par veckor toppar vi nog upp det med lite billig folköl. Jäst fruktsaft och malt är poppis hos getingarna.

Som alltid har jag lite dåligt samvete när jag tänker på getingarna som skadedjur. De  följer bara sina instinkter. I grönsakslandet är de en fantastisk resurs när de jagar andra insekter. Tyvärr kolliderar ibland deras behov med våra och då funkar de här getingfällorna väldigt bra som ekologisk skadedjursbekämpning. Inget gift här inte!

Sommarplågor

Såg den här boken på biblioteket och blev naturligtvis nyfiken på att läsa den. Författaren Lars-Åke Janzon borde vara insatt i ämnet. Han har tidigare svarat på frågor från allmänheten i sin roll som jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet.

bokomslag, Sommarplågor. Djuren & växterna som bits, sticks & irriterar
Rubriken på omslaget är mer oroande än innehållet.

Vad finns då innanför pärmarna på ”Sommarplågor – Djuren & växterna som sticks, bits & irriterar”? En pedagogisk överblick där läsaren möter många insekter, en del växter, några reptiler och ett fåtal däggdjur. Sådana som kan upplevas som störande när de uppehåller sig nära människor.

Lars-Åke Janzon avdramatiserar mycket. Naturen finns för sin egen del och det finns ingen illvilja bakom getingar, fästingar eller huggormar. Samtidigt bjuder han på en hel del roliga fakta och tips.

Jag hade exempelvis inte en aning om att bålgetingarna jagar i trädtoppshöjd under sommaren? Det förklarar varför vi inte sett några den senaste månaden.

Tipset om att få stackmyrorna att flytta självmant genom att slå ner ett järnspett i stacken under vintern kan säkert vara värt att testa. Spettet leder kylan ner i stackens inre och myrorna vill ha det varmt och skönt. Fast, som min sambo så klokt konstaterade, det är inte helt säkert att myrorna flyttar stacken till en ny plats som vi människor tycker är bättre.

Kuriosa och fakta blir bra samtalsämnen runt matbordet. Boken är fint illustrerad av Matsåke Bergström. Låna den på biblioteket eller köp den i den lokala bokhandeln.

Sommarspray

Förr eller senare blir det sommar. Då kommer stugverandan att få besök av getingar.

stora sprayflaskor evergro
”A-ra-bap-a-rap-a-bap!” Visst ser de ut som hackspetten i Kalles djungeläventyr?

En sprayflaska med såpvatten funkar utmärkt för att bekämpa de oönskade gästerna. Vi har däremot haft svårt att hitta tillräckligt stora och stabila sprayflaskor för våra behov.

Nu tror jag att det problemet är löst.  Två stycken 1,2 liters sprayflaskor inhandlade hos Blomsterlandet. De borde räcka som vår första försvarslinje.

Betade getingfällor

Det är inte getingsäsong ännu men vi har redan hängt upp årets getingfällor. (Bättre att vara ute i väldigt god tid än att komma på det för sent. Tro mig!)

getingfällor petflaskor
Det är förarbetet som är det viktiga.

De getingfällor av petflaskor som vi gjorde förra sommaren fungerade väldigt bra. Därför sparade vi dem i höstas för att kunna använda dem i år igen.

Lockbetet görs av socker, vatten, lite saft och en aningen vinäger. För en hungrig getingdrottning luktar den blandningen lika lockande som jäst frukt.

Jag har lite dåligt samvete för att vi dödar djur som inte gjort oss något. Men hellre dåligt samvete än getingstick. Vi vill inte heller använda något slags gift på tomten. Då är de här hemsnickrade getingfällorna en bra kompromiss.