Tagg: fjärilslarver

Andra generationens spinnare

Det var verkligen oväntat att se en fjärilslarv i slutet av augusti. Nu var det en kaxig larv som inte ens försökte smälta in i omgivningen. Kanske 3 centimeter lång och med frisk aptit. Men ändå, var det inte väl sent på året?

larv av piltandvinge på sälgkvist med uppätna blad
Jag arbetar mig nedåt, en tugga i taget.

Nej, tvärtom. Enligt artportalen är det just sensommarens larver av piltandvinge (Notodonta ziczac) som övervintrar som puppor och kläcks följande vår. De larverna kallas då för ”den andra generationen” vilket låter lite som en tv-serie i sci-fi miljö.

Jag är osäker på om jag någonsin sett en piltandvinge fladdra runt i skymningen? Nattfjärilarna är oftast inte lika färgstarka som sina dagaktiva släktingar. Det fungerar bra som camouflage men gör det svårare att skilja på dem om man inte är riktigt insatt.

Solgläntan är verkligen full av överraskningar. Än en gång har jag fått lära mig intressanta fakta om en art som tidigare var helt okänd för mig.

Undrar vad jag hittar nästa gång?

Annonser

Violettkantad guldvinge

Vi fick finbesök av en (trolig) violettkantad guldvinge (Lycaena hippothoe) som provianterade på ängsblommorna. Den var vaksam så jag kunde inte komma speciellt nära med kameran.

violettkantad guldvinge på blommande prästkrage
En ynka bild fick jag. Suddig förstås.

I Sverige finns det flera olika Guldvingar och alla är de små och snabba till flykt.

Den violettkantade guldvingen föredrar  artrika, öppna gräsmarker med ett stort utbud av nektarrika blommor. Tyvärr finns det färre och färre av sådana marker och därför klassas arten numera som ”nära hotad”.

Några guldvingar har bevisligen hittat till solgläntan. Den duger visst som liten äng.

ängssyra med ett par tunna blomstänglar
Ängssyra. Lite ankommen av sol och insekter.

Nu vet jag att ängssyran (Rumex acetosa L.) är värdväxt för larverna. Vilken tur att jag lämnat kvar dem där de står bland ängsblommorna. Utan barnkammare inga vuxna individer. Och det skulle vara roligt att få se fler än en.

Ytterligare en bra ursäkt att lämna delar av tomten orörd och ”stökig”.

 

Lurvig liten filur

När jag höll på och gallrade krusbärsbusken fick jag plötsligt syn på något som rörde sig ovanpå snön. Det var en svart, hårig larv! Ungefär 3 cm lång. Och väldigt målmedveten.

rostvingelarv på skare
Stör mig inte – jag är på väg någonstans.

Jag blev helt paff. Snö, solsken och ett par plusgrader var idealiskt för beskärning. Att en fjärilslarv skulle knata omkring på skaren kändes rätt otippat.

Eftersom det var mycket aktivitet kring fågelmatarna lade jag ett ekblad framför larven. När den klivit upp på det lade jag tillbaks den i krusbärsbusken. Där var den inte lika synlig för hungriga småfåglar.

Förmodligen var det en Rostvingelarv (Phragmatobia fuliginosa). Att den var ute och knallade runt på snötäcket är helt normalt. Den letade bara efter ett bra ställe att förpuppa sig. Tydligen dög krusbärsbusken för den stannade kvar där. I alla fall så länge som jag jobbade i trädgården.

Uppdukat för larver

Den som är trädgårdsintresserad är aldrig fullärd. Alltid finns det någon ny information att ta till sig. Oftast med följden att det blir mer att göra.

Ibland är informationen mer en påminnelse om något som är så självklart att det fallit ur minnet. Som att det inte räcker med nektarrika blommor om jag vill hjälpa pollinerarna. Larverna måste också ha mat!

liten blåklocka
Liten blåklocka är värdväxt för diverse fly, mott och mätare.

I nordamerika (säkert också på många andra ställen) uppmuntras naturvänner att planera trädgården så den består till minst hälften av inhemska växter.

Detta eftersom många insekter har en specifik värdväxt och om den saknas så finns det ingen mat till larven när den kläcks. Exotiska växter fungerar sällan som ersättning.

Utan värdväxter, inga larver. Utan larver, inga fjärilar, skalbaggar eller blomflugor. Utan fjärilar, skalbaggar och blomflugor svälter fåglar och fladdermöss.

blommande gulmåra
Gulmåran är värdväxt för många olika svärmare, spinnare och mätare.

Som tur är krävs det inte en stor arbetsinsats för att öka mängden inhemska växter i trädgården. Tvärtom. Finns det redan ett småstökigt hörn på tomten så kan man bara låta det förvildas lite till. Vissa ogräs är minst lika vackra som rabattblommor.

Och om någon nitisk granne klagar är det bara att hänvisa till listan över värdväxter för fjärilar. För ALLA vettiga grannar gillar också fjärilar.

fjärilar på nässlor
Nässlor är värdväxt för flera fjärilar. (Och goda i nässelsoppa.)

Vi har det redan bra förspänt med artrikedomen i vår solglänta. För att underhålla blomsterängen samlar jag in frön från vilda växter i närområdet. De växterna passar både mikroklimatet och djurlivet i gläntan. Slänten är full av gräs och blommande örter som sköter sig själva.

Vem vet, kanske blir ”Nature needs half” en svensk trend också?

Skogsgräsfjäril

Den senaste veckan har jag sett tre (för mig) helt nya fjärilar i solgläntan.

Just den här var lite tricksig att fotografera. Först misslyckades jag med att fånga de röda markeringarna på vingarna. Istället såg fjärilen helt sammetssvart ut.

skogsgräsfjäril
Beundra mig! Jag är stilig med mina svarta vingar och röda fläckar.

Som tur var så satt den lugnt kvar på brunörten när jag kröp närmare och närmare med kameran. Till slut hade jag fått ett par bilder som var rätt bra.

Ändå tog det ett bra tag att identifiera den aktuella arten. Det fanns flera olika fjärilar med likartat färgschema och fläckar på vingarna. Vår besökare visade sig vara en skogsgräsfjäril (Erebia ligea). Den arten har den lilla egenheten att udda år så kläcks många individer, och jämna år är de betydligt mer sällsynta.

Att behålla nedre delen av tomten vildvuxen gynnar gräsfjärilar. Deras larver hittar värdväxter att äta och kan förpuppa sig i ostördhet. De vuxna individerna suger nektar av blommor, parar sig och lägger sedan sina ägg på grässtråna.

Det är skönt att ha ytterligare en bra anledning att inte fara runt som ett skållat troll och ”städa” i växtligheten. Somriga dagar skall avnjutas i lugn och ro.

Nässlor, det är smaskens det!

Nere i slänten finns ett ganska stort bestånd med brännässlor. Det är med avsikt som vi lämnat dem ifred. Tanken var att de skulle kunna bli en bra barnkammare för hungriga fjärilslarver. Det tyckte tydligen fjärilarna också.

fjärilslarver
Det är trångt kring de bästa bladen.

På ett par av nässlorna finns det nu klungor av svartglänsande, taggiga larver som är fullt upptagna med att äta, äta, äta.

Min gissning är att det är ett påfågelöga (Inachis io) som lagt sina ägg där.

fler fjärilslarver
Larver av påfågelöga. Många larver.

Om de överlever tillräckligt länge för att hinna förpuppa sig och sedan bli vuxna fjärilar får vi en färgstark sensommar. Innan dess kommer de att gå hårt åt nässlorna.

glupska små gynnare
Kalhygge. I liten skala.

Påfågelögat är en av de fjärilar som övervintrar som fullvuxen individ. Den var en av de allra första fjärilarna som vi såg på våren. Tillsammans med kålfjärilen, citronfjärilen och vinbärsfuchsen.

För den som vill göra sin trädgård lite mer fjärilsanpassad har Svenska Naturskyddsföreningen sammanställt några enkla råd. Är man ägare till en aningens mer vildvuxen tomt behöver man inte ha dåligt samvete. Tvärtom är det bara bra. Och lämna gärna plats för ett nässelsnår i ett hörn någonstans. Då finns där både mat och skydd för fjärilarna.