Tagg: fjärilar

Vinbärsfuks

Oftast låter jag brännässlor (Urtica dioica L.) stå kvar. I alla fall så länge de inte växer mitt i rabatterna. Nässlor är värdväxt för många olika slags fjärilslarver. Vill vi ha mycket fjärilsfladder i solgläntan måste vi förstås också värna deras barnkammaren. Därför finns flera stora bestånd med brännässlor både i skogsbrynet och i slänten. Måhända till grannarnas förtret?

en larv med brokiga sidor och vit rygg med tofsar sitter på ett nässelblad
Jag vill inte bli klappad. Jag vill inte bli uppäten.

Det senaste lilla matvraket som huggit in på nässlorna är en vinbärsfukslarv (Polygonia c album). Den nobbade vinbärsbuskarna som står i närheten för att istället välja en mer kryddstark kost.

två vinbärsfuksar med utspärrade vingar sitter mitt emot varandra på ett hallon
Solmogna hallon är rena juicebaren för fjärilarna.

Samtidigt som larven äter på nässlorna flyger vuxna vinbärsfuksfjärilar runt på ängen. (Prästkragarna är deras favoritblommor.) Tydligen överlappar de olika generationerna varandra. Kanske blir just den här larven en av de fjärilar som övervintrar? Då ser vi den igen nästa vår när krokusarna blommar.

Annonser

Insektsmagnet

Att plantera för humlor och fjärilar behöver inte vara speciellt krånglig eller dyrt.

gräslöksblommor med en fjäril som sitter och sörplar nektar och en humla som precis landar
Det finns så det räcker till oss båda.

En av de mest populära humleväxterna i våra rabatter är faktiskt gräslöken. Ibland blir det nästan kö när alla pollinatörer vill komma fram till blommorna. Det är inte heller ovanligt att den som fått en plats jagar bort alla eventuella konkurrenter.

Eftersom gräslöken platsar både i köksträdgården och bland perennerna finns det stora tuvor på flera ställen i trädgården. Jag borde verkligen leta fram lite nya recept att experimentera med. Det känns dumt att bara äta den tillsammans med matjessillen.

Fjärilar i frysboxen

rustik fjärilsholk täckt av rimfrost och med snömössa
Kylslaget hotellrum.

Det är bara ett par veckor sedan fjärilsholken täcktes av rimfrost och toppades med en snömössa. Just den dagen visade termometern -14 C. Brrrr!

Holken isolerar knappast speciellt mycket mot kylan. Men den skyddar småkrypen från att bli upptäckta av fåglar. På så sätt bidrar vi till att några fler fjärilar överlever vintern. I alla fall vill jag tro att det är så.

Snuskiga, snaskiga fjärilar

Vi hade besök och det var trevligt så det blev också sent. Det mesta kom vi ihåg att plocka in men en halv vattenmelon blev kvar utomhus. I värmen. Och sen i regnet.

Sorgmantel, vinbärsfuks och gröna spyflugor på en halv vattenmelon.
Sorgmantel, vinbärsfuks och flugor låter sig väl smaka.

Nu har den tydligen uppnått den perfekta graden av förruttning där den jäser. Då är den också oemotståndlig för fjärilar. De är faktiskt inte det minsta kinkiga med maten utan gillar skämda frukter och bär precis lika mycket som nektar.

Vissa viktiga näringsämnen kan fjärilar tydligen bara få i sig från spillning. (Jepp, bajs!) Det lärde jag mig när jag lyssnade på ”Lepidopterology”. Ett helt Ologies-avsnitt bara om fjärilar – jag var i himmelriket.

Det är tack vare melonen som jag till slut fått en skarp bild på Sorgmantel (Nymphalis antiopa). Tidigare har fotona bara visat en suddig fläck på långt avstånd.

glasburk med gegga avsedd för att locka nattflyn och malar
Läskigt lockande gegga.

Att fjärilar dras till jäst socker är något jag tänker dra nytta av i ett annat experiment. Jag har gjort en blandning för att kunna locka nattfjärilar. På engelska kallas det för ”sugaring for moths” och jag har utgått från ett sådant recept.

En övermogen banan blandad med melass, brunt socker och avslagen öl får stå i solen och jäsa. Än så länge tycker jag att det fortfarande luktar banan men sambon tycker att det luktar ”förfärligt”.

När geggan är färdig skall jag kleta den på några blad i rosenhallonsnåret en sen kväll och se vad som kommer dit för att undersöka. Hoppas att nattfjärilarna har lika dåligt luktsinne som jag har och tycker att det luktar godare än ”förfärligt”.

Plocka upp och sätta ner

Det är oklart varför en del bilister tror att det är en bra idé att kasta ut skräp längs vägrenen? Förmodligen tänker de bara: ”Inte mitt problem längre. Nu är bilen ren”.

I vilket fall som helst så går vi då och då en skräpsamlarrunda längs vägrenen.

skräp ihopsamlat från vägrenen ölburk snusdosa flaska och plastkasse
Det som gömts i snö …

Den här gången hittade jag mest plastsaker. Alla fynden togs med till återvinningen.

tre förpackningar med knölar, rosenstav, tio vita och fem lila
Rosenstavarna är poppis bland pollinatörerna. Nu blir det fler i rabatterna.

Som en motvikt till skräpplockandet satte jag planteringsspaden i jorden. Våra två rosenstavar har klarat två vintrar utan några problem trots att de inte anses jättehärdiga. Därför kändes det rätt säkert att plantera ut 15 nya knölar.

De vita rosenstavarna syns bra i skymningen och lockar malar och andra nattaktiva pollinatörer till rabatterna. Fler malar innebär att solgläntan blir mer intressant som jaktmark för fladdermössen. Och fladdermössen äter mygg.

Uppdukat för larver

Den som är trädgårdsintresserad är aldrig fullärd. Alltid finns det någon ny information att ta till sig. Oftast med följden att det blir mer att göra.

Ibland är informationen mer en påminnelse om något som är så självklart att det fallit ur minnet. Som att det inte räcker med nektarrika blommor om jag vill hjälpa pollinerarna. Larverna måste också ha mat!

liten blåklocka
Liten blåklocka är värdväxt för diverse fly, mott och mätare.

I nordamerika (säkert också på många andra ställen) uppmuntras naturvänner att planera trädgården så den består till minst hälften av inhemska växter.

Detta eftersom många insekter har en specifik värdväxt och om den saknas så finns det ingen mat till larven när den kläcks. Exotiska växter fungerar sällan som ersättning.

Utan värdväxter, inga larver. Utan larver, inga fjärilar, skalbaggar eller blomflugor. Utan fjärilar, skalbaggar och blomflugor svälter fåglar och fladdermöss.

blommande gulmåra
Gulmåran är värdväxt för många olika svärmare, spinnare och mätare.

Som tur är krävs det inte en stor arbetsinsats för att öka mängden inhemska växter i trädgården. Tvärtom. Finns det redan ett småstökigt hörn på tomten så kan man bara låta det förvildas lite till. Vissa ogräs är minst lika vackra som rabattblommor.

Och om någon nitisk granne klagar är det bara att hänvisa till listan över värdväxter för fjärilar. För ALLA vettiga grannar gillar också fjärilar.

fjärilar på nässlor
Nässlor är värdväxt för flera fjärilar. (Och goda i nässelsoppa.)

Vi har det redan bra förspänt med artrikedomen i vår solglänta. För att underhålla blomsterängen samlar jag in frön från vilda växter i närområdet. De växterna passar både mikroklimatet och djurlivet i gläntan. Slänten är full av gräs och blommande örter som sköter sig själva.

Vem vet, kanske blir ”Nature needs half” en svensk trend också?

Fynd på bokrean

Förra sommaren letade jag efter en fjärilshandbok. En som skulle passa i fickan på arbetsbyxorna. Där jag skulle få hjälp med första kategoriseringen av nya fjärilsfynd.

Vi frågade i den lokala bokhandeln men de hade tyvärr ingen att rekommendera.

fjärilsbok
När sommaren kommer är vi förberedda!

Årets bokrea löste problemet. Där fyndade jag en liten fjärilsguide till stugbiblioteket.

Den är ursprungligen publicerad i Storbritannien och innehåller några bilder på arter som inte finns i Sverige. Men den kommer nog ändå att fungera hyfsat bra som hjälpmedel vid en första identifiering.

Bara jag vet var jag skall börja leta går det alltid att hitta mer information på nätet eller på biblioteket.