Etikett: ekologisk skadedjursbekämpning

Framgångsrik krabbspindel

Vi är överens om att inte använda gift i solgläntan. Hittills har det gått bra att lösa alla ”problem” utan att ta till den drastiska lösningen.

Det innebär också att vi är tacksamma för alla spindlar i omgivningen. De hjälper till att begränsa antalet flugor och mygg till ett mer hanterligt antal. Samtidigt bjuder de på fascinerande naturupplevelser.

liten brun krabbspindel med fångad fluga sitter i ett smultronblad
Jaktlycka! En ouppmärksam fluga blev en måltid.

Stora spindlar kan ta större byten. Små spindlar får nöja sig med mindre munsbitar.

Den här lilla krabbspindeln som satt i ett smultronblad hade fångat en fluga som var stor som ett knappnålshuvud. En fin belöning för en tålmodig jägare.

Paddgömslen av blomkrukor

Av alla grod- och kräldjur som uppehåller sig runt stugan är jag extra svag för de buttra paddorna (Bufo bufo). Det är något speciellt med kombinationen av trumpen uppsyn, rullande gångstil och väldigt vackra ögon.

Att de äter insekter och sniglar är inte heller en nackdel i en trädgård.

tre lerkrukor och en planteringsspade
Byggmaterial för modulhus – paddstil.

Däremot är inte alla gömställen de väljer bra. Jag har hittat förtörnade paddor inuti säckar med planteringsjord, under presenningar och hinkar. Nog för att det är bostadsbrist men inte behöver de bo i plastslum?

Jag bestämde mig för att erbjuda några robusta paddgömslen istället. Tre lerkrukor i olika storlek fanns i redskapsboden.

I de skuggigaste blomrabatterna grävde jag lagom djupa gropar för att kunna lägga krukorna ner på sidan. Sedan fyllde jag dem till hälften med lös jord som ett ”golv”. Perfekt att gräva ner sig i om man är en padda.

Som extra kamouflage lade jag in några torra löv också.

lerkruka nedgrävd på sidan i en rabatt och fylld med jord och torra löv för att skapa en paddgrotta
Home styling för paddor.

De färdiga gömslena erbjuder skydd utan att bli alltför varma och torra. Jag har placerat ut dem så att varje hyresgäst får ett eget revir utan alltför närgångna grannar.

Vi får se om de uppskattas av paddorna. Det borde väl ändå vara trevligare än att sitta och sura under en hink?

Väggmurargeting

Klematisen ”Summer snow” attraherar massor av insekter när den blommar. Det är inte bara humlor, blomflugor och fjärilar som besöker den utan också olika sorters steklar.

En mulen augustidag fick jag syn på en väldigt slank och mörk geting som metodiskt besökte blomma efter blomma. Den var helt fokuserad på att samla in mat och struntade blankt i att jag fotograferade den.

väggmurargeting på klematisblomma
Klematispollen är en festmåltid för getingarna.

Nu tror jag att jag har identifierat vilket släkte den tillhör. Det är en solitärgeting, och jag gissar på att det är en väggmurargeting. (Bilden är inte tillräckligt skarp för att kunna se alla detaljer. Det finns många olika getingar och steklar som ser snarlika ut för ett otränat öga som mitt.)

I vilket fall som helst är väggmurargetingen en livskraftig art så klematisen får säkert besök fler gånger. Eftersom de är rovdjur håller de efter andra insekter som en del av den naturliga balansen. Bra för oss som inte vill använda gift i trädgården.

Ekologisk skadedjursbekämpning

Om man inte vill använda gift i trädgården, och det vill vi definitivt inte, så får man acceptera att det kan kräva mycket arbete att hålla (skade)djuren stången.

Alla tips och råd om hur man gör det tas därför emot med öppet sinne. De som bygger på fakta är jag rentav beredd att testa själv.

Maj-Lis Pettersson bok Skydda din trädgård
Det är tre riktiga skurkbilder som pryder omslaget.

Därför slog jag till direkt när jag hittade ett exemplar av boken ”Skydda din trädgård” av Maj-Lis Pettersson. Maj-Lis är den välkända trädgårdsexperten i radioprogrammet ”Odla med P1.”

Hon gillar inte heller bekämpningsmedel och gift. Istället ger hon många praktiska råd angående hur man identifierar skadegörare och sedan bekämpar dem. Ekologiskt.

”Skydda din trädgård” ingår nu i stugbiblioteket. Vi får se vilka problem som kommer att motivera mig att rådfråga den?

Övervintringsplats för guldögonsländor

Vi har haft tur med djurlivet runt stugan. Med undantag för getingarna, som kan vara lite väl närgångna, är det mestadels trevliga bekantskaper. Fåglarna som byggde bo i holkarna var mycket underhållande. Dessutom höll de efter bladlössen. Fast sådant kan också andra djur hjälpa till med.

Jag tänkte därför göra trädgården lite extra inbjudande för Guldögonsländorna  (Chrysoperla carnea) när de skall övervintra. Då ökar chansen att de stannar kvar när de skall lägga sina ägg till våren. Sen får vi förhoppningsvis massor med nykläckta bladluslejon i rabatterna. De blir flitiga medhjälpare i vår ekologiska skadedjursbekämpning.

På jordbruksverkets site finns instruktioner om hur man bygger en övervintringsplats av en plastdunk. Av mitt lokala lunchställe fick jag en tioliters plastdunk som innehållit rapsolja. Sen var det bara att sätta igång.

Först diskade jag ur plastdunken noggrant och lät den torka.

hel-plastdunk
”Skär längs den streckade linjen.”

Med hjälp av en linjal och en spritpenna ritade jag upp var jag skulle skära ut springorna.

plastdunk-med-skaror
Nu finns det ingångshål. Massor av ingångshål.

Sen lånade jag sambons morakniv och började såga i plasten.

Slutresultatet blev inte det snyggaste. Men det blev funktionellt.

fardigmonterad-overvintringsplats
Här hänger den bra. Skyddat mot regn och i lä.

För att göra övervintringsplatsen ombonad fyllde jag den med torrt gräs från slänten.

Sedan placerade jag den enligt instruktionerna: utomhus i lä, soligt, torrt och lättåtkomligt. Detta gjorde jag redan i början av september. Nu skall den hänga där tills någon gång i mitten december. Då skall jag flytta in den i verktygsboden. Där är det torrt och skyddat.

Till våren hänger jag upp den på samma plats igen. Sen är det bara att hålla tummarna för att planen har fungerat.