Tagg: birdfeeder

Skam den som ger sig

Fågelmaten i kakformen var inte bara tänkt till småfåglarna. Även om de haft lättast att hitta bra fotfäste.

Sedan kom det en hungrig, och väldigt motiverad, koltrast på besök.

Den som är envis ser inga hinder. Bara utmaningar som skall klaras av.

Hoppas kalorierna i maten vägde upp flaxandet som krävdes för att hålla balansen.

 

Annonser

Påfyllning i skafferiet

säck med fågelfrö från Hobby First med texten
Nytt märke. Får se om det blir poppis?

Ytterligare fyra kilo fågelfrö. Det borde väl ändå räcka fram till våren?

Skalade frön för att minimera risken för smittspridning. Dessutom blir det mindre skräp att ta reda på i vår.

Mårdbesök

Jag flyttade viltkameran till fågelmaten för att få bättre koll. Framför allt vill jag se vilka arter som äter av isterklossarna. Men också för att kunna rapportera antalet individer de dagar då vi inte var där till Vinterfåglar inpå knuten.

nattbild bakifrån på mård ståendes på snötäckta marken vid fågelmaten
Är det något ätbart som rör sig nere i slänten?

En sen natt har kameran reagerat på rörelser och bränt av tre bilder med IR-blixt. Vi har fått bevis på att solgläntan ingår i ett mårdrevir!

Förra vintern fanns det spår av skogsmård (Martes martes) vid utedasset. Nu har vi också sett själva djuret. Både bakifrån och från sidan.

Med tanke på att den lyssnade så uppmärksamt var den förmodligen på jakt efter moharen eller en skogsmus. (Fågelmaten lockar smågnagarna och haren har en av sina viltväxlar längs vår uppfart.) Häftigt var det alldeles oavsett att få se mården på bild.

Som buffetgäster på en finlandsbåt

Är vädret riktigt kallt kan vi inte sova över i stugan. Då dröjer det längre mellan besöken.

kladdig kaka med fågelmat placerad på dagstidning
Hemgjord isterkloss – massor av kalorier.

Det var med tanke på det som jag använde kakformar till den hemgjorda fågelmaten. Ett par ordentliga tilltagna isterlimpor borde rimligen räcka länge. Kanske hela vintern?

Men så blev det kallt. Riktigt kallt. Och mycket snö.

väldigt lite kvar av den hemgjorda fågelmaten
Bara skrotten kvar.

När vi nu var uppe var båda klossarna nästan slut. På bara ett par veckor har fåglarna pickat i sig fyra kilo fett, havregryn, solrosfrön och jordnötter.

den andra hemgjorda fågelmaten är nästan slut den också
Inte mycket återstår.

Jag blev överraskad för jag trodde faktiskt att jag hade tagit i i överkant. Nu fick jag bevis för att det var helt rätt tänkt. Maten var uppskattad, välbesökt … och nästan slut.

Som tur var hade jag med mig en ny fettklump som påfyllnad. Håller kylan i sig blir det inte den sista omgången fågelmat som jag kladdar ihop hemma i köket.

Alternativ plan kanske behövs?

Jag är en varm anhängare av medborgarforskning. Det är ett sätt för oss lekmän att bidra till allas vår gemensamma kunskap. Ofta sker det genom att rapportera in sådant man iakttar i sin närmaste omgivning.

Vinterfåglar inpå knuten är ett sådant arrangemang. Det händer samtidig i flera europeiska länder. Sista helgen i januari räknar deltagarna hur många fåglar som kommer och äter av fågelmaten. Ju fler som gör det desto mer data blir det.

Jag inte anmält mig tidigare eftersom det varit osäkert om jag skulle kunna vara med. Om vädret är dåligt eller vi har annat att göra, då blir det ingen stugvisit den aktuella helgen.

Med viltkamerans hjälp blir det förstås en barnlek att räkna våra befjädrade gäster.

väldigt suddig fågel fångad av viltkameran
Ett OFS – Oidentifierat Flygande Skrutt.

Efter att ha tittat igenom den senaste skörden av bilder inser jag att det inte blir så enkelt. Fåglarna rör sig snabbt och en suddig blobb blir svår att artbestämma.

Nu har jag satt upp viltkameran vid fågelmaten för att testa inställningarna. Vi får se om jag hinner få ordning på det innan det är dags att börja räkna.

Situationskomik

Det verkar som om minusgraderna kommit för att stanna. Åtminstone ett tag framöver. Stämmer det blir det färre vistelser i solgläntan. Stugan är visserligen välbyggd men saknar vinterisolering. Att hålla värmen en kort helg kräver mycket ved.

kladdig kaka med fågelmat placerad på dagstidning
Här görs Energy Bars för hungriga vinterfåglar.

Jag har gjort fler flottiga fågelkakor att hänga upp i pergolan. En stor fördel med dem är att de inte kräver daglig påfyllning på samma sätt som en fröautomat. Blir det uppehåll i våra stugbesök på grund av minusgrader finns det fortfarande mat till fåglarna.

De blir säkert populära hos ekorrar och skogsmöss också.

Samtidigt som jag höll på med fågelmaten kollade jag skräpposterna på bloggen. Ett av dem hade skrivits på mitt gamla inlägg om hur jag rör ihop fågelmaten.

screenshot av spampost på siten som tackar för restaurangrecension
Vaddå? Vad menar du nu?

Vad är oddsen för att en skräppost handlar om nästan samma sak som bloggposten?

För ett kort ögonblick tänkte jag nästan att småfåglarna recenserat fågelmaten. I min fantasi såg jag blåmesarna sätta betyg utifrån erbjuden mat, presentation, närhet till skydd och allmän trängsel. Det var så absurt att jag skrattade rätt ut.

Sedan raderade jag skräpet. Fast först efter att jag tagit en skärmdump.

Att göra egen fågelmat

En kväll nyligen var jag trött men inte sömnig. Kunde inte fokusera tillräckligt för att läsa och ville samtidigt sysselsätta mig med något tills det blev läggdags.

Lika bra att använda tiden till något vettigt.

klorinflaska och neongrön diskborste
Fågelmatarens vänner – klorin och diskborste.

Egentligen hade jag tänkt vänta ytterligare ett par veckor med vinterns kaloribomb – flottig fågelkaka. Som tur var hade jag redan alla nödvändiga ingredienser hemma: bucklig kakform, havregryn, jordnötter, skalade solrosfrön och två paket ister.

Kakformen använde jag redan förra vintern. För att minimera risken att sprida sjukdomar som salmonella och gulknopp mellan småfåglarna diskade jag först ur den med hett vatten och klorin.

Sedan blandade ihop torrvarorna i kakformen och hällde smält ister över. När allt blivit en geggig massa fick det stå svalt och stelna.

upphängd sockerkaksform fylld med havregryn, ister, jordnötter och skalade solrosfrön är energirik vintermat till fåglarna
En ordentlig fettbomb som räcker länge.

Nästa gång vi kom upp till stugan hängde jag fågelkakan i pergolan. Nära skogsbrynet så fåglarna känner sig trygga men också väl synlig från stugan så vi kan se dem.

en återanvänd leverpastejburk blir fågelmatare när den fyllts med ister och havregryn. Sittpinne och metalltråd för upphängning.
Sextiosex havgregryn i en plastask.

Med den stora kakformen fylld till brädden blev det ändå lite smält ister över. Som tur var hade jag en tom plastburk i lagom storlek under diskbänken. I den hamnade istret och havregryn. Hål för upphängningen fixade jag med en spik genom burkbotten när geggan stelnat. (Anledningen till att jag använder ståltråd är att skogsmössen gnager av alla snören som leder till mat.)

plastburk fylld med blandning av havregryn och ister upphängd i en grangren
På plats i slogsbrynet.

Att använda plastburken en vända till innan den går i återvinningen känns bra. Mesarna har knappast några synpunkter på att innehållet inte motsvarar förpackningen.

Något som jag lärde mig nyligen är att det är viktigt att läsa innehållsförteckningen på talgbollar som säljs i butikerna. En hel del av dem innehåller palmolja som är dåligt för miljön och blir stenhårt när det är många minusgrader ute.

Bättre för miljön är att köpa ekologisk fågelmat eller att göra egna geggor.