Etikett: beskärning

Grensågen fick jobba

Nu när det fortfarande var minusgrader passade jag på att glesa ut hästkastanjen.

framför hästkastanjen ligger flera avsågade grenar på snötäcket
Trädkronan är öppnare och luftigare.

Där fanns ett par kraftiga grenar som gick tvärs igenom kronan. Dessutom några som vuxit i kors och därför skavt mot varandra när vinden blåser.

Med den hopfällbara grensågens hjälp gick det både snabbt och lätt att ta bort dem. (Jag blir alltid lika imponerad av hur effektiv den är. Näst efter sekatören är den nog mitt favoritredskap i trädgårdsarbetet.)

grova grenar ligger på snötäcket
Får de bara torka över sommaren blir det bra ved av de här grenarna.

Jag hann också med att rensa två av fågelholkarna. De som sitter så lågt placerade att jag kunde nå dem utan stege. I den ena fanns ett perfekt litet svartmesbo av mossa, gräs och fodrat med dun.

I den andra fanns ett tunt bo av mossa och torrt gräs med två döda talgoxungar. Kan det vara en effekt av den varma och torra sommaren? Det är alltid lite sorgligt när en häckning misslyckats.

Drastisk föryngringskur

I hallonsnåret bakom stugan för två svarta vinbärsbuskar en tynande tillvaro. De får nästan ingen sol och ger därför inte heller några bär. Vid en första anblick verkar de döende. Jag bestämde mig för att istället se om det gick att ge dem nytt liv.

avklippta grenar av vinbär ligger i en hög på marken
Gamla, svarta och ofruktbara grenar.

Första delen av räddningsaktionen var att rensa runt vinbärsbuskarna. Många hallon föll för sekatören men de kommer snart igen med nya rotskott.

Nästa steg var att göra en ordentlig föryngringsbeskärning. Jag klippte ner alla gamla, svarta och förvedade grenar på bärbuskarna. När jag väl var klar fanns det bara 10 – 15 centimeters stumpar kvar.

Nu återstår bara att se om det här ingreppet får vinbärsbuskarna att skjuta nya skott. Gör de bara det kommer det att bli mycket bär de kommande åren. Under förutsättning att jag håller efter hallonen så de inte skuggar för mycket igen.

Skönt att veta att jag inte behöver vara sysslolös nästa sommar heller.

Såg och sekatör

Det är den där årstiden igen. När det är dags att ta hand om bärbuskarna. Det var också väldigt fint väder när jag klev ut i trädgården försedd med beskärningssåg och sekatör. Ordentliga trädgårdshandskar hade jag redan tagit på mig för att skydda händerna.

grenar krusbär beskärning
Mer sol och luft i krusbärsbusken.

Först var det krusbärsbusken som behövde glesas ut. Ledorden var ”luftigt” och ”ljusinsläpp” för att minimera risken för mjöldagg. Grenarna som växte genom busken och på tvärs mot andra var de första som jag tog bort. Därefter blev det lite knepigare att bestämma vad som skulle vara kvar.

Slutresultatet blev en kompromiss mellan många blomknoppar och en föryngring med nya skott. Kan det bli så bra att vi får stor skörd både i år och nästa år?

hasselgrenar efter beskärning
Hasselslanor.

Att glesa ur hasseln hade jag inte gjort förut. Samma angreppssätt där som för de övriga buskarna. Först bort med det som växer på tvärsen och skaver mot andra grenar. Sedan de klena grenarna som växer parallellt med en mer livskraftig.

Efter ett tag var också hasseln luftigare och mer harmonisk i formen. De borttagna grenarna får ligga på tork ett par månader. Sen blir de bra stöd för klätterväxter.

Doftschersminen och paradisbusken behövde inte mycket gallring. I båda fallen var den bara någon enstaka gren som hade växt igenom busken och behövdes tas bort.

Arbetsdagen avslutades med årets första lunch och kaffe ute på verandan. Jag ser verkligen fram emot den vårdagen när vi inte bara hör fåglar utan också humlor.

Äntligen blidväder

När dagstemperaturen väl visade plusgrader gick det snabbt. Plötsligt droppade och porlade det från alla stugtaken. Då och då hördes en ordentlig duns när ett speciellt stort sjok taksnö rasade i backen.

istappar från stugtak
Snön smälter på dagen och fryser på natten.

Marken är fortfarande täckt av djup snö. Den försvinner inte lika fort och det är nog lika bra. Väderprognoserna hotar med fortsatt bistra köldnätter hela påsken. Då isolerar snötäcket och skyddar småkrypen som annars skulle frysa ihjäl.

Snön begränsade möjligheterna att göra mer omfattande utomhusarbete. Jag gjorde i alla fall klart gallringen av hallonsnåren och började föryngringsbeskära ett par av de äldsta svarta vinbärsbuskarna. Det får jag fortsätta med när snön smält undan så alla grenarna syns.

När jag inte pulsade runt i snön och gallrade hallonplantor satt jag vid matbordet med en kopp kaffe och följde aktiviteten runt fågelmatarna. Drama, svartsjuka, påhittighet och generositet! Bästa pausunderhållningen jag kan tänka mig en solig vårvinterdag.

Så det är SÅ som pergolan ser ut?

Nu är den årstiden då varje blomma är lika uppskattad. Oavsett om den är mödosamt framodlad eller växer vild i backen. Idag njuter jag av skogsviolerna (Viola riviniana)

blommande skogsviol
Näpna små violer i slänten.

Insekterna är också väldigt förtjusta i dem. Vissa humlor verkar faktiskt ha specialiserat sig just på violerna och ignorerar andra blommor helt och hållet.

Jag är inte på långa vägar lika flitig som en humla. Fast jag försöker ändå jobba på när vi är uppe vid stugan. Nu hade jag bestämt mig för att rensa bort den risiga humlen.

övervuxen pergola gammal humle
Det är ett gigantiskt trassel.

Det är minst två säsonger som humlen fått växa ohejdat utan att de gamla rankorna klippts bort. Resultatet är inte speciellt vackert. I vintras fungerade de som skydd för fåglarna när de kom till jordnötspåsarna. Nu behöver jag inte längre ta hänsyn till det.

Fram med sekatören!

Eftersom humle beskärs ner till ca 15 cm höjd behövde jag inte vara försiktig. Jag klippte i stora sjok av gamla rankor. Sedan tog jag tag i dem och drooooog allt vad jag orkade. De lossnade med lite lirkande och stora mängder milt våld.

Pergola utan humle
Bara några få bitar kvar.

Det tog ett par timmar att först få bort allt gammalt dött ris och sedan elda upp det i roslagsspisen. Nu ser pergolan faktiskt lite naken ut.

Tanken är att köpa en ny humle att ersätta den gamla med. Helst en sort som är grönt kulturarv, anpassad för det svenska klimatet och som hinner sätta kottar under sommaren. Näs skulle vara perfekt. Vi får se om vi lyckas hitta en sådan planta i år.

Tuktad klematis

Vår fina Summer Snow ser ovårdad ut där den står med bruna kvistar och torra fröställningar. Det skarpa vårljuset gör inte saken bättre.

obeskuren clematis
En riktig snårskog av klematis

Den enkla tumregeln ”tidigblommande klematis beskärs sent och senblommande beskärs på våren” fungerar under förutsättning att man vet när klematisen blommar.

Eftersom jag förra året var osäker på vilket sort det var som vi hade på tomten lät jag helt bli att beskära den. Följden av det beslutet syns nu.

clematis obeskuren
Den ser, om möjligt, ännu risigare ut från det här hållet.

När vi nu vet att det är en Summer Snow kan jag med gott samvete glesa ut den. Samtidigt vill jag testa om det går att förlänga blomningstiden?

beskuren clematis del två
Betydligt luftigare.

Förra sommaren blommade den överdådigt, men kort. Jag prövar därför att göra något som på brittisk engelska kallas för ”Chelsea chop.”

beskuren clematis
Bort med trasslet! Kvar blev ett fåtal kvistar.

En tredjedel av grenarna beskär jag hårt, en tredjedel till ca en meters höjd och resten lämnar jag orörda. Snitten lägger jag precis ovanför en par gröna knoppar.

Blir det som jag tänkt kommer den att blomma i vanlig tid på fjolårsskotten. Därefter kommer blommorna på skotten som vuxit upp från de meterhöga grenarna. Sist blommar de grenar som jag beskar hårdast.

För att ge den lite hjälp på traven skall den få näringsrikt rötvatten. Passar jag på när det blåser friska vårvindar blir det minimalt obehag för omgivningen. Eller så får jag göra det när det regnar. För stanken av rötvattnet är genomträngande och skulle få en surströmming att blekna av avund. Hoppas det är lika nyttigt som illaluktande.

Fram med macheten …

Nyårsvädret var ovanligt milt. Temperaturen låg över tio plusgrader. Det kändes konstigt men samtidigt var det en perfekt helg för att städa i rabatterna.

Försedd med en sekatör och ett par stadiga arbetshandskar klev jag ut i trädgården.

risigt-rosenhallon
Risiga rosenhallon.

Rosenhallon (Rubus odoratus) blommar på årsskotten och beskärs på vårvintern. Förra årets grenar klipps ned eftersom de redan gjort sitt. De nya skotten skall däremot lämnas kvar.

gallrat-rosenhallon
Samma rosenhallon efter gallring.

Det är lätt att se vilka grenar som skall kapas. Ta bort alla som förgrenat sig och sådana med torra blomställningar. Lämna kvar de som påminner om metspön.

hallon-rishog
Rishög – mest grenar av hallon.

Efter rosenhallonen fortsatte jag direkt med hallonen. De var en större utmaning och tog betydligt längre tid att få ordning på. Hallonbuskar (Rubus idaeus) är taggiga och snåren var rätt vildvuxna. Samma sak där – behåll årsskotten och ta bort de äldre grenarna.

När jag till sist var klar hade högen med avklippta pinnar blivit mer än midjehög. Tillsammans med grenarna från doftschersminen artar det sig till en ordentlig vårbrasa.