Etikett: bergenia

Fler nya liljor

Vårsolen värmer och jorden är härligt fuktig. Åtminstone i de skuggiga partierna.

två plastpåsar från bulbs.se med mull och liljor
Kommande blomsterfägring i matkällaren.

Jag tänker plantera några nya liljor mellan bergeniorna i slänten. Där de står är vandrande skugga och fuktigt utan att vara vattensjukt. Det är nog också en lämplig växtplats för skuggliljorna Purple Beauty (Tricyrtis formosana) från bulbs.se

Om jag förstått saken rätt så blir skuggliljor sällan långlivade i vårt klimat. Risken är att de ruttnar bort om vintrarna blir för milda. Vi får se hur det går.

Den röda krolliljan Claude Shride (Lilium Martagon) hamnar bland bergeniorna som växer nära stugan. Är den så vacker som beskrivningen säger vill jag kunna njuta av den utan alltför stort besvär.

Sen är det bara att vänta in anstormningen av liljebaggar.

Färgklick i vintergrönskan

Jag har en vag idé i bakhuvudet om att variation gör både livet och omgivningen roligare. När jag så läste att det finns vitblommande bergenior med röda höstblad blev det omöjligt att stå emot frestelsen. Jag beställde ett antal barrotade exemplar på postorder och planterade ut dem bland de andra när vädret tillät.

bergeniablad med röda partier längs kanten och nerverna
Höstfärger bland bergeniorna.

Det är nu snart tre år sedan. När jag tittat till nytillskotten så verkar de flesta ha överlevt. Men än så länge har de inte blommat och bladen är stadigt mörkgröna. Samtidigt har en av de gamla bergeniorna plötsligt blivit excentrisk med röda inslag längs bladkanter och -nerver.

Det är alltså som vanligt. Jag klurar och planerar efter bästa förmåga men i slutändan händer det ändå något annat. Ingen idé att bli frustrerad. Bara att tacka och ta emot. I det här fallet blev det till slut ungefär som jag hoppades.

Skuggläge för de känsliga

Två av de fyra julrosorna som jag planterade förra året verkar ha dött. Jag är faktiskt imponerad över att resten klarat sig. Den stekande sommarsolen var inte nådig.

rostbrunröd enkel julros utplanterad med täckbark runt stjälken
En dunkelt rödbrun julros. Tyvärr utan sortnamn.

Lite lärdom drog jag i alla fall av detta. Så den rödbruna julros som följde med mig hem från Trädgårdsmässan fick en skuggigare placering. Nu står den nära röda vinbären och bergeniorna. (Faktum är att jag planterat samma julros två gånger. Första gången var det något djur som grävde upp den. Får se om den blir lämnad i fred nu?)

en krollilja, än så länge utan blommor, bland Bergenior
Krolliljan skjuter i höjden.

Några andra växter som verkar trivas i det skuggigare läget är krolliljorna. För två år sedan flyttade jag dem från den stora perennrabatten till bergeniorna i slänten. Nu verkar de ha etablerat sig och kommer förmodligen att blomma bra i sommar.

Ibland fungerar mina planer som jag tänkt mig. (Och ibland blir de pannkaka.)

Vanitas

I konsten är vanitas ett motiv som skall påminna betraktaren om alltings förgänglighet. Ofta symboliseras detta av en dödskalle, ett slocknat ljus eller vissna blommor.

vissen strutbräken
Strutbräkens vissna blad täcker bergeniorna.

I slänten hittade jag solgläntans vackraste vanitas. Vår högväxta strutbräken hade lagt sina bronsfärgade blad i en dramatisk solfjäder över de vintergröna bergeniorna.

Helt naturligt och väldigt effektfullt.

 

Hej, mitt vinterland

Snön har inte riktigt släppt greppet om tomten ännu. Det gör det svårt att tro på våren. Fast jag vet att den kommer. Även om det dröjer ytterligare ett tag.

perennrabatt-i-sno
Här gömmer sig vintergäck, såpnejlika och vårkrage.

Nere i slänten sticker Bergenians bladverk fram ur snön. Den är ett levande bevis på att perenner kommer igen år efter år. Bara de får rätt livsbetingelser.

Jag hoppas att jag kan plantera några rödbladiga Bergenior tillsammans med de andra. Det tror jag skulle bli en fin färgkombination mot den vita snön.

Ack ja. Att planera för sommarens plantering är ett sätt att stå ut med vintern ett tag till.

bergenia-i-sno
Bergenian är fortfarande vintergrön under snötäcket.