Etikett: äng

Balkongblommor till ängarna

Förra året samlade jag in massor av frön från våra gullvivor. De flesta strödde jag ut direkt på våra ängsplättar men några använde jag till vintersådd. Fröna grodde i lådan. Plantorna har sedan stått på balkongen och växt till sig. Ända tills nu.

plastlåda med honungsfacelia och små gullviveplantor står på kort gräs, bredvid ligger en planteringsspade med lite jord på bladet
Klart att alla skall trängas i ett hörn.

Idag satte jag spaden i jorden och pillade ner dussinet små plantor på lämpliga ställen. De flesta hamnade bland ängsblommorna men ett par fick sin plats i gräsmattan.

Eftersom sommarregnet gett tomten en ordentlig rotblöta tror jag flytten från låda till frihet kommer att gå vägen. Nästa vår ser vi vilka som överlevt. Förhoppningsvis allihop.

Underhåll av äng

Det kanske finns blomsterängar som inte invaderas av mossa? Våra gör det i alla fall.

En stor hög med mossa och fjolårsgräs. Mot den står en kratta lutad.
En stor och lurvig hög med mossa och fjolårsgräs.

Det är ett riktigt sisyfosarbete att hålla efter den. Jorden är egentligen alldeles för näringsrik för en riktig slåtteräng. Men varje år som jag krattar och räfsar syns allt fler ängsblommor i gräset. Så det blir till att fortsätta. Ett sätt att hälsa våren välkommen.

Ängar och rosor

Tog fram fröpåsar med vilda växter ur mina gömmor. De sådde jag där jag fagat och det nu fanns bar jord.

fröpåsar gjorda av melittafilter, på påsarna står skrivet Digitalis, Stor blåklocka, Kungsängslilja och Prästkrage. Alla från 2018
Massor av framtidshopp.

Visst var de ett par år gamla men jag tror ändå att grobarheten är hyfsad. Förutom fröerna på bilden sådde jag också backsippa och mängder av gullviva.

lövsprickning på en ros. de små bladen är röda och ljusgröna
Färgsprakande lövsprickning.

Rosbuskarna hade också börjat få vårkänslor. Det dröjer åtminstone ett par veckor till innan björklöven är stora som musöron. Tills dess är de fredade från sekatören. Både de nya skotten och kvistarna som dött under vintermånaderna.

Fagning. I år igen.

För den som vill göra en äng av en gräsplätt blir fagning en återkommande ritual.

lila krokus sticker upp bland hakmossa och torrt gräs
Här har hakmossan brett ut sig hela vintern.

Se det som en vårstädning. Pinnar, löv, torrt fjolårsgräs och gräshakmossa skall bort. Allt sådant som hindrar solen från att värma jorden och fröna från att gro.

En blomsteräng skall vara näringsfattig. Det är ytterligare en anledning till att ta bort löv och gräs som annars skulle förmultna och tillföra ny näring.

lila krokus nu omgiven av bar jord och mycket lite hakmossa och fjolårsgräs
Efter fagning finns det mindre mossa och istället ser jag barmark med svart jord.

Mitt bästa redskap för att riva bort gräshakmossan och det torra fjolårsgräset är en vanlig kratta. En sådan där med träskaft och rött stålhuvud. Visst blir det efterarbete. Att lugga grästuvor och pilla bort envisa mosstussar som hukar för krattan görs bäst för hand. I alla fall om man, som vi, har relativt små ängsplättar.

I år började jag med att faga framför stugan. Det är där de flesta vårblommande lökväxterna finns. Målet är att bli klar med fagningen innan blomknopparna kommit upp. De fastnar annars i krattan och går av.

Därefter blir det dags att faga ängsplättarna ner mot slänten. Där finns det örter och gräs men inga vårblommande smålökar. Det dröjer nog till påskhelgen innan jag tar mig an dem. Allt under förutsättning att vårvädret förblir torrt och soligt.

Sprätta frön

För att göra solgläntan ännu mer attraktiv för humlor, blomflugor och andra slags pollinatörer försöker jag öka antalet vilda blommor. (Sådana där som också kan kallas ”ogräs” om de gror i en fin rabatt.)

en hög med fruktbaljor av gökärt i botten av en glasburk
Frön är framtidslöften.

En del i det arbetet är att samla in frön från olika plantor som växer naturligt i gläntan. Sedan sår, eller bara strör, jag ut fröna på en likartad plats. Helst långt från den ursprungliga växtplatsen. På så sätt blir det långsamt men säkert allt fler vildblommor i gläntan. Den här metoden har fungerat bra med stor blåklocka, fingerborgsblomma, prästkrage och ängsskallra.

Nu senast var det gökärtens (Lathyrus linifolius (Reichard) Bässler) frön som var mogna. Det var oväntat. Oftast har jag varit för sent ute och växterna har redan hunnit smätta iväg fröna. Nu hann jag faktiskt samla in ett antal fruktbaljor.

Nästa år växer det nog ännu fler gökärt i solglänta. En del av dem på helt nya ställen.