Husmors blandning

Det var inte hela sommarens blåbärsskörd som blev sylt. Ungefär tre kilo torkades i surrburken.

Idag gjorde jag en ny sats med müsli. Där passade det bra med både frukt och bär.

torkade-blabar
Ett par nävar blåbär

Jag utgick från en enkel basmüsli. (En från någon butikskedjas eget märke brukar fungera bra.) Först blandade jag i 1 dl torkade blåbär.

torkade-paron
Moebiusremsor av päron

För sötmans skull tog jag torkade päronringar och skar i lagom stora bitar. Päronen är visserligen köpta och inte hemodlade men jag har torkat dem själv.

egengjord-musli
Den färdiga müslin

Avslutningsvis blandade jag i 1 dl vardera av skalade solros- och pumpakärnor. De fyller ut bra och ger lagom med tuggmotstånd.

Eftersom det var första gången som jag använt blåbär i müsli ser jag verkligen fram emot att provsmaka. Tillsammans med naturell yoghurt och hallonsylt blir det nog riktigt gott.

Annonser

Blommor eller sorkmat?

Det är frågan det.

I höstas satte jag 40 st krokusknölar i gräsmattan vid hästkastanjen. Naturligtvis med förhoppningen om att de skall sprida sig.

krokus-forpackning
Sibirisk krokus – extra tidig blomning och lämplig för förvildning.

Sorten jag valde (Crocus sieberi Sublimis Tricolor) kallas också för Grekisk Krokus. Färgen lär vara intensiv och blommorna stora. Trivs den där den planterats kommer den tillbaka år efter år. Jag hoppas att beskrivningen på förpackningen stämmer med verkligheten.

Fast det kan förstås vara så att alla knölarna blivit sorkmat? Då blir det inga blommor alls. Det vet jag först i vår. Tills dess är spänningen nästintill olidlig.

Rödbandad geting

Ibland känns det som om nästan allt jag skriver om stugan börjar med orden: ”Jag visste inte att”. Precis så var det med getingar. Jag hade inte en tanke på att det fanns fler arter än geting, bålgeting och jordgeting … Oj, vad fel jag hade.

”Getingar” är för de flesta synonymt med vanliga getingen (Vespa Vulgaris). De är gulsvarta, påflugna och bygger sina bon i, eller i närheten av, hus.

Jordgeting, visar det sig, är inte alls en egen art. Det är bara getingar som bygger sitt bo  under marken. Där är det tryggt och bra. Tills dess någon trampar fel och de drar ut på krigsstigen.

Bålgetingar (Vespa crabro) är fredliga jättar.

Men det finns fler arter av getingar i vår svenska natur än dessa två.

rodbandad-geting
Stilig tegelröd teckning på bakkroppen.

En av många besökare på vår vita klematis var den fina rödbandade getingen (Vespula rufa).

Enligt vad som står på den här siten är den rödbandade getingen vanlig. Larverna matas med insekter och de vuxna lever på nektar och pollen. Eftersom de är helt ointresserade av kött söker de sig inte heller till människomat.

En försynt gäst som hjälper till att hålla efter skadeinsekterna i trädgården. Självklart är den rödbandade getingen välkommen att besöka oss fler gånger!

Blåsipporna rodnar

Här är ytterligare en sak som jag insett efter en skogspromenad.

Det är inte alla blåsippors blad som är vintergröna. Några av dem är definitivt höstfärgade.

blasippsblad-hostfargade
Blåsippor (Hepatica nobilis Schreb.)

Jag vet inte om det beror på växtplatsen? De här plantorna står inne i den högvuxna tallskogen. Där är det en hel del ljus som når ner till marken.

blasippsblad-rott
Blåsippsblad

Under de täta granarna har jag däremot bara hittat blåsippor med mörkgröna blad.

Det borde inte vara ph-halten som spelar in. Båda växtplatserna är under barrträd och borde därför ha samma surhetsgrad?

Jag får fortsätta att leta information för nu har jag blivit ordentligt nyfiken på svaret.

normal-blasippa
Blåsippor, så som jag är van att se dem.

Halshuggning

På engelska heter det ”deadheading” och praktiseras av många trädgårdsentusiaster. Fast det är inte fullt så mordiskt som det låter.

Deadheading” är när man går runt i trädgården och knipsar av blommor som vissnat. Innan de hinner gå i frö.

tulpan-frostallning
Fröställning av tulpan

Det finns olika anledning till att ta bort de överblommade blomställningarna. En del människor gör det för att inte trädgården skall se skräpig ut. Sådan är inte jag. Det som motiverar mig är praktiska anledningar, snarare än estetiska.

Tulpaner, påskliljor och narcisser blommar exempelvis bättre nästa år när de samlar all sin energi i löken istället för att sätta frö.

tulpanstjalk
Kvarlämnad tulpanstjälk

Små vårlökar som scilla, krokus och pärlhyacint får däremot gärna sprida sig på det sättet.

overblommad-flox
Överblommad flox

För höstflox finns det flera anledningar till att ta fram sekatören.

Utan frön får den svårare att sprida sig alltför vitt och brett i rabatten. Samtidigt kan ansningen ge en andra blomning under säsongen.

avklippt-flox
Avklippt blomställning flox

Andra torparväxter som jag tuktat på det här sättet är gullriset och såpnejlikorna. Oreganon beskars ner till marken.

Växter som får fina fröställningar lämnar jag orörda. Vackra röda nypon pryder sin plats och blir bra fågelmat under vintern.

Skogen skvallrar

Boken ”Trädens hemliga liv” av Peter Wohlleben har hyllats av recensenterna. När jag såg att den fanns på biblioteket ställde jag mig på kö för att få läsa den.

Jag är inte fullt lika lyrisk men det är definitivt en intressant bok.

tradens-hemliga-liv
Boktiteln är lite åt fantasyhållet men innehållet är filosofi och fakta.

Författaren har en bakgrund som skogvaktare och har också läst många forskningsrapporter som han hänvisar till. I korta kapitel beskriver han målande och med humor hur träden samverkar med varandra och sin omgivning.

Det händer betydligt mer spännande saker i skogen än det som skolans biologiböcker kallade ”kretsloppet”. Bara det att träd kan hjälpa sin avkomma med näring? Eller vad sägs om att trädens feromoner lockar till sig djur som äter besvärliga skadeinsekter?

För den som inte kan något alls om träd måste den här boken kännas omvälvande. Kan man redan en del så är den fortfarande läsvärd. Kanske är det då den mer filosofiska tonen som gör djupast intryck.

Inte en traditionell naturbok men rekommenderad läsning för den nyfikne.

 

 

Alldeles för tidigt på året för sådd

Men jag måste helt enkelt få utlopp för min klorofyllängtan! Dags att göra något som jag inte gjort sedan jag var barn. Sätta morotstoppar i vatten för att se blasten spira.

morotsskott
Skir grönska på fönsterbrädan.

De späda stjälkarna är inte så långlivade. Men de gör att jag kan bärga mig ytterligare ett par veckor innan jag sår frön. Kanske rentav en månad eller ännu längre? Då skulle de nya plantorna få mer ljus. De skulle bli mer kompakta och inte så rangliga som de brukar bli när jag tar ut våren i förskott.

Bara fördelar med att vänta, alltså. Förutom att det är svåååååårt att hålla fingrarna i styr.