Nyårsbuffet

Vi sökte lugn och ro så nyår firades inte i stan. Istället stoppade vi in katten i transportburen och begav oss till solgläntan. Eller, gråmulet-väder-gläntan, som den borde kallas istället. I alla fall den här helgen.

nedisad trädgårdsgång
Trädgårdsgången var förvandlad till en isgata.

Det var uppenbart att väderleken hade pendlat mellan minusgrader och töväder ett längre tag. Alla gångstråken var täckta av tjocka lager med blankis.

Detta, i kombination med mildväder och regn, gjorde att vi gick väääääldigt försiktigt när vi rörde oss utomhus. Små, korta steg med böjda ben och låg tyngdpunkt. Hellre se lite fånig ut än att ramla och bryta något.

två fågelmatare och fjärilsholk
Två nya fågelmatare. I bakgrunden syns fjärilsholken.

Jag passade också på att montera två nya fågelmatare. De hade vi fyndat på sommarrean hos Granngården. Nu var rätt tidpunkt att hänga upp dem i pergolan.

Väderprognosen säger nämligen att det snart blir minusgrader igen. Då behöver småfåglarna extra energi för att kunna hålla värmen. Jag hoppas att de får det av jordnötterna och solrosfrökärnorna som vi bjuder på.

Annonser

Fröinspiration

Nu inträffar årets farligaste tid. Det är nu som frökatalogerna skickas ut. Ack, så lätt det är att drabbas av habegär. Jag har redan hunnit förtränga hur stressad jag var i somras när jag hade fler växter som skulle planteras än vad det egentligen fanns plats för i rabatterna.

Kombinera det med en stor dos önsketänkande: ”Visst borde det gå att plantera en sådan där i vårt köldhål? Vad står det på påsen? ‘Zonangivelse I, övervintras inomhus i skyddat läge, insvept i nykardad kaschmirull.’ Jaså? Men jag chansar ändå …”

Ulla Hasselmarks Fröbok
Vintersådd, flytsådd och stratifiering. Det finns så många olika sätt att så.

Ett sätt att minimera antalet felköpta plantor är att så egna frön. Frön insamlade i den egna täppan kommer från växter som bevisligen trivs där. Det bättrar på oddsen! En rabatt ser också mycket maffigare ut om den har många plantor av samma sort.

Därför skall jag så egna frön av solhatt, rysk martorn och stockros. Det borde gå finemang. Med tanke på alla tips och råd som jag noterat i anteckningsboken efter att ha läst både Ulla Hasselmarks ”Fröbok”, och hennes blogg, känner jag mig rätt så trygg.

Blir det fler plantor än vad jag har plats för, så får jag väl ge bort några till mina trädgårdsvänner. Svårare än så är det inte.

Torra röllikor

En av de bästa örterna man kan ha i sin äng är röllika (Achillea millefolium L.) Den har en lång blomningsperiod och är speciellt populär bland blomflugorna. I sommarens  nattmörker blir de vita blommorna nästan självlysande.

Den som är lite äventyrligt lagd kan också använda röllikans blad som krydda i matlagningen.

torra blomställningar av röllika
En skog av gamla blomställningar.

Jag väntar till våren med att klippa ner de torra stjälkarna. Det finns insekter som övervintrar i dem och fåglar som vill äta fröna. I sinom tid hamnar blomställningarna i trädgårdskomposten för att göra plats för nya skott.

Kantväxt. Kanske också kattväxt?

Kantnepetan (Nepeta x faassenii) överlevde den första vintern i rabatten. Då finns det gott hopp om att den klarar sig i fortsättningen också.

Den torra jorden passade kantnepetan bättre än de ryska martornen. Det överraskade mig. Eftersom det är bättre att jobba med naturen än mot den så blir det fler nepetor. Med en stenig tomt och många torra platser finns det utrymme för martornen också.

blommande kantnepeta
Humleperspektiv på blommorna.

I somras var kantnepetan översållad med många blåvioletta ax. Den var mycket populär bland humlor och blomflugor. Något som jag inte var medveten om är att den kan fås att blomma en andra gång om den klipps ner hårt efter första blomningen. En sekatör kan göra underverk.

Det där med att katter är förtjusta i kantnepetan är däremot inte något som vi märkt av. Kanske är vi för långt inne i skogen för att ingå i någon av grannkatternas revir?

Vår egen kisse får ju, som bekant, uppehålla sig inne på kattion när vi är i stugan.

Av jord är du kommen.

Trädgården producerar så mycket växtmaterial att det inte får plats i samkomposten. En av sommarens bästa investeringar var därför ett kompostgaller från Granngården.

monterat kompostgaller
Kompostgallret var ganska lätt att montera och lätt att flytta.

Vi valde mellan två storlekar. I butiken såg båda jättelika ut. Vi bestämde oss för det största på 600 liter. Det skulle förmodligen täcka våra behov ett bra tag framöver.

kvistbotten trädgårdskompost
Kvistar i botten för lufttillförsel.

Kompostgallret ställde vi bakom utedasset. Där är det skuggigt och svalt. Nära rabatterna men samtidigt inte i vägen. En perfekt placering för en trädgårdskompost. Dessutom har någon tidigare ägare grävt ner en ytterdörr där. Den är ett hyfsat stabilt underlag.

Jag började med att lägga ett ordentligt lager med ris och kvistar i botten.

påbörjad trädgårdskompost
Grässvål och gräsklipp.

Ovanpå kvistarna lade jag sedan grönmaterial, gräsklipp och grässvål, varvat med kartongbitar för att få en bättre balans mellan kväve och kol.

Jag hämtade också par hinkar med maskäten svamp i skogen och blandade i. De täckte jag över med vanligt trädgårdsavfall. Blad, gräs och andra växtdelar.

Ett par regnskurar hjälpte till att hålla komposten fuktig. Jag tror inte att det var svampen som jag plockade i skogen som hann sprida sitt mycel men åtminstone en stor svamp växte upp ur gräsklippet.

dubbla trädgårdskomposter
Förr eller senare blir det fin mull av det här också.

Det dröjde inte speciellt länge innan den första ”enormt stora” behållaren var full. Vi köpte ytterligare ett kompostgaller och ställde det bredvid det första.

Jag hoppas att det räcker med två gallerburar för jag är osäker på var vi skulle ha plats för fler. Till våren får vi se hur mycket komposten sjunkit ihop och om vi inte kan samla ihop materialet i en behållare. För ett nytt trädgårdsår medför nytt trädgårdsavfall …

Det här är mitt revir! Nej, MITT!

Bara för att vildsvinen bökat upp all mossan betyder det inte att det är deras skogsbryn.

rävspillning på uppriven mossa
Räven har ”märkt” mossan med sin spillning.

I skydd av nattens mörker tassade räven förbi och lämnade sitt visitkort ovanpå mossan. Som en fin vink om att det minsann finns fler än vildsvinen som kan göra anspråk på den här skogsbiten.

List övertrumfar tryne. I alla fall ibland.

Krabbäpplen i paradiset

Jag har spanat in fler intressanta växter som jag gärna vill ha på tomten. Ett paradisäppleträd skulle exempelvis kunna bli ett trevligt tillskott.

Att de ger frukter som kan användas till gelé eller marmelad är naturligtvis en bonus.

paradisäpplen
Paradisäpplen av oklar härkomst.

Jag har plockat några frostnupna äpplen från ett träd som står på en ödetomt. Det trädet har en väldigt vacker krona och är rätt lågväxt. Frunkten är svagt gulröd med tunna strimmor på skalet.

kärnor av paradisäpplen
Tänk, i varje kärna finns allt som behövs för ett träd.

Det var lite kladdigt att klämma sönder paradisäpplena med handen så jag kunde ta ut kärnorna utan att skada dem. Jag blev också förvånad över att det var så lite som var värt att spara. Av sju små äpplen blev det sju kärnor som jag skall sätta till våren.

Jag vet inte om jag är mest orolig för att ingen av kärnorna gror, eller att alla tar sig?