Rensa i rabatten

Ogräsrensningen av tulpanrabatten borde varit klart för flera veckor sedan. Jag får skylla på den sena våren. Den, i kombination med det ovanligt varma vädret, har försenat flera av mina återkommande trädgårdsjobb.

Jag är helt enkelt inte skapt för att jobba i solgass.

rabatt med allium och utblommade tulpaner. Rensat ogräs ligger framför på trädgårdsgången.
Mindre grönska i rabatten, mer ovanpå plattorna.

En bieffekt av det försenade schemat var att det faktiskt blev lättare att se skillnad på grässtrån och självsådda pärlhyacinter. Fler smålökar överlevde min nit det här året än förra våren.

Såg också att både stockmalvan och stockrosen har övervintrat. Stockmalvan var lite senare i starten men nu skickade den upp de första bladen.

I vanliga fall praktiserar jag ”chop and drop” när jag rensar rabatter. Om inte ogräset har rötter eller frö låter jag det ligga kvar ovanpå jorden. Sniglar, mikrober och maskar, naturens egna renhållningsarbetare, brukar ta hand om det.

Nu lade jag det först åt sidan för att torka. Nästa helg klipper jag det gröna i bitar och lägger tillbaks i rabatten. Rötter och segare ogräs kommer att hamna i rötningshinken.

Frodig vitlöksblast i pallkragen.
stockmalvan My preciousssss ….

Några som klarar sig bra utan extra ogräsrensning är vitlöken i pallkragen. Alla sättlökarna utom en har tagit sig. Nu har de fin blast. Både jag och sambon är oerhört nyfikna på hur stora de hinner bli innan det är dags att skörda.

Sedan skall vi naturligtvis testa smaken. Med tanke på hur mycket vitlök vi använder i matlagningen kan det bli en utmaning att bli självförsörjande. Inte omöjligt, men det skulle kräva en del tankemöda och planering. Motivation har vi redan.

Annonser

På patrull

Vi delar vår solglänta med många olika slags djur. Både större och mindre. Närheten till naturen är faktiskt en stor del av nöjet med sommarbostaden.

Det här året har också vi märkt av att det är ett ordentligt myggår. Så fort någon av oss rör sig i ett skuggigt område kommer de inande med siktet inställt på blod.

En brun fyrfläckad trollslända vilar på ett grässtrå
Grässtrån, stjälkar och grenar är bra viloplatser.

Myggplågan skulle varit ännu värre om det inte var för trollsländorna. De är effektiva små ätmaskiner som patrullerar sina jaktmarker enligt strikta mönster. Än så länge är det flest av fyrfläckad trollslända men senare på sommaren dyker också andra arter upp.

liten vanlig padda sitter i solen på en skogsväg
Paddor har alltid företräde i korsning.

Ett annat djur som också nogsamt patrullerar sitt revir är vanlig padda. Vi har rätt så många sådana som grannar på tomten. De kan inte hjälpa oss med myggen men äter massor av skalbaggar, larver och sniglar.

Jag tycker att paddor påminner om små hustomtar. De går runt och sköter sitt utan att göra något väsen av sig. Samtidig sprider de trevnad överallt där de finns.

Olika varianter av samma ört

I det tysta pågår det genetiska experiment i solgläntan.

Helt plötsligt stod där en vit midsommarblomster (Geranium sylvaticum).

närbild på två blommor av en vit midsommarblomster
Fint ådrade kronblad.

Det är tydligen välkänt att det då och då spontant uppstår en ny färgvariant. Att den här plantan växer nära stugan gjorde det svårare att förbli anonym.

Här i Sverige är annars vita midsommarblomster vanligare längre norrut i landet.

närbild på en vanlig blomma av midsommarblomster
Mer traditionellt utseende.

Jag skall i vilket fall som helst lämna fröställningarna orörda när de dyker upp. Kanske blir det fler vita midsommarblomster de kommande somrarna?

Löjtnantshjärtat

Ytterligare en växt som jag velat ha till vår trädgård är löjtnantshjärta (Lamprocapnos spectabilis). Jag kommer ihåg hur blommornas form fascinerade mig som barn.

I min fantasi såg de ut som hjärtan, lampor eller damer i krinolin.

ensam stängel med blommor av vitt löjtnantshjärta
En blomstängel. Ett livstecken!

När jag så fick möjligheten att fynda två hängiga plantor i höstas så tvekade jag inte en sekund. Torghandlaren ville ha en tjuga vardera och jag ville ha löjtnantshjärtan!

Efter en bister vinter och torr vår verkar det som om den ena plantan gått hädan. Den andra har skjutit upp ett par blad och en blomstängel

Det visar klart och tydligt att det är en vit ‘Alba’ som står där i rabatten. Beskrivningen säger att lövverket skall vara limegrönt. Det är jag inte säker på att jag håller med om. Blommorna är i alla fall precis så finurligt konstruerade som jag kommer ihåg dem.

Magisk växtkraft

Det är FYRA dagar sedan jag sådde de här rosenbönorna!

Sex rosenbönor som grott i toalettpappersrulla
De här behöver snart planteras ut.

(Nej, jag har inte bytt till mig dem mot en ko. Nej, jag tänker inte klättra upp till molnriket för att slåss mot en jätte.)

Jag undrar lite vad jag gett mig in på. De här bönorna tar verkligen för sig.

Framgångsrik krabbspindel

Vi är överens om att inte använda gift i solgläntan. Hittills har det gått bra att lösa alla ”problem” utan att ta till den drastiska lösningen.

Det innebär också att vi är tacksamma för alla spindlar i omgivningen. De hjälper till att begränsa antalet flugor och mygg till ett mer hanterligt antal. Samtidigt bjuder de på fascinerande naturupplevelser.

liten brun krabbspindel med fångad fluga sitter i ett smultronblad
Jaktlycka! En ouppmärksam fluga blev en måltid.

Stora spindlar kan ta större byten. Små spindlar får nöja sig med mindre munsbitar.

Den här lilla krabbspindeln som satt i ett smultronblad hade fångat en fluga som var stor som ett knappnålshuvud. En fin belöning för en tålmodig jägare.

Gammaldags pingstlilja

Precis när påskliljorna blommat över och de tidigaste vårlökarna gått i frö, då lyste det vitt under Nevadarosen. Det var våra Narcissus Recurvus som slagit ut. En gammaldags pingstlilja som utseendemässigt påminner om vilda narcisser.

Närbild på sex blommande pingstliljor av den gammaldags sorten Narcissus Recurvus
Vackert med röd kant runt den korta gula bikronan.

Jag hade planterat pingstliljorna tillsammans med snödropparna. De har likartade behov av lövskugga och blommar vid olika tider på året. Dessutom besparade jag mig besväret att gräva två nya rabatter. Nu räckte det med en.

När de nu blommade överträffade Narcissus Recurvus alla mina förväntningar. Jag blev stormförtjust i bikronans färger och de bakåtsvepta kronbladen. Den fina doften var en extra bonus. Hoppas att de trivs och kommer tillbaka nästa år också.