Kategori: Träd

Nu blommar rundhagtornet

Det lilla rundhagtornsträdet (Crataegus laevigata) som jag planterade i höstas har börjat blomma med helt fantastiska rosa-vita blommor.

Hagtorn ingår i rosfamiljen – det syns tydligt.

Jag köpte det här trädet av tre anledningar: 1) hagtorn är värdväxt för många malar, 2) hagtorn får ätliga röda bär som kan användas till gelé, sylt, vinäger eller gin, 3) hagtorn blommar tidigt på året och är uppskattat av pollinatörerna.

Att det ser ut som ett litet sagoträd där det står vid skogsbrynet med sina rosa-vita blommor, det är en bonus. Inget som jag hade räknat med.

Nyvaket träd

Vårt nytillskott rundhagtornet ser ut att vara i gott skick efter sin första vinter. Inga gnagskador på stammen. Många små knoppar på kvistarna.

bladknoppar på kal hagtornskvist
Vassa torn för att avskräcka hungriga idisslare.

Det skulle vara fantastiskt om det blommade redan i vår. Förhoppningsvis skulle det också ge draghjälp till körsbärsträdet i skogsbrynet. Lite fler bär skulle inte skada.

Än är det alldeles för tidigt på året för att ta beslut om eventuell stödvattning eller inte. Jag har läst att sådant kan behövas upp till fem år (!) efter det att buskar och träd planterades. Så lång tid tar det att etablera rotsystemet för att klara påfrestningar.

Håller tummarna för en lagom varm vår och sommar med regn då och då.

Mispel

Jag har lyssnat på ett par brittiska poddar där de pratat om ”medlars”, mispelträd (Mespilus germanica), och deras frukter. Det lät intressant så efter att ha läst ytterligare ett antal artiklar beställde jag frön.

förpackning med mispelfrön från Plant World Seeds
Frön är framtidshopp.

Det här är ytterligare en växt vars frön kräver stratifiering för att gro. Sedan tar det många, långa år innan det blir ett träd.

Det sägs att mispeln är ”värmegynnad”. Låt oss verkligen hoppas att det inte kommer fler ohyggligt torra somrar som 2018! Men om det är åt det hållet utvecklingen går så är det hög tid att anpassa växtligheten i solgläntan för det redan nu. Ett lågt, torktåligt träd med vackra blommor och frukter med många användningsområden platsar verkligen. Samma kombination av egenskaper som styrt våra val av andra buskar och träd.

En torparträdgård fylld av olika smaker. Är det en ouppnåelig vision? Eller vi kanske redan är halvvägs där?

Naturligtvis! Bok med bra tips.

Det här är ytterligare en lånebok från det lokala biblioteket. ”Naturligtvis! Biologisk mångfald i din trädgård” av Justine Lagache. Välskriven och snyggt layoutad med många vackra bilder och pedagogiska illustrationer.

omslaget till boken Naturligtvis! Biologisk mångfald i din trädgård är svart med många färgglada blommor tecknade i naiv stil
Trösterik läsning i vintermörket.

Den innehåller mängder av praktiska tips på hur man gynnar biologisk mångfald i trädgården. Lämplig som inspiration för den som vill göra något för att bidra till en bättre värld men inte är helt säker på vad. Eller hur?

Ett skyddsvärt träd

Jag har fått lära mig ett nytt begrepp: ”Extra skyddsvärda träd”. Det är samlingsnamnet på träd som är unika på något sätt. Ovanligt grova, gamla eller på annat sätt väldigt värdefulla ur naturskyddspunkt. Det finns till och med en idolsite, trädportalen, där det går att hitta mer information.

Men ett vanligt lite småskruttigt träd kan också vara skyddsvärt.

murken högstubbe omgiven av friska grenar
Här syns alla insektshål tydligt i veden.

Någon tidigare ägare av solgläntan tog fram motorsågen och kapade stammen på hästkastanjen ett par meter från marken. Förmodligen för att den skuggade eller skymde utsikten.

Kvar blev en högstubbe med obändig livskraft. Nedre delen av stammen sköt nya skott som nu vuxit upp till ordentliga grenar. De bildar en ny, låg trädkrona. På så sätt var den hårda beskärningen lyckad.

Övre delen av högstubben är nu alldeles murken och full av hål. Sommartid kryllar där av insekter och spindlar. Getingar och bålgetingar gnager trä till sina bon. Diverse steklar jagar byten eller lägger ägg i veden.

håligt, halvmurket träd med bark som lossnat
En vacker ruin.

Lös bark och större håligheter är också positivt för den biologiska mångfalden. Höstkastanjen är ett naturligt insektshotell med massor av springor där det går både att lägga ägg och övervintra.

Det, i sin tur, gör den högintressant för småfåglarna. Ingen av dem bygger bo där men alla besöker den i jakten på mat.

Att hästkastanjen varit bra för omgivningen har vi förstått länge. Nu kan vi sätta ord på det. ”Det här är inte vilket träd som helst. Det är Ett Skyddsvärt Träd.” Må det leva länge och åldras med värdighet och många bohål.