Kategori: Träd

Naturligtvis! Bok med bra tips.

Det här är ytterligare en lånebok från det lokala biblioteket. ”Naturligtvis! Biologisk mångfald i din trädgård” av Justine Lagache. Välskriven och snyggt layoutad med många vackra bilder och pedagogiska illustrationer.

omslaget till boken Naturligtvis! Biologisk mångfald i din trädgård är svart med många färgglada blommor tecknade i naiv stil
Trösterik läsning i vintermörket.

Den innehåller mängder av praktiska tips på hur man gynnar biologisk mångfald i trädgården. Lämplig som inspiration för den som vill göra något för att bidra till en bättre värld men inte är helt säker på vad. Eller hur?

Ett skyddsvärt träd

Jag har fått lära mig ett nytt begrepp: ”Extra skyddsvärda träd”. Det är samlingsnamnet på träd som är unika på något sätt. Ovanligt grova, gamla eller på annat sätt väldigt värdefulla ur naturskyddspunkt. Det finns till och med en idolsite, trädportalen, där det går att hitta mer information.

Men ett vanligt lite småskruttigt träd kan också vara skyddsvärt.

murken högstubbe omgiven av friska grenar
Här syns alla insektshål tydligt i veden.

Någon tidigare ägare av solgläntan tog fram motorsågen och kapade stammen på hästkastanjen ett par meter från marken. Förmodligen för att den skuggade eller skymde utsikten.

Kvar blev en högstubbe med obändig livskraft. Nedre delen av stammen sköt nya skott som nu vuxit upp till ordentliga grenar. De bildar en ny, låg trädkrona. På så sätt var den hårda beskärningen lyckad.

Övre delen av högstubben är nu alldeles murken och full av hål. Sommartid kryllar där av insekter och spindlar. Getingar och bålgetingar gnager trä till sina bon. Diverse steklar jagar byten eller lägger ägg i veden.

håligt, halvmurket träd med bark som lossnat
En vacker ruin.

Lös bark och större håligheter är också positivt för den biologiska mångfalden. Höstkastanjen är ett naturligt insektshotell med massor av springor där det går både att lägga ägg och övervintra.

Det, i sin tur, gör den högintressant för småfåglarna. Ingen av dem bygger bo där men alla besöker den i jakten på mat.

Att hästkastanjen varit bra för omgivningen har vi förstått länge. Nu kan vi sätta ord på det. ”Det här är inte vilket träd som helst. Det är Ett Skyddsvärt Träd.” Må det leva länge och åldras med värdighet och många bohål.

Första trädet planterat

Det har tagit lite tid att känna in hur gläntan vill vara och hur vi vill ha det. Eftersom stugan är vår andningspaus i vardagen är vi försiktiga med att lägga till ”måsten”.

rundhagtornsträd i kruka, grenarna ihopbundna, krukan står på gräs, skogsbryn i bakgrunden
Ihopbundet för enklare transport till nya hemmet.

Därför är det första trädet som vi planterat inte ett fruktträd utan ett rundhagtorn (Crataegus laevigata (Poir.) DC.). Hagtorn är ett träd som gynnar många insektsarter. Det blommar tidigt för pollinatörerna och är värdväxt för flera fjärilar.

Hagtornet är också ett ätligt tillskott till gläntans skafferi. Bladen när de är späda. Frukterna används till sylt, gelé eller brännvinskrydda. Känner jag mig själv rätt kommer jag att leta reda på ett udda recept första gången det finns något att skörda. Men det är nog ett par år tills dess.

Först skall rundhagtornsträdet få etablera sig ordentligt på sin nya växtplats bredvid jordgubbslandet.

Vatten från himlen

Nu har vi tagit ytterligare ett steg mot bra vattenhushållning. Två stycken 210 liters vattentunnor har införskaffats. De står utplacerade vid stugan och gäststugan. Den stora plastbyttan är under den tredje vattenutkastaren.

svart vattentunna med nät över toppen står nedanför vattenutkastare från stuprör
Den här tunnan är värd sin vikt i guld.

Tillsammans rymmer de nästan 500 liter regnvatten. Nästa steg blir att tänka ut ett enklare sätt att få över vattnet från tunnorna till vattenkannan. Med alla de nyplanterade perennerna har det blivit många vändor med kannan. Visserligen är det bra träning men arbetsställningen när jag lyfter upp hinkarna ur tunnan är inte den bästa. Förmodligen blir lösningen på problemet något slags hävert.

Mastigt referensverk

Det är bara en tidsfråga innan våra grannar avverkar skogen runt oss. För dem är den en investering. En gröda som skall skördas när tiden, och priset, är rätt.

Så vi funderar förstås på bästa sätt att ordna insyns- och vindskydd när det blir aktuellt. En häck eller ett par blandade buskage blir det nog. Tåliga växter som klarar torka, trivs i zon 3 och inte får bladmögel eller kräver för mycket underhåll. Allra helst skall de också ge stor skörd av goda bär eller frukter. Det är väl inte för mycket begärt?

Boken "Skogsträdgården. Odla ätbart överallt."
En bok att gå tillbaks till. Många gånger.

Så naturligtvis kastade jag mig över ”Skogsträdgården. Odla ätbart överallt” när jag hittade den på biblioteket. En tjock faktabok som är ett pedagogiskt uppslagsverk för den som vill odla ätbart med betoning på perenna grönsaker, buskar och träd. Författarna har också en mycket informativ och välskriven blogg om sin skogsträdgård.

Boken går bland annat igenom vattenhushållning, samplantering, hur man skapar och drar nytta av mikroklimat, jord, kompost och ger många förslag på odlingsvärda växter.

Efter att ha bläddrat fram och tillbaka ett otal gånger i ”Skogsträdgården. Odla ätbart överallt” har jag nu en lista med möjliga häckväxter som vi skall titta närmare på. Några av dem kände jag till sedan tidigare men flera andra var helt nya bekantskaper. Spännande!

Städdag i skogen

Vi drabbades inte direkt av stormen Alfrida men det var många träd i den omgivande skogen som tog stryk. Röjningsarbetet fortsätter. Det är inte längre frågan om att akut frigöra elledningar eller göra vägar farbara.

Nu finns det mer tid för eftertanke. Vad skall bli ved för eget bruk? Vad kan säljas som timmer till uppköparna? Vad skall lämnas kvar för den biologiska mångfalden?

stubbe och granris i skogen
Prydliga högar för uppsamling.

En av våra grannar äger en stor del av skogen som omger stugan. Han har varit mycket metodisk med att ta hand om vindfällen och skadade träd. Det är fascinerande att se hur effektiva också riktigt små skogsmaskiner är. Dessutom verkar de vara väldigt lättmanövrerade med förhållandevis liten vändradie. I alla fall när föraren är skicklig.

 

Grensågen fick jobba

Nu när det fortfarande var minusgrader passade jag på att glesa ut hästkastanjen.

framför hästkastanjen ligger flera avsågade grenar på snötäcket
Trädkronan är öppnare och luftigare.

Där fanns ett par kraftiga grenar som gick tvärs igenom kronan. Dessutom några som vuxit i kors och därför skavt mot varandra när vinden blåser.

Med den hopfällbara grensågens hjälp gick det både snabbt och lätt att ta bort dem. (Jag blir alltid lika imponerad av hur effektiv den är. Näst efter sekatören är den nog mitt favoritredskap i trädgårdsarbetet.)

grova grenar ligger på snötäcket
Får de bara torka över sommaren blir det bra ved av de här grenarna.

Jag hann också med att rensa två av fågelholkarna. De som sitter så lågt placerade att jag kunde nå dem utan stege. I den ena fanns ett perfekt litet svartmesbo av mossa, gräs och fodrat med dun.

I den andra fanns ett tunt bo av mossa och torrt gräs med två döda talgoxungar. Kan det vara en effekt av den varma och torra sommaren? Det är alltid lite sorgligt när en häckning misslyckats.