Kategori: perenner

Jag kan alltid hoppas

julros-knopp
Blad eller blommor? Vem vet?

Om jag kisar riktigt ordentligt kan jag nästan tro att julrosen har små knoppar. Det finns alltså hopp om både livet och kommande blomfägring.

Yrvakna växter

Vårtecknen blir allt fler. I grönsakslandet syns de första bladknopparna på rabarbern.

röda topparna på små rabarberknoppar i landet
Den karamellröda färgen signalerar att knopparna är köldtåliga.

Barmarksvintern lockar fram dem mycket tidigare än vanligt. Så här års borde de  fortfarande vila under ett skyddande snötäcke.

vårknoppar av kärleksört i rabatten
Vårknoppar av kärleksört.

Kärleksörten ligger också den i startblocket. Snart kommer den att skjuta nya skott. Än så länge är knopparna halvöppna som mest. Jag undrar verkligen var den magiska gränsen går med tillräcklig mängd dagsljus för att växterna skall bestämma sig för att det är vår?

Pärlhyacinter utan självbevarelsedrift

frusen rabatt med blad av pärlhyacinter som piggt sticker upp ur jorden
Inte grässtrån. Inte gräslök heller. Pärlhyacintblad.

Det brukar vara tulpanerna som är de första lökväxterna i rabatten. Men den här varma vintern ger oss en utmanare till tronen. Pärlhyacinterna! De suger girigt åt sig av det diffusa ljuset som silar in mellan granarna. Sedan växer de. Mycket.

För att vara en gracil liten vårlök är den en riktig tuffing. När (om?) minusgraderna och snön väl kommer har de hunnit samla så mycket energi i lökarna att de överlever även om de här bladen fryser. Det här är en torparväxt som mer än gärna får sprida sig till fler ställen i gläntan. Med eller utan min hjälp.

Naturligtvis! Bok med bra tips.

Det här är ytterligare en lånebok från det lokala biblioteket. ”Naturligtvis! Biologisk mångfald i din trädgård” av Justine Lagache. Välskriven och snyggt layoutad med många vackra bilder och pedagogiska illustrationer.

omslaget till boken Naturligtvis! Biologisk mångfald i din trädgård är svart med många färgglada blommor tecknade i naiv stil
Trösterik läsning i vintermörket.

Den innehåller mängder av praktiska tips på hur man gynnar biologisk mångfald i trädgården. Lämplig som inspiration för den som vill göra något för att bidra till en bättre värld men inte är helt säker på vad. Eller hur?

Näringsrik växt

Jag är alltid intresserad av växter som drar till sig massor av pollinatörer. Nära hemmet i stan finns ett bestånd av en storvuxen ört med blå blommor som är rena humlemagneten. Det är en uppländsk vallört (Symphytum x uplandicum).

vallörtsstickling med ett stort blad och nya röttet ligger ovanpå en vit plastpåse
En livskraftig rotstickling.

Förmodligen har en gammal trädgård legat där tidigare. Jag grävde upp en liten rotbit och satte den i vatten. Det tog inte många dagar innan de första små rötterna stack fram. Oerhörd växtkraft.

Vallörten är en riktig tuffing som är lätt att introducera och mycket svår att bli av med. En av de växter som blir invasiv om den får chansen. Samtidigt är den bra för insekter. I ekologisk odling används den som näringslösning till gödning.

liten planta av uppländsk vallört i kruka
På kort tid har den etablerat sig och fått stora blad.

Jag kommer inte att plantera ut den i gläntan. Det räcker alldeles utmärkt med det lågintensiva gerillakrig som lupinerna och jag för mot varandra. Ytterligare en kombattant skulle vara en för mycket.

Däremot överväger jag att ha plantan i kruka. Antingen i gläntan och då inne i pergolan. Eller så behåller jag den på balkongen i stan. Där behövs också fler blommande växter till humlorna.

Oavsett vilket får den här vallörten tillbringa sin första vintervila tillsammans med de andra växterna i matkällaren.

Borde egentligen låta bli.

Att höststäda rabatterna är inte något jag brukar ägna mig åt. Men det var trist väder och jag hade tråkigt. Ungefär en decimeter stubb återstod i rabatterna när jag klippte ner praktlysingar och höstrudbeckior. Alla blad som föll av fick också ligga kvar. Det blir skydd och övervintringsplats åt insekterna i vinter.

en gul lövkorg av plast fylld till bredden med avklippta vissna perennstjälkar
Brunmassa till komposten.

Trots det blev det fyra välfyllda lövkorgar med vissna växtdelar till grönkomposten. Till våren har de nog förmultnat så pass att de kan myllas ner som jordförbättring. Då återgår de till kretsloppet. Fast på en annan plats än där ursprungsplantan växer.

en stor röd rosenknopp med frostskador på blombladen
Ett minne av varmare väder.

Mitt i allt underkylt regn kom så höstens sista rosenknopp. Det är verkligen fantastiskt att rosorna fortsätter att blomma till första ordentliga frostknäppen.