Kategori: Buskar

Kommande pollenchock

Hasseln ger ett lätt yrvaket intryck i vårsolen. Det dröjer inte många veckor innan luften i solgläntan fylls av gult pollen. Men än så länge är hängena fortfarande slutna

två omogna hasselhängen och en nyss utsprucken blomma
Vårtecken i närbild.

De där pyttesmå röda borstarna om sitter tätt inpå kvistarna är blommorna. Trots att vi har många hasselbuskar i skogsbrynet har jag hittills inte hittat några nötter. Om det beror på att skogens ekorrar är mer på hugget, eller att det inte finns något att plocka, det är oklart.

Istället ligger fina störar på tork bakom vedboden. Raka och långa hasselgrenar som jag kapat. De skall användas i sommar när jag snickrar ihop diverse växtstöd. Förr var det vanligt att hämta sådant material från lunden. Skattar man hasseln i rimlig takt så återhämtar den sig utan problem.

Annonser

Blåbärstryn med vårkänslor

Nu har två av våra fyra blåbärstry (Lonicera careulea var. kamtschatica) töat fram. De andra är fortfarande väl dolda under snötäcket. Antar att vi kommer att se dem också inom en snar framtid.

litet blåbärstry med stora bladknoppar mot snöbakgrund
Har redan stora bladknoppar.

De ser ut att ha klarat sin första övervintring galant. Faktiskt är bladknopparna redan större än syrenernas. Fastän dessa är etablerade sedan många år och får mer sol.

blåbärstry och krokusblad sticker fram ur snötäcket
Några krokusblad sticker upp ur jorden.

Vid två av blåbärstryna passade jag på att sätta krokusknölar innan vi fyllde igen planteringsgroparna. De verkar också ha överlevt. Fast i det fallet var det ekorrar och sork som var det värsta hotet. Inte vinterns minusgrader.

Att samplantera olika sorters vårblommande växter hjälper de tidiga pollinerarna. De behöver inte lägga mycket energi på att ta sig mellan födokällorna. En bieffekt för vår del blir att den skörden ökar om fler humlor hittar till buskarna när de blommor.

Vårvärme och töväder

Nu är detordentliga svängningar i temperaturen. Från -17 C som kallast till +6 C på lite mer än en vecka. Snötäcket har sjunkit ihop men är fortfarande flera decimeter djupt. Nu toppat med en hård skare som på flera ställen rentav klarade av att bära min vikt. Tror inte att vi ser några nya djurspår den närmaste tiden. Möjligen vildsvin.

snöras från taket på baksidan av stugan
Det här vill man inte få innanför jackkragen.

Taket på snickarboden är helt snöfritt. Storstugan har fortfarande stora sjok kvar men de blir färre och färre. Flera gånger har vi hoppat till allihop när det helt plötsligt hörs en ordentlig DUNS! utifrån och stugan skakar av kraften när snön träffar marken.

enbusken sticker upp ur snötäcket
Lite tilltufsad men det går snart över.

Att frigöra buskar från snön är något som jag ägnat mig åt i helgen. Det är självklart att de flesta av dem skulle klara sig utmärkt ändå. Men eftersom jag är en hönsmamma har  jag brutit upp skaren och försiktigt lossat på de böjda grenar som fastnat under den. Det var vår en och havtornen som fick lite extra hjälp.

enbusken nedtyngd av snö
Mycket snö var det som föll.

Jag är faktiskt lite imponerad över hur bra enbusken klarat sig. Den hade en tuff sommar med värmeböljan och nu all snö som legat som en tung filt över grenarna.

Kan det vara så att den etablerat sig nu och blir riktigt långlivad? Vi håller tummarna.

Zooooooooommmm

Moharen verkar vara en återkommande besökare i solgläntan.

haren skuttar bort från oss och vi ser hur snön sprätter från baktassarna
Bråttom, bråttom. Jag har en tid att passa.

Med all snö är det svårare för den att komma åt gräs och örter som är den vanliga födan. Ett par av våra rosor har därför ”beskurits” lite tidigare än vad jag planerat.

snön har tyngt ner grenarna på en sälg så haren kommit åt att äta knoppar och bark
Knoppar och bark in. Harpluttar ut.

Snön har också tyngt ner en av sälgarna så att de energirika bladknopparna i toppen på grenarna hamnat på lagom ”harhöjd”. Att hugga ner sly till småviltet när snön är djup är ett traditionellt sätt att stödutfordra. Den här gången behöver inte sälgen offras.

haren letar ätbart som fallit ner i snön under fågelmaten
Vad har fåglarna sprätt ner på marken?

Precis som skogsmössen letar också haren efter ätbara rester som drällt ner från fågelmatningen. Nötter, frön och havregryn måste vara perfekta fynd.

Hur harens mage kan hantera istret som all fågelmaten är indränkt i, det har jag däremot ingen aning om. Energi som energi?

skurna bitar av äpple och morötter utlagd på tilltrampad snö under fågelmaten
Färgglad djurmat.

Nu har jag också lagt ut bitar av morötter och äpplen till koltrastarna.

Förmodligen kommer en del av de godsakerna hamna i magen på moharen istället. Om nu inte rådjuren hinner före? Oavsett vilket det blir hoppas jag att ett fruset djur får chansen att överleva ytterligare ett tag.

Drastisk föryngringskur

I hallonsnåret bakom stugan för två svarta vinbärsbuskar en tynande tillvaro. De får nästan ingen sol och ger därför inte heller några bär. Vid en första anblick verkar de döende. Jag bestämde mig för att istället se om det gick att ge dem nytt liv.

avklippta grenar av vinbär ligger i en hög på marken
Gamla, svarta och ofruktbara grenar.

Första delen av räddningsaktionen var att rensa runt vinbärsbuskarna. Många hallon föll för sekatören men de kommer snart igen med nya rotskott.

Nästa steg var att göra en ordentlig föryngringsbeskärning. Jag klippte ner alla gamla, svarta och förvedade grenar på bärbuskarna. När jag väl var klar fanns det bara 10 – 15 centimeters stumpar kvar.

Nu återstår bara att se om det här ingreppet får vinbärsbuskarna att skjuta nya skott. Gör de bara det kommer det att bli mycket bär de kommande åren. Under förutsättning att jag håller efter hallonen så de inte skuggar för mycket igen.

Skönt att veta att jag inte behöver vara sysslolös nästa sommar heller.

Skam den som ger sig

Det känns lite otippat men hösten är faktiskt bästa perioden att plantera buskar och träd. Då är det svalt i luften och fuktigt i jorden. Det minskar stressen på växterna när de skall acklimatisera sig till en ny miljö

För att uppmuntra oss glada amatörer att höstplantera har trädgårdsbutikerna lanserat Stora planteringsveckan. Eventet påminde oss om planen på att införskaffa en ny Julia till vår Romeo efter att den första gått hädan. Det blev en utflykt till Kröns Trädgård.

krukor med havtorn och blåbärstry samlade på gräsmattan
Gruppfoto på våra nya bärbuskar – havtorn och blåbärstry.

Vi var inte bara intresserade av en ny havtorn (Hippophaë rhamnoides L.). Den ätliga delen av solgläntan skulle få nytt tillskott i form av blåbärstry (Lonicera caerulea var. kamtschatica).

För att ge riktigt stora bär skall blåbärstry korspollineras. Vi köpte alltså två olika sorter, den mer högväxta Balalaika och så marktäckande Anja. Två buskar av vardera.

havtornsbuske med en bevattningssäck
Nya Julia ömt omslingrad av en bevattningssäck.

Jag köpte också bevattningssäckar. Eftersom solgläntan är ett sommartorp är vi inte där och stödvattnar. På det här sättet hjälper vi buskarna på traven när de etablerar sig. När de väl överlevt första året, och allra helst den tuffa första våren, får de klara sig på egen hand.

Vi är helt inställda på att också fortsättningsvis ha en torparträdgård där regnet sköter bevattningen. Då får vi anpassa växtvalen efter det.