Kategori: Växter

Häxtider

Det är kanske lite väl tidigt att redan tänka på påsken men i skogsbrynet växer massor av häxkvastar. En av småbjörkarna är helt översållad av dem.

De påminner verkligen inte om något annat än gammaldags sopkvastar. Inte undra på att de satte fantastin i rörelse förr i världen. Var det månna sådana som häxorna använde när de flög till Blåkulla?

häxkvast på björk
Häxkvast eller markvast. Det finns flera namn på samma fenomen.

Det är en speciell sorts svamp (Taphrina) som får trädet att bilda massor av nya små kvistar på ett och samma ställe på grenen. Tydligen kan andra lövträd också bilda häxkvastar men jag har själv bara sett dem på björk.

 

Annonser

Snövit

Blomsterbutiken hade nyårsrea på överblivna amaryllisar. Kvar på vagnen stod det små, vinda och krokiga exemplar. Sådana som inte slagit ut ännu.

Nu kostade de bara en tia styck.

Jag slog till och köpte en liten amaryllis. En med två knoppar.

blomma vit amaryllis
Om jag var ett bi skulle jag bli kär.

Nu har den första blomman slagit ut och den är helt enastående vacker.

Precis vad som behövs för att motverka vintermörkret.

Uppdaterat: Knölen som jag fyndade är en Amaryllis Alfresco. Inget annat.

Vårplan(t)ering

Nu har brevbäraren äntligen lämnat över försändelsen med frön från Rara Växter

Så som jag har väntat och längtat!

fröpåsar från Rara Växter
Flest blomsterfrön, men också något ätbart.

Jag försökte vara smart och framför allt välja fler varianter av sådana växter som trivs i vårt lilla mikroklimat. Det blir ett par nya fingerborgsblommor och en slingerstormhatt.

Testballonger är kungsljus, blomstermorot och rosenböna.

Wasabiruccolan får jag förmodligen så inomhus i stan. Annars kommer jordloppor och sniglar att festa på bladen innan jag hunnit få så mycket som en smakbit.

Frön av slingerkrasse från Rara Växter
Frön av vit slingerkrasse.

Blomsterkrasse är en pålitlig följeslagare i mitt liv. Den har jag tyckt om ända sedan jag var liten och mina föräldrar hade den på balkongen. Blommorna vällde ymnigt över balkongräcket och bladen plockade vi för att mata de kålfjärilslarver vi höll i ett terrarie.

(De vuxna kålfjärilarna släppte vi ut från balkongen där de flög iväg som ett svart-vitt band. Fortfarande ett av de mäktigaste naturminnena från min barndom.)

Krasse lockar inte bara till sig kålfjärilar utan också mycket bladlöss. Med tanke på alla hungriga blomsterflugor, nyckelpigor och spindlar är det knappast ett jättestort problem.

Jag hoppas verkligen att den här vita slingerkrassen kommer att trivas vid stugan.

Rosenböna bönor från Rara Växter
Fläckiga rosenbönor – lite som fågelungars camouflage.

Vi får se var någonstans det finns plats för rosenbönorna? Jag har en idé, men det betyder ju inte att det är en bra idé. Fel har jag haft förut. Många gånger.

Det här var första gången som jag beställde från Rara Växter. Kommer helt säkert att göra det fler gånger. De har en hel del intressanta frön och webbshopen fungerade smärtfritt. Bonuspoäng för de pedagogiska etiketterna på fröförpackningarna.

Ovälkomna trädgårdsdesigners

Eftersom stugbesöken blir mindre frekventa under vintern hinner mer hända mellan varje gång. Ibland upptäcker jag roliga saker. Som att trattkantarellerna fortsätter att växa trots frosten. Vid andra tillfällen påminns jag om att naturen inte bara är gullig.

vildsvin har bökat vid rhododendron
Marken runt vår rhododendron har blivit betydligt mer … kuperad.

Skogsbrynen runt solgläntan har haft flera besök av vildsvin (Sus scrofa). Tidigare har de nöjt sig med att vända upp och ner på mossan. Den här gången tog de sig an arbetet med mer entusiasm och fokus.

vildsvinsuppbökad mark runt rhododendron
Granrötterna är blottlagda och hallonen ligger platt.

Bland annat hade marken runt vår rhododendron blivit rejält uppbökad. Min misstanke är att det tog vildsvinet max ett par minuter. Inklusive en ostressad matpaus för att äta det som hittats under grästorvorna och mossan.

Så länge de håller sig runt tomten och inte plöjer upp gräsmattan och rabatterna får vi vara tacksamma. Det är bara att acceptera att vi är gäster i skogen. De bor där jämt.

Fröinspiration

Nu inträffar årets farligaste tid. Det är nu som frökatalogerna skickas ut. Ack, så lätt det är att drabbas av habegär. Jag har redan hunnit förtränga hur stressad jag var i somras när jag hade fler växter som skulle planteras än vad det egentligen fanns plats för i rabatterna.

Kombinera det med en stor dos önsketänkande: ”Visst borde det gå att plantera en sådan där i vårt köldhål? Vad står det på påsen? ‘Zonangivelse I, övervintras inomhus i skyddat läge, insvept i nykardad kaschmirull.’ Jaså? Men jag chansar ändå …”

Ulla Hasselmarks Fröbok
Vintersådd, flytsådd och stratifiering. Det finns så många olika sätt att så.

Ett sätt att minimera antalet felköpta plantor är att så egna frön. Frön insamlade i den egna täppan kommer från växter som bevisligen trivs där. Det bättrar på oddsen! En rabatt ser också mycket maffigare ut om den har många plantor av samma sort.

Därför skall jag så egna frön av solhatt, rysk martorn och stockros. Det borde gå finemang. Med tanke på alla tips och råd som jag noterat i anteckningsboken efter att ha läst både Ulla Hasselmarks ”Fröbok”, och hennes blogg, känner jag mig rätt så trygg.

Blir det fler plantor än vad jag har plats för, så får jag väl ge bort några till mina trädgårdsvänner. Svårare än så är det inte.

Kantväxt. Kanske också kattväxt?

Kantnepetan (Nepeta x faassenii) överlevde den första vintern i rabatten. Då finns det gott hopp om att den klarar sig i fortsättningen också.

Den torra jorden passade kantnepetan bättre än de ryska martornen. Det överraskade mig. Eftersom det är bättre att jobba med naturen än mot den så blir det fler nepetor. Med en stenig tomt och många torra platser finns det utrymme för martornen också.

blommande kantnepeta
Humleperspektiv på blommorna.

I somras var kantnepetan översållad med många blåvioletta ax. Den var mycket populär bland humlor och blomflugor. Något som jag inte var medveten om är att den kan fås att blomma en andra gång om den klipps ner hårt efter första blomningen. En sekatör kan göra underverk.

Det där med att katter är förtjusta i kantnepetan är däremot inte något som vi märkt av. Kanske är vi för långt inne i skogen för att ingå i någon av grannkatternas revir?

Vår egen kisse får ju, som bekant, uppehålla sig inne på kattion när vi är i stugan.

Av jord är du kommen.

Trädgården producerar så mycket växtmaterial att det inte får plats i samkomposten. En av sommarens bästa investeringar var därför ett kompostgaller från Granngården.

monterat kompostgaller
Kompostgallret var ganska lätt att montera och lätt att flytta.

Vi valde mellan två storlekar. I butiken såg båda jättelika ut. Vi bestämde oss för det största på 600 liter. Det skulle förmodligen täcka våra behov ett bra tag framöver.

kvistbotten trädgårdskompost
Kvistar i botten för lufttillförsel.

Kompostgallret ställde vi bakom utedasset. Där är det skuggigt och svalt. Nära rabatterna men samtidigt inte i vägen. En perfekt placering för en trädgårdskompost. Dessutom har någon tidigare ägare grävt ner en ytterdörr där. Den är ett hyfsat stabilt underlag.

Jag började med att lägga ett ordentligt lager med ris och kvistar i botten.

påbörjad trädgårdskompost
Grässvål och gräsklipp.

Ovanpå kvistarna lade jag sedan grönmaterial, gräsklipp och grässvål, varvat med kartongbitar för att få en bättre balans mellan kväve och kol.

Jag hämtade också par hinkar med maskäten svamp i skogen och blandade i. De täckte jag över med vanligt trädgårdsavfall. Blad, gräs och andra växtdelar.

Ett par regnskurar hjälpte till att hålla komposten fuktig. Jag tror inte att det var svampen som jag plockade i skogen som hann sprida sitt mycel men åtminstone en stor svamp växte upp ur gräsklippet.

dubbla trädgårdskomposter
Förr eller senare blir det fin mull av det här också.

Det dröjde inte speciellt länge innan den första ”enormt stora” behållaren var full. Vi köpte ytterligare ett kompostgaller och ställde det bredvid det första.

Jag hoppas att det räcker med två gallerburar för jag är osäker på var vi skulle ha plats för fler. Till våren får vi se hur mycket komposten sjunkit ihop och om vi inte kan samla ihop materialet i en behållare. För ett nytt trädgårdsår medför nytt trädgårdsavfall …