Kategori: Växter

Kärleksmöte i ögonhöjd

Senvårens fina väder fick purpurskinnbaggarnas (Carpocoris purpureipennis) känslor att svalla. De hade dessutom enats om att bondsyrenen var ett perfekt kärleksnäste.

fem purpurskinnbaggar i en syren. Två av baggarna parar sig.
Ett vackert par purpurskinnbaggar.

Det var när jag hörde konstiga ljud som jag först upptäckte vad som pågick. Skinnbaggar druttade ner från syrenbladen och studsade mot en korrugerad plåt i rabatten nedanför.  Vid träffögonblicket smällde det till rätt ordentligt. *Plonk!*

Något vingliga och omtöcknade flög de sedan tillbaks upp i syrenen. För att fortsätta jakten på en villig partner.

Jag vill också tipsa om en trevlig blogg för den som vill se fina bilder på skinnbaggar.

Problemet med lyckad vintersådd.

Är att slutresultatet kan bli fler växter än vad jag egentligen har plats för. Den här gången gäller det min slumpartade vintersådd av diverse alliumfrön.

Både klotlök och liten allium har skickat upp ett tiotal små strån vardera. Sedan har vi värstingen. Fröna av stor allium visade sig ha mycket hög grobarhet.

många spirande strån av stor allium i blomsterlådan
Det är inte gräslök. Det är inte gräs heller. Det är allium.

Innan sommaren är över kommer det att bli trångt i balkonglådan. Så vips har jag skaffat mig mer jobb med att först hitta plats för, och sedan plantera ut, småplantorna. Ungfär tre år dröjer det innan är färdigvuxna. Mycket kan förstås hända innan dess.

Allium sägs vara mindre attraktiva för sork, rådjur och hare. Vi får se om detsamma gäller för vildsvin?

Nyinflyttad grannfru

Perennrabatten framför verandan är gammal och fylld med torparväxter. Sommartid fightas vårkragar och såpnejlika om bästa plats. Under vinterhalvåret brer mossan ut sig. Vanligtvis rensar jag bort torr mossa och gamla stjälkar när jag vårstädar.

Men i år låter jag bli. Vi har nämligen fått en ny granne.

en blompinne pekar ut det lilla runda hålet i mossan som är ingången till humleboet
Här är bohålet.

Det var en lycklig slump att jag såg när en ljus jordhumledrottning landade och kröp in i sitt bo. Ingången är så välkamouflerad att jag aldrig hade hittat den utan hjälp.

Naturligtvis får den rabatten fortsätta vara ostädad. Det går ju bra att rensa mossa i höst också. Efter det att årets nya drottningar och drönare lämnat boet.

Tidig tulpan

När jag köpte mina 10 Purissima-lökar i höstas var det för den vita färgens skull. Ljusa blommor lockar nattfjärilar och malar till rabatterna. De små flygande munsbitarna är i sin tur helt oemotståndliga för fladdermössen. Och vi vill ha fladdermöss i gläntan.

tulpanen Purissima har en gräddvit blomma
Purissima. Vit tulpan av kejsarsort.

Nu har jag förstått att Purissima är en gammal sort, först registrerad 1943, som gärna blommar om många gånger om den trivs på växtplatsen. Att den är tidig kan jag också intyga. I år blommar den samtidigt som lungörten och drakulanunneörten.

Blommorna är klassiska i formen, mjölkvita med en gräddgul nerv. Än så länge har jag inte stoppat ner näsan i dem för att känna hur de doftar. (Det är bara en tidsfråga.)

Mer eller mindre av en lycklig slump verkar vi ha fått en ny torparväxt i rabatterna.

Mastigt referensverk

Det är bara en tidsfråga innan våra grannar avverkar skogen runt oss. För dem är den en investering. En gröda som skall skördas när tiden, och priset, är rätt.

Så vi funderar förstås på bästa sätt att ordna insyns- och vindskydd när det blir aktuellt. En häck eller ett par blandade buskage blir det nog. Tåliga växter som klarar torka, trivs i zon 3 och inte får bladmögel eller kräver för mycket underhåll. Allra helst skall de också ge stor skörd av goda bär eller frukter. Det är väl inte för mycket begärt?

Boken "Skogsträdgården. Odla ätbart överallt."
En bok att gå tillbaks till. Många gånger.

Så naturligtvis kastade jag mig över ”Skogsträdgården. Odla ätbart överallt” när jag hittade den på biblioteket. En tjock faktabok som är ett pedagogiskt uppslagsverk för den som vill odla ätbart med betoning på perenna grönsaker, buskar och träd. Författarna har också en mycket informativ och välskriven blogg om sin skogsträdgård.

Boken går bland annat igenom vattenhushållning, samplantering, hur man skapar och drar nytta av mikroklimat, jord, kompost och ger många förslag på odlingsvärda växter.

Efter att ha bläddrat fram och tillbaka ett otal gånger i ”Skogsträdgården. Odla ätbart överallt” har jag nu en lista med möjliga häckväxter som vi skall titta närmare på. Några av dem kände jag till sedan tidigare men flera andra var helt nya bekantskaper. Spännande!

Vilken lurifax

Här trodde jag att maj var samma sak som våren? Ack så fel av mig! När vi kom till stugan möttes vi av ett sprillans nytt snötäcke.

bollviveblommor sticker upp ur snön
Periskop upp!

Det verkar samtidigt som om det sena snöfallet har skyddat växterna mot nattfrosten. De flesta blommorna ser ut att ha klarat sig. Lite nedtyngda av snö och vattendroppar men annars i fin form.

två påskliljor i snön, den ena vilar blomman mot snötäcket
Skall bara vila en stund.

Humlorna lät sig definitivt inte hindras av snön. Alla de blommor som stack upp ur det vita fick besök. För mig som åskådare blev det lite surrealistiskt. Speciellt när en humledrottning hamnade på rygg och kanade runt ett tag innan hon fick fotgrepp och kunde vända sig på rätt köl igen.

På kvällen hade nästan all snön smält undan. Var det här vårens sista bakslag?