Kategori: Trädgårdsskötsel

Gör skäl för namnet

Naturligtvis kom det bakslag på vårvädret. Istället snö och många minus nattetid.

tätt ihopknipna snökrokusblommor sticker upp ur snötäcke
Snö + krokus = snökrokus

Snökrokusarna som jag satte i grästorven vid bastuknuten klarade väderomslaget galant. Men jag måste medge att jag är lite besviken. Jag trodde att de skulle vara de första krokusarna att blomma på våren?

blommande grekiska krokusar i fjolårsgräs
Riktiga små glädjebomber, med sina starka färger.

Istället är det de grekiska krokusarna som är tidigast i år igen. Dags att (tillfälligt) ge upp jakten på några som är ”bättre” och istället köpa fler knölar av de här.

Små sömniga blåbärstrynen

närbild på små blomknoppar i toppen av en blåbärstrykvist
Här blir det fin-fina blommor åt pollinatörerna.

Andra året efter planteringen. Nu verkar det som om våra blåbärstrybuskar har etablerat sig. När jag kikade i bladvecken på en av våra Balalaika fanns det mängder av små blomknoppar. Den andra sorten, Anja, hade inte kommit lika långt i utvecklingen.

Hoppas verkligen att blomningstiden överlappar i år så de två sorterna kan korspollinerar varandra. Då blir bärskörden rikligare och bären större.

En vampyr på balkongen

Äntligen har jag fått njuta av drakulanunneörten (Corydalis solida ‘George Baker’).

närbild på blommande drakulanunneört. blommorna är röda med rosa läppar.
Är det någon som är förvånad över att jag vill ha mängder av de här blommorna?

Så det hemliga tricket med att sorksäkra nunneörtens knölar till 110% är att ha dem på balkongen? Det borde jag ha förstått.

Vi får se hur det gått för de drakulaknölar som blommade i gläntan förra året. Har de blivit vintersnacks åt gnagarna eller har de undgått upptäckt? Om ett par veckor har jag facit.

Projekt fladdermus

Jag lyssnade på en podcast med en engelsk lantbrukare som målmedvetet jobbade för ökad biologisk mångfald på sina marker. Varje år valde hon ut en specifik djurart som hon gynnade med olika riktade insatser. Året därefter valde hon en ny art. Och en ny art året efter det.

Idén tilltalar mig så jag tänkte följa hennes exempel. Härmed utser jag  fladdermusen till 2020 års favoritgäst i gläntan.

Fladdermöss är precis som människor. De vill ha någonstans att bo, gott om god mat, kunna chilla ostört och inte må dåligt av gifter i omgivningen.

Vi använder inte gift och det finns inte heller några störande ljuskällor i Solgläntan. Två punkter på checklistan som är klara. Då återstår bara resten.

två fladdermusholkar står på marken, lutade mot en pallkrage
Två fladdermusholkar som skall upp på stugväggen.

Till att börja med sätter vi upp fler fladdermusholkar. Nästa steg är att se till att det finns mat. För att locka nattaktiva insekter skall det finnas gott om ljusa, gärna väldoftande, blommor.

Trots att jag tycker att vita blommor är rätt ointressanta finns det många sådana i gläntan. De flesta är torparväxter eller ängsblommor. Här är ett litet urval:

bild på insidan av en vit purissima-tulpan, med gul mitt runt pistillen
Tulpan ”purissima”
blomsterklase vit bondsyren
Vit bondsyren
blommande vildkaprifol
Vildkaprifol
blommande röllika
Röllika
blommande prästkrage med liten myra på kronbladen
Prästkrage
en spalje täckt av vita blommor, klematis "summer snow"
Klematis ”summer snow”

Att anlägga en damm i gläntan blir däremot inte aktuellt. Det finns flera vattendrag i närheten som redan nu förser oss med fler mygg än vad vi vill ha.

Skogsbrynet fungerar som gräns. Häckar och stugor ger olika ”rum”. Tyvärr har vi ingen jordkällare som skulle fungera som övervintringsplats. Men att vara ett bra sommarnöje är inte fy skam det heller.

Ölandstokigt

Det blev läge att ta sig an ett av årets projekt – att föryngringsbeskära några av de buskar som gläntans förra ägare verkar ha ignorerat helt och hållet.

de kala grenarna på en risig ölandstok
Igenvuxen och rätt så risig.

Första offret blev ölandstoken (Potentilla fruticosa L.) som står vid pergolan. Den hade inte gallrats på länge. Många av grenarna var gamla och växte dessutom tvärs igenom busken så de skavde mot barken på andra grenar.

avklippta grenar av ölandstok utlagda på marken
Bort, bort, bort med allt som är fel.

Eftersom jag vill föryngra ölandstoken beskär jag den nu på våren så den skjuter  nya skott. Det är först nästa år som den blommar på de kvistarna. Hade jag istället velat öka blomningen så skulle jag väntat med beskärningen till hösten.

luftig ölandstok efter en ordentlig föryngringsbeskärning
Färre grenar betyder mer luft och ljus.

Det blev en kort och intensiv insats med grensåg och sekatör. Jag fokuserade på att ta bort de äldsta grenarna och de som växte tvärs igenom ölandstoken. Som avslutning tog jag också några grenar som infiltrerat den blå floxen och rosorna.

Kvar blev en buske som är betydligt mindre i omfång men ser mycket piggare ut. Får se vilken väg de nya skotten tar. Växer de uppåt är allt frid och fröjd. Börjar de sno runt inne bland grenarna så får jag nog försöka leda dem rätt.

Ny nattgäst

Det har varit en suddig fläck som zooomat förbi på vissa av bilderna. Jag har antagit att det var räven eftersom storleken stämt på ett ungefär.

nattbild av grävling bakom bastun
Fartränderna i ansiktet syns tydligt.

Döm om min förvåning när det visade sig vara en grävling (Meles meles). Jag vet att det finns ett gryt någonstans i närheten men trodde att de låg i vintersömn nu? Blidvädret har nog gjort det lämpligt att ge sig ut på en provianteringsrunda och fylla på med nya kalorier.

Snart snödroppar

En fördel med att stugan ligger en bra bit från vår vanliga bostad är att vi kan uppleva varje årstid (minst) två gånger. Som nu.

På min väg till jobbet ser jag mängder av snödroppar. De är nästan vissna.

snödroppsknopp i frostig rabatt
Det kommer flera. Hoppas jag i alla fall.

Samtidigt har lökarna i gläntan precis skickat upp de första knopparna.

blommande dubbel snödroppe i hakmossa
Mildväder gynnar mossan. Här låg tidigare en rabatt.

Av alla snödropparna är det den fyllda varianten som är tidigast i år igen. Lite förvånande. Jag skulle ha gissat att de mer ursprungliga sorterna var härdigast. Men som vanligt ställs mina teorier och fördomar på ända av naturen.