Kategori: skogen

Räven går sin vända

Det har inte varit någon hemlighet att solgläntan ingår i ett rävrevir. Med jämna mellanrum har vi hittat spillning på tomten. Vi har också sett spår i närheten.

Men det är först nu som det finns bildbevis

nattbild på räv som går i slänten framför hasselbusken
Mystiske Mickel är avslöjad.

Viltkameran är flyttad så den bevakar slänten nedanför verandan. Där är det rena autostradan för skogens däggdjur. Flest bilder på harar, förstås, men också en fin actionsekvens på räven (Vulpes vulpes) när den genade över tomten.

Annonser

Städdag i skogen

Vi drabbades inte direkt av stormen Alfrida men det var många träd i den omgivande skogen som tog stryk. Röjningsarbetet fortsätter. Det är inte längre frågan om att akut frigöra elledningar eller göra vägar farbara.

Nu finns det mer tid för eftertanke. Vad skall bli ved för eget bruk? Vad kan säljas som timmer till uppköparna? Vad skall lämnas kvar för den biologiska mångfalden?

stubbe och granris i skogen
Prydliga högar för uppsamling.

En av våra grannar äger en stor del av skogen som omger stugan. Han har varit mycket metodisk med att ta hand om vindfällen och skadade träd. Det är fascinerande att se hur effektiva också riktigt små skogsmaskiner är. Dessutom verkar de vara väldigt lättmanövrerade med förhållandevis liten vändradie. I alla fall när föraren är skicklig.

 

Kommande pollenchock

Hasseln ger ett lätt yrvaket intryck i vårsolen. Det dröjer inte många veckor innan luften i solgläntan fylls av gult pollen. Men än så länge är hängena fortfarande slutna

två omogna hasselhängen och en nyss utsprucken blomma
Vårtecken i närbild.

De där pyttesmå röda borstarna om sitter tätt inpå kvistarna är blommorna. Trots att vi har många hasselbuskar i skogsbrynet har jag hittills inte hittat några nötter. Om det beror på att skogens ekorrar är mer på hugget, eller att det inte finns något att plocka, det är oklart.

Istället ligger fina störar på tork bakom vedboden. Raka och långa hasselgrenar som jag kapat. De skall användas i sommar när jag snickrar ihop diverse växtstöd. Förr var det vanligt att hämta sådant material från lunden. Skattar man hasseln i rimlig takt så återhämtar den sig utan problem.

Zooooooooommmm

Moharen verkar vara en återkommande besökare i solgläntan.

haren skuttar bort från oss och vi ser hur snön sprätter från baktassarna
Bråttom, bråttom. Jag har en tid att passa.

Med all snö är det svårare för den att komma åt gräs och örter som är den vanliga födan. Ett par av våra rosor har därför ”beskurits” lite tidigare än vad jag planerat.

snön har tyngt ner grenarna på en sälg så haren kommit åt att äta knoppar och bark
Knoppar och bark in. Harpluttar ut.

Snön har också tyngt ner en av sälgarna så att de energirika bladknopparna i toppen på grenarna hamnat på lagom ”harhöjd”. Att hugga ner sly till småviltet när snön är djup är ett traditionellt sätt att stödutfordra. Den här gången behöver inte sälgen offras.

haren letar ätbart som fallit ner i snön under fågelmaten
Vad har fåglarna sprätt ner på marken?

Precis som skogsmössen letar också haren efter ätbara rester som drällt ner från fågelmatningen. Nötter, frön och havregryn måste vara perfekta fynd.

Hur harens mage kan hantera istret som all fågelmaten är indränkt i, det har jag däremot ingen aning om. Energi som energi?

skurna bitar av äpple och morötter utlagd på tilltrampad snö under fågelmaten
Färgglad djurmat.

Nu har jag också lagt ut bitar av morötter och äpplen till koltrastarna.

Förmodligen kommer en del av de godsakerna hamna i magen på moharen istället. Om nu inte rådjuren hinner före? Oavsett vilket det blir hoppas jag att ett fruset djur får chansen att överleva ytterligare ett tag.

Mårdbesök

Jag flyttade viltkameran till fågelmaten för att få bättre koll. Framför allt vill jag se vilka arter som äter av isterklossarna. Men också för att kunna rapportera antalet individer de dagar då vi inte var där till Vinterfåglar inpå knuten.

nattbild bakifrån på mård ståendes på snötäckta marken vid fågelmaten
Är det något ätbart som rör sig nere i slänten?

En sen natt har kameran reagerat på rörelser och bränt av tre bilder med IR-blixt. Vi har fått bevis på att solgläntan ingår i ett mårdrevir!

Förra vintern fanns det spår av skogsmård (Martes martes) vid utedasset. Nu har vi också sett själva djuret. Både bakifrån och från sidan.

Med tanke på att den lyssnade så uppmärksamt var den förmodligen på jakt efter moharen eller en skogsmus. (Fågelmaten lockar smågnagarna och haren har en av sina viltväxlar längs vår uppfart.) Häftigt var det alldeles oavsett att få se mården på bild.

Bara kollar läget lite

Vi gjorde en snabb stugvisit för att se att allt var som det skulle. Inga trasiga fönster, inga nedfallna träd eller annat som kan ge problem längre fram.

spår av en skogsmus som försiktigt hoppat fram i nysnö på verandan
Spejaren har varit på helspänn. Inga släpspår av svansen.

På verandan möttes vi av ett litet pärlband av djurspår. De kom från trappan. Sedan fram till dörren. Följde tröskeln. Därefter vek de av ner mot trappan igen.

Det var en av skogsmössen som undersökt om det fanns en väg in i stugan. Jag förstår att det är tufft nu och att de letar efter både mat och värme. Samtidigt är jag glad över att de inte kunnat ta sig in.

Skogsmössen får nöja sig med smulorna från fågelmaten som hamnar på marken. Och om sanningen skall fram har de förmodligen betydligt varmare i sitt bo under det isolerande snötäcket än i det utkylda sommarhuset.

Spårsnö

vildsvinsspår i snö
Hur stort är egentligen ett medelstort vildsvin?

Det är inte svårt att lära sig känna igen vildsvinsspår. Till skillnad från rådjuren  spretar de ordentligt med lättklövarna där de går.

Jag betvivlar att jag någonsin kommer att få se ett. De är väldigt skygga och uppmärksamma. Spår finns det i alla fall gott om i skogen.