Kategori: reptiler

Naturligtvis! Bok med bra tips.

Det här är ytterligare en lånebok från det lokala biblioteket. ”Naturligtvis! Biologisk mångfald i din trädgård” av Justine Lagache. Välskriven och snyggt layoutad med många vackra bilder och pedagogiska illustrationer.

omslaget till boken Naturligtvis! Biologisk mångfald i din trädgård är svart med många färgglada blommor tecknade i naiv stil
Trösterik läsning i vintermörket.

Den innehåller mängder av praktiska tips på hur man gynnar biologisk mångfald i trädgården. Lämplig som inspiration för den som vill göra något för att bidra till en bättre värld men inte är helt säker på vad. Eller hur?

Ett skyddsvärt träd

Jag har fått lära mig ett nytt begrepp: ”Extra skyddsvärda träd”. Det är samlingsnamnet på träd som är unika på något sätt. Ovanligt grova, gamla eller på annat sätt väldigt värdefulla ur naturskyddspunkt. Det finns till och med en idolsite, trädportalen, där det går att hitta mer information.

Men ett vanligt lite småskruttigt träd kan också vara skyddsvärt.

murken högstubbe omgiven av friska grenar
Här syns alla insektshål tydligt i veden.

Någon tidigare ägare av solgläntan tog fram motorsågen och kapade stammen på hästkastanjen ett par meter från marken. Förmodligen för att den skuggade eller skymde utsikten.

Kvar blev en högstubbe med obändig livskraft. Nedre delen av stammen sköt nya skott som nu vuxit upp till ordentliga grenar. De bildar en ny, låg trädkrona. På så sätt var den hårda beskärningen lyckad.

Övre delen av högstubben är nu alldeles murken och full av hål. Sommartid kryllar där av insekter och spindlar. Getingar och bålgetingar gnager trä till sina bon. Diverse steklar jagar byten eller lägger ägg i veden.

håligt, halvmurket träd med bark som lossnat
En vacker ruin.

Lös bark och större håligheter är också positivt för den biologiska mångfalden. Höstkastanjen är ett naturligt insektshotell med massor av springor där det går både att lägga ägg och övervintra.

Det, i sin tur, gör den högintressant för småfåglarna. Ingen av dem bygger bo där men alla besöker den i jakten på mat.

Att hästkastanjen varit bra för omgivningen har vi förstått länge. Nu kan vi sätta ord på det. ”Det här är inte vilket träd som helst. Det är Ett Skyddsvärt Träd.” Må det leva länge och åldras med värdighet och många bohål.

Osynliga småttingar

Ibland måste man ha ögonen med sig. Det var rena slumpen att jag fick se en fullvuxen skogsödla (Zootoca vivipara) kila genom praktlysingen.

Följd av två små skogsödlebebisar!

Jag stod blickstilla för att inte skrämmas och bara stormglodde.

väl uppvuxen rabatt med perenner. någonstans i bilden finns en liten ödla - väl gömd
Visst ser du ödlan?

När jag väl sett skogsödlorna en gång blev jag mer uppmärksam på alla rörelser. Det var det som gjorde att jag kunde plåta en av småttingarna en annan dag.

liten ödla halvt dold i skuggan av fetbladsörter. inringad med gult streck och en pil som pekar mot den
Här! Här! Här är den!

Om den inte hade rört sig precis när jag passerade hade jag aldrig sett den! De är verkligen välkamouflerade. Och små. Kanske fem cm från nos till svanstipp.

Det är rätt uppenbart varför ödlorna smyger runt i rabatterna. Där är fullt med insekter. Ett guldläge för hungriga smådinosaurier som jagar nästa byte.

(Den som har twitter och vill fortsätta leta efter ödlor i foton skall defintivt följa #FindThatLizard för fler roliga, och väldigt frustrerande, utmaningar.)

Kratta fjolårslöv

Trots sent bakslag med snöfall chansade jag nu på fortsatta plusgrader. Lövkrattan fick jobba och rabatterna rensades från täckande fjolårslöv. En del pillande med fingrarna krävdes för att ta fram de löv som riktigt kilat in sig i grönskan. Alltihop hamnade i komposten för att fortsätta förmultningen där.

längs kanten på den vildvuxna rabatten ligger högar av bruna fjolårslöv
Höstlöven har gjort sitt som frostskydd.

Samtidigt som jag krattade löv började det regna. Det underlättade beslutet om vad jag skulle göra härnäst. Regn är en förutsättning för att kunna tömma stinkhinkarna med rötat ogräs utan att storkna av stanken. Den här omgången hade stått och mognat sedan i höstas. Jag kan intyga att ogräset var helt oskadliggjort och guldflugorna gladdes åt skrovmålet. Rötvätskan spädde jag ut 1:10 med vatten och använde som gödning.

en kopparödla ligger stilla i gräset och blänger på fotografen
Jag är en pinne, jag …

Mitt i allt stöket och böket såg jag en av ”våra” kopparödlor (Anguis fragilis) för första gången i år. Jag var exalterad över mötet. Den blängde misstänksamt på mig och låtsades vara en oaptitlig pinne. Så fort jag vände ryggen till försvann den i gräset.

Sommarplågor

Såg den här boken på biblioteket och blev naturligtvis nyfiken på att läsa den. Författaren Lars-Åke Janzon borde vara insatt i ämnet. Han har tidigare svarat på frågor från allmänheten i sin roll som jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet.

bokomslag, Sommarplågor. Djuren & växterna som bits, sticks & irriterar
Rubriken på omslaget är mer oroande än innehållet.

Vad finns då innanför pärmarna på ”Sommarplågor – Djuren & växterna som sticks, bits & irriterar”? En pedagogisk överblick där läsaren möter många insekter, en del växter, några reptiler och ett fåtal däggdjur. Sådana som kan upplevas som störande när de uppehåller sig nära människor.

Lars-Åke Janzon avdramatiserar mycket. Naturen finns för sin egen del och det finns ingen illvilja bakom getingar, fästingar eller huggormar. Samtidigt bjuder han på en hel del roliga fakta och tips.

Jag hade exempelvis inte en aning om att bålgetingarna jagar i trädtoppshöjd under sommaren? Det förklarar varför vi inte sett några den senaste månaden.

Tipset om att få stackmyrorna att flytta självmant genom att slå ner ett järnspett i stacken under vintern kan säkert vara värt att testa. Spettet leder kylan ner i stackens inre och myrorna vill ha det varmt och skönt. Fast, som min sambo så klokt konstaterade, det är inte helt säkert att myrorna flyttar stacken till en ny plats som vi människor tycker är bättre.

Kuriosa och fakta blir bra samtalsämnen runt matbordet. Boken är fint illustrerad av Matsåke Bergström. Låna den på biblioteket eller köp den i den lokala bokhandeln.

Motsträviga fotomodeller

Nu är dygnstemperaturen så pass hög att både reptiler och groddjur vaknat ur sin vinterdvala. Min sambo mötte en av tomtens paddor (Bufo bufo) när de båda var ute på promenad i vårsolen.

padda som gömt sig under en sten bakom grässtrån
Jag håller ett öga på dig och är inte imponerad.

Sambon på egen hand var inte farlig. När jag också kom dit backade paddan omedelbart ner i en grop. Den var definitivt uppmärksam på omgivningen.

svansen och ett ben av en skogsödla som gömt sig i ett hål i grässvål
Nej, jag tänker inte lämna min skyddande håla.

Tack vare vildsvinens vinterbökande hade en hel del jordkokor från skogsbrynet hamnat på vår vägstump. När jag höll på och flyttade kokorna till vägkanten såg jag helt plötsligt en svans och en liten tass.

Det var en skogsödla (Zootoca vivipara) som sökt skydd under en grästuva. Där fick den stanna. Förhållandevis ostörd.

Husrum för smådjuren

En naturtomt skall inte städas alltför noga om man månar om djurlivet. Förutom gott om mat finns det många boplatser i en halvstökig trädgård. Vill man göra en extra insats för de vilda besökarna skall man erbjuda skydd för den värsta vinterkylan.

rishög med höstlöv - för smådjuren
Här finns det många gömställen för småkritter.

Därför har jag precis gjort en ny rishög. Den finns på ett avskilt ställe vid tomtgränsen. På marken placerade jag grova grenar. Sedan lade jag massor av kvistar i olika tjocklek ovanpå. Överst ormbunksblad och höstlöv som skydd mot regn och snö.

En sådan här rishög blir ett perfekt gömställe för små möss och ödlor. Insekter kommer att lägga ägg där. Igelkottarna kanske väljer den för sin vinterdvala. Fåglar kommer att leta mat bland kvistarna eller sitta ovanpå för att hålla utkik efter faror.

Så länge vi fyller på med nya kvistar kommer den här rishögen att vara ett perfekt tillhåll för skogsgläntans minsta besökare. Allt eftersom grenarna i botten förmultnar blir de näring till nya växter.

Och vi slipper besväret med att elda ris varje vår och höst.