Kategori: Inne i stugan

En bok om ved

Vi har diskuterat fram och tillbaka om vi kanske behöver stapla ved utomhus också.

omslag till boken elda med ved av Vincent Thurkettle
En sprakande brasa förutsätter torr ved.

Visserligen har vi en bra vedbod och mer lagringsutrymme i snickarboden. Men vid riktigt kall väderlek så går det åt väldigt mycket ved för att hålla värmen. Vi behöver kanske köpa ännu mer nästa gång och då blir det problem med förvaringsutrymmet.

Därför var det ett lyckligt sammanträffande att jag kunde lägga tassarna på boken ”Elda med ved” av Vincent Thurkettle. I den finns tips och ritningar på hur man bäst travar ved utomhus. (Den innehåller mycket annat matnyttigt också. Allt vedrelaterat.)

Tror att det kan bli ett av sommarens projekt. Om det blir sommar någon gång? Just nu känns det varma vädret rätt avlägset.

Annonser

Askepåten

Roslagsspisen är effektiv när det gäller att förvandla ved till värme. Och aska.

full askhink med locket avtaget
Aska och kol. Näring och jordförbättring.

Det betyder förstås att jag måste hålla koll på vilka växter som redan fått ett par skopor näringsrik aska och vilka som bör få det härnäst.

Samt vilka som ab-so-lut inte skall ha något. Som ängsplättarna. De skall istället utarmas. Och rhododendron vill bara ha surt runt rötterna – inget som är basiskt.

Den här gången strödde jag askan runt rosenhallonen och septembersolrosen. Två hungriga perenner som farit illa av förra sommarens torka och behöver uppmuntras.

Första snön

Den kom i helgen och eftersom temperaturen stadigt höll sig kring nollan blev snökornen liggande hela dagen. Nu har vi fått en försmak av det som väntar.

kornsnö på prästkragsblad
Smält! Snälla, smält bort!

Det var inte så svårt att klä sig för kyligare väder. Jag har raggsockar och en tjock ylletröja som värmer gott. Allra helst när jag håller mig i rörelse med trädgårdsarbete.

Däremot insåg jag snabbt att arbetshandskarna är bättre anpassade för sommaren. Mina fingrar blev stelfrusna och klumpiga av köld när jag gallrade rosenhallon och klippte ner oreganon. En del fick jag gjort men inte så mycket som jag hade tänkt mig.

grå katt liggande på gråvit pläd på ett gammaldags sofflock
Nej, här finns inte plats för någon mer.

Att hålla i en kaffemugg visade sig vara ett mycket bra sätt att värma upp händerna. En god anledning att då och då ta paus från trädgårdsgörat och komma in i stugvärmen. Eftersom soffan var upptagen av Ers Nåd tog jag kaffetåren vid matbordet. Det funkade naturligtvis bra det också.

Förbereder stugan för vintern

Kondens och fukt är inte bra för vare sig hus eller inredning. Vi försöker se till att det är torrt och välventilerat inomhus. Ibland får man ta till lite hjälpmedel. Exempelvis när dygnstemperaturen pendlar vilt och luftfuktigheten kan vara hög.

fuktslukaren torrbollen i stor hink
Den HÄR borde vara stor nog, eller?

Tidigare har vi använt en fuktslukare avsedd för båtar som vi hittade på Biltema. Den var så ordentligt tilltagen att den räckte hela vintern. Nu verkar den speciella fuktslukaren tyvärr ha utgått ur sortimentet.

Istället fick vi kompensationsköpa största storleken av Torrbollen på ÖoB. För att vara på säkra sidan har jag placerat ut flera stycken av dem i stugan och gäststugan. Det är i det stora hela en liten kostnad som kan bespara oss mycket besvär.

Lågt i tak

Höstfärgerna sprakar i skogsbrynet och temperaturen kryper stadigt nedåt. Snart nog övergår hösten i vinter och vi vill helst inte elda för kråkorna.

De två senaste helgerna har vi därför tillbringat uppe på stugvinden. Det är hög tid att åtgärda den, minst sagt, bristfälliga isoleringen.

vinden utan isolering
Stugvinden var nästintill helt oisolerad.

Stugan byggdes knappast för långvarig vintervistelse. Detta förklarar delvis valet av tunn fiberisolering på vinden.

På olika ställen har någon tidigare ägare lagt dit extra sjok av glasfiber. Förmodligen sådant som blivit över från andra byggen. Slutresultatet var rena lapptäcket.

Vi bestämde oss för att använda stenull. Enligt vad sambon läst så tycker möss inte om det. Då slipper vi problemet med små frusna gnagare som bosätter sig på vinden.

vinden med stenull som isolering
Sakta men säkert fyller vi på med stenull.

Stenullen var förpackad i spolformade tjugokilossäckar. Vi började med att köpa fem sådana. Att få upp dem på vinden via stege var bara första utmaningen. Svårare var att hitta sätt att nå in i alla skrymslen och vrår utan att riskera att trampa igenom taket.

Vi löste det genom att lägga plankor tvärs över takbjälkarna som ett underlag att ligga på. Sedan var det bara att börja placera ut handfull efter handfull av stenull. Att nå in i innersta vinkeln av kattvinden var helt omöjligt. Dit in fick vi hysta tussar av stenullen och hoppas att de landade ungefär rätt.

Lägg till det andningsskydd och mycket konstiga arbetsställningarna. Ålning medelst hasning för att ta sig fram följdes av pilljobb liggandes på mage med armarna rakt utsträckta framför ansiktet. (Inte undra på att vi fick träningsvärk.)

Nu har vi i alla fall kommit så långt med arbetet att det märks en klar skillnad inne i stugan när vi eldar. Rummen värms upp snabbare och förhoppningsvis dröjer det också längre innan de kyls ut.

Är det så, då har vi lyckats.

Vi passar på när ingen är hemma

Ett bra sätt att hålla efter getingar (Vespula vulgaris) lär vara att ta bort nya bon innan det hinner kläckas några arbetare. Detta förutsätter att man direkt ser vilka bon som är nya. Därför måste man också ta bort alla gamla getingbon som man hittar. Lämpligen gör man detta på vintern …

getingbo-innertak
Ett getingbo placerat precis vid gaveln.

Getingar har en alldeles egen uppfattning om vad som är ett perfekt läge för en bostad. Sjöutsikt smäller inte högt. Inte heller närhet till dagis och skola. Att det är ett trångt utrymme, skyddat från regn och med närhet till massor av obehandlat trä. DET är däremot en jackpot! Tyvärr är detta en nästintill perfekt beskrivning av en kallvind på en sommarstuga.

getingbo-raka
Här har sambon lirkat in snörakan bakom getingboet.

Jag och sambon gjorde en gemensam raid på vinden. När vi klättrade upp var vi välutrustade. Med oss hade vi arbetshandskar, pannlampor och en snöraka med teleskopskaft. Tack vare pannlamporna kändes det som om vi ägnade oss åt grottforskning. Men det var inte stalaktiter eller grottmålningar vi hittade där i mörkret.

Det var nu som vi hade god hjälp av snörakan. Utan teleskopskaftet hade det varit helt omöjligt att nå getingboet där det satt. Väl förankrat under innertaket. Allra, allra längst in i hörnet.

getingbo-kakor
Inuti var det fem våningar. Många celler. Många getingar …

Jag blev förvånad över att det tomma boet var såpass tungt. Det kändes också hårt och knöligt under ytterskalet. När jag sen öppnade det såg jag kakorna med celler där larverna förpuppats. En helt fantastisk konstruktion. Perfekt anpassad för ändamålet.

Tyvärr byggt på fel plats enligt oss. Nu kan vi i alla fall enkelt se om det är nybyggen på gång. Samt vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att de getingbona blir lika stora som det här.

Det gamla getingboet eldade vi helt enkelt upp.

Den sköna stugvärmen

Det är väldigt trivsamt med en vedeldad kamin. Den ger både värme och lugn. Samtidigt vore det bra om den blev ännu mer effektiv. Kan vi bara få en bättre spridning av den uppvärmda luften skulle veden räcka längre.

Samtidigt vill vi behålla den rustika stugmiljön. Då får vi avstå från känslig elektronik och avancerad teknik som drar mycket el.

stirlingmotor-roslagskamin
Fläkten står bra placerad ovanpå roslagsspisen.

Sambon föreslog ett test. En stirlingmotor borde väl kunna driva en fläkt? Bra förslag! Tyvärr kändes de som vi hittade via google lite väl dyra. Åtminstone för ett experiment.

Den kaminfläkt som fanns att köpa hos clasohlson var jämförelsevis rätt billig. Den kunde vi chansa på. Vi slog till på den fyrbladiga modellen som kändes mest gedigen.

Hur har den då levt upp till förväntningarna?

Tja, vi har olika uppfattning om hur effektiv den är. Jag tycker, helt ovetenskapligt, att det känns som om den gör nytta. Sambon är inte lika övertygad. Han vill ha fakta. Förmodligen kommer vi att lägga ut termometrar på olika ställen i rummet. Då kan vi mäta temperaturen med och utan fläkt för att se skillnaden.

Oavsett vilket resultatet blir så är det en bonus att den är väldigt tyst. Det är knappt att den hörs alls när den står och snurrar.