Kategori: Insekter

Kärleksmöte i ögonhöjd

Senvårens fina väder fick purpurskinnbaggarnas (Carpocoris purpureipennis) känslor att svalla. De hade dessutom enats om att bondsyrenen var ett perfekt kärleksnäste.

fem purpurskinnbaggar i en syren. Två av baggarna parar sig.
Ett vackert par purpurskinnbaggar.

Det var när jag hörde konstiga ljud som jag först upptäckte vad som pågick. Skinnbaggar druttade ner från syrenbladen och studsade mot en korrugerad plåt i rabatten nedanför.  Vid träffögonblicket smällde det till rätt ordentligt. *Plonk!*

Något vingliga och omtöcknade flög de sedan tillbaks upp i syrenen. För att fortsätta jakten på en villig partner.

Jag vill också tipsa om en trevlig blogg för den som vill se fina bilder på skinnbaggar.

Nyinflyttad grannfru

Perennrabatten framför verandan är gammal och fylld med torparväxter. Sommartid fightas vårkragar och såpnejlika om bästa plats. Under vinterhalvåret brer mossan ut sig. Vanligtvis rensar jag bort torr mossa och gamla stjälkar när jag vårstädar.

Men i år låter jag bli. Vi har nämligen fått en ny granne.

en blompinne pekar ut det lilla runda hålet i mossan som är ingången till humleboet
Här är bohålet.

Det var en lycklig slump att jag såg när en ljus jordhumledrottning landade och kröp in i sitt bo. Ingången är så välkamouflerad att jag aldrig hade hittat den utan hjälp.

Naturligtvis får den rabatten fortsätta vara ostädad. Det går ju bra att rensa mossa i höst också. Efter det att årets nya drottningar och drönare lämnat boet.

Vilken lurifax

Här trodde jag att maj var samma sak som våren? Ack så fel av mig! När vi kom till stugan möttes vi av ett sprillans nytt snötäcke.

bollviveblommor sticker upp ur snön
Periskop upp!

Det verkar samtidigt som om det sena snöfallet har skyddat växterna mot nattfrosten. De flesta blommorna ser ut att ha klarat sig. Lite nedtyngda av snö och vattendroppar men annars i fin form.

två påskliljor i snön, den ena vilar blomman mot snötäcket
Skall bara vila en stund.

Humlorna lät sig definitivt inte hindras av snön. Alla de blommor som stack upp ur det vita fick besök. För mig som åskådare blev det lite surrealistiskt. Speciellt när en humledrottning hamnade på rygg och kanade runt ett tag innan hon fick fotgrepp och kunde vända sig på rätt köl igen.

På kvällen hade nästan all snön smält undan. Var det här vårens sista bakslag?

Återkommande vårsysslor

Den här helgen påminde en del om sketchen ”Grevinnan och betjänten”. Samma saker behövde göras i (v)år som förra året.

Jag litar inte riktigt på vårvärmen. Än kan det komma bakslag med minusgrader. Så de torra höstlöven får ligga kvar i rabatterna ett litet tag till. Däremot klippte jag bort perennernas fjolårsstjälkar. De hamnade i komposten.

Sekatören användes också på rosorna. Hargnagda kvistar togs bort och de kraftigare grenarna kortades ner betydligt. Så länge snittet är precis ovanför en utåtriktad knopp räcker det att lämna kvar ca 10 – 20 cm som savdragare.

Monterade våra rain drains på stuprören. När vårregnet kommer vill vi leda bort det från husgrunden så det istället kan sjunka undan i den omgivande marken.

tre getingfällor av gamla Pet-flaskor står på ett verandabord tillsammans med en tetraförpackning äppeljuice
Vi börjar med tre getingfällor i år. Det går alltid att göra fler.

En av de sista sakerna som jag gjorde var att preparera getingfällorna för en ny säsong. I år testar vi ett lockbete på äppeljuice och bitsocker. Om ett par veckor toppar vi nog upp det med lite billig folköl. Jäst fruktsaft och malt är poppis hos getingarna.

Som alltid har jag lite dåligt samvete när jag tänker på getingarna som skadedjur. De  följer bara sina instinkter. I grönsakslandet är de en fantastisk resurs när de jagar andra insekter. Tyvärr kolliderar ibland deras behov med våra och då funkar de här getingfällorna väldigt bra som ekologisk skadedjursbekämpning. Inget gift här inte!

Ett stadigt bibatteri

Jag såg ett solitärbi flyga runt rabatterna på jakt efter ett lämpligt bohål. Det fick mig att hämta svängborren från snickarboden och lägga upp den gamla grindstolpen på bänken.

bjälke, svängborr och borrar utplacerade på en bänk
Borrar i många olika dimensioner.

Med skogen så nära inpå oss har jag än så länge inte känt mig manad att bygga ett insektshotell. Det får räcka med fjärilsholken, rishögen och trädgårdskomposten. Där finns det många skrymslen och vrår som lämpar sig för övervintring.

Att kunna erbjuda nya boplatser till solitärbin är en helt annan sak. Jag hade faktiskt sparat grindstolpen av just den anledningen. Den var av rätt grovlek så att de färdiga bohålen kunde bli lagom djupa, 5 – 6 cm, för att passa de flesta solitärbin.

borrhål i olika storlekar
Olika storlekar på hålen för att passa flera slags solitärbin.

Eftersom jag använde svängborr och handkraft tog det rätt lång tid att bli färdig. Å andra sidan var vårsolen varm och småfåglarna sjöng för full hals medans jag jobbade. Först borrade jag de största hålen. Därefter bytte jag till allt mindre och mindre borrar. Det blev blandade storlekar på bohålen och ojämnt fördelade över hela stolpens längd.

Ungefär som jag hade tänkt mig. När allt var klart lutade jag det färdiga bibatteriet mot bastuväggen. Söderläge och under tak. Perfekt placering. Bara att vänta in de första hyresgästerna.

 

Många underkjolar

Så långt det går försöker jag välja växter som har enkla blommor. Det underlättar för insekterna när de söker efter nektar och pollen.

den fyllda snödroppen Flore Pleno visar de gönvita kronbladen
En sublim skönhet.

Men jag får medge att vår dubbla snödroppe (Galanthus nivalis Flore Pleno) är helt bedårande med sina grönvitfläckiga kronblad. Det är en gammal kultursort som odlats sedan början av 1700-talet.

Tänka sig att jag först trodde att jag fått fel leverans? De behövde bara få chansen att acklimatisera sig och bli hemmastadda.

Nu väntar jag bara på att de enkla snödropparna skall töa fram och blomma de också.