Kategori: Insekter

Något att se fram emot

Dave Goulson – forskaren och humlefantasten – har äntligen skrivit klart en ny bok!

Att döma av omslaget och titeln innehåller den inspiration och tips på hur vi kan göra våra trädgårdar mer välkomnande för alla olika sorts insekter.

beautiful wrap-around cover of the next book, with painted illustrations of pollinators and meadow plants
Se alla vackra ängsskallror som pryder bokomslaget.

Är den lika intressant och charmerande som ”Galen i humlor” kommer jag inte bara att köpa den själv utan också rekommendera den till alla jag känner.

Den nya boken kommer ut på engelska ”senvåren eller sommaren” 2019. Kan jag hoppas på en svensk översättning senast samma höst? Då är julklapparna fixade.

Annonser

Kompostens grovarbetare

Vi har så smått börjat förbereda för den kommande vintern. I stugköpet medföljde en stor terrakottakruka som stått undanskymt och långsamt fyllts med gräsklipp och andra växtdelar. Nu tänkte jag ställa ner den i matkällaren där det är frostfritt. Därför var det också dags att städa ur den.

Jag var lite osäker på vad som kunde finnas bland de torra stråna. För att minimera risken för sticksiga överraskningar tog jag på mig gummihandskarna.

fyra guldbaggelarver i olika storlekar ligger i handflatan på en orange gummihandske
Alla storlekar från junior till nästan färdigvuxen.

Till min förvåning var nästan allt det torra gräsklippet i krukan borta! Istället fanns där porös mull. När jag grävde lite djupare hittade jag anledningen. Där fanns en femtiotal guldbaggelarver i olika storlekar. Tack vare deras glupande aptit hade växtdelarna förvandlats till doftande kompost

Och nu tänkte jag alltså vräka de hårt arbetande larverna från deras övervintringsplats? Det kändes inte helt lyckat. Inte heller ville jag lämna krukan utomhus ytterligare en vinter. Istället kompromissade jag och gjorde en djup grop i en av de friliggande komposthögarna. Där hällde jag försiktigt ner larverna tillsammans med mullen. Sedan täckte jag igen hålet så de skyddades från vädret.

Efter vinterdvalan kan de äta så mycket de orkar av gamla löv, gräs och torr mossa. Jag står beredd att ta hand om den färdiga komposten.

En liten fluga med långt namn

När en insekt har annan färg än jag förväntar mig. Då tittar jag lite närmare på den. En RÖD fluga? En sådan hade jag definitivt aldrig sett förut.

hona av parasitfluga på blommande röllika
Är du inte en bärfis är jag inte farlig.

Eftersom flugan var lite loj i höstsolen hann jag springa in i stugan, hämta kameran och ta en bild innan den flög sin väg.

Sedan återstod det roliga. Att försöka artbestämma den. Den här gången hade jag inte en aning om var jag skulle börja leta. Den var förmodligen inte en blomfluga, men då återstod ändå alldeles för många möjliga arter.

Alltså vände jag mig än en gång till den fantastiska resursen jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet. Där fick jag ett vänligt svar från deras expert på myggor och flugor.

Det som jag sett på röllikan var en parasitfluga. Mer exakt var det en hona av en art som heter Gymnosoma nudifrons på latin. Den kan tydligen vara ganska vanlig på vissa platser i Sverige men jag kan i alla fall inte säga att jag har sett någon tidigare.

Som man förstår av namnet ”parasitfluga” utvecklas larverna inuti levande djur. Just den här arten parasiterar på stora bärfisar. Det var intressant att få veta.

Jag har nämligen funderat över vilka djur som äter de illaluktande bärfisarna. Nu vet jag åtminstone ett svar på den frågan. Glupska larver som blir små röda flugor.

Den stora humleresan

Under semestern fick jag tid att läsa professor Dave Goulsons senaste bok – ”Den stora humleresan”.

omslaget till boken Den stora humleresan, av Dave Goulson
Dave Goulson: Den stora humleresan

Hans första bok – ”Galen i humlor” – var en medryckande hyllning till humlor, forskning och ren upptäckarglädje. (Efter att ha läst den investerade jag omedelbart i två böcker om svenska humlor med ordentliga bestämningsnycklar. Det var ett mycket bra beslut.)

Den här boken går mer i moll. Allt fler av oss är medvetna om att också insekterna är hotade av bekämpningsmedel och klimatförändringar. De positiva förändringar som kommer till stånd via lagändring eller folkopinion sker tyvärr långsamt.

Dave Goulson har rest till flera områden där det verkar vara för sent att rädda de djur- och växtarter som hotas av utrotning. När han beskriver vad vi förlorat, då skäms jag över att vara människa! Skäms riktigt rejält!

Men allt är faktiskt inte hopplöst. I övergivna industriområden och grustag nära annan bebyggelse skapas nya små oaser där insekter, fåglar och ”ogräs” kan leva ostört ännu en tid. (Många av dem uppvisar faktiskt större artrikedom än närliggande naturområden.)

Vill jag då rekommendera den här boken? Ja definitivt, men kanske inte till den som precis börjar bli nyfiken på det som surrar och kryper omkring oss. Där tycker jag  fortfarande att Galen i Humlor fungerar bättre som  och glädjespridare.

Dave Goulson har också gjort flera små filmer om insekter.

Städhelg

Vädret har varit vackert men temperaturen sval. Sensommaren övergår i riktig höst. Snart är det dags att förbereda solgläntan för den kommande vintern.

övervintringsholken för guldögonsländorna är upphängd för vinterförvaring i redskapsboden
Torrt och skyddat från ruskväder.

Jag har tagit in guldögonsländornas övervintringsplats i redskapsboden. Där får den hänga tills maj då jag sätter ut den igen i vårsolen. Hoppas verkligen att den inte blir plundrad av hungriga möss. Det skulle vara ett tragiskt öde för sovande sländor.

mina olika fågelmatare utlagda på gräsmattan
Fågelmatarna skall steriliseras.

När jag ändå rumstrerade runt i redskapsskjulet tog jag itu med ett av mina dåliga samveten. Fågelmatarna som jag hängt undan utan att först ha rengjort dem.

Nu monterade jag isär dem och lade delarna i en hink. Sedan hällde jag skållhett såpavatten i hinken så att det täckte allt, satte på ett lock och lät det stå och svalna. Därefter diskade jag ur dem och sköljde noga innan de fick lufttorka i solen.

Risken är nu mindre att det finns kvar baciller eller parasiter som kan smitta småfåglarna i vinter.

små rabarberplantor vid basen av en stor rabarberplanta
Rabarberplantorna har fått bebisar.

En liten ommöblering i trädgårdslandet blev det också. Vid rabarberstånden hade det dykt upp nya små plantor.

För att de skall få ens en chans till solljus flyttade jag dem. Nu står de nära oreganon. Den blir också högvuxen men kan klippas ner så den inte ger för mycket skugga.