Kategori: Groddjur

Tre buttra gårdsväktare

Under den gångna sommaren har tomten patrullerats av en trio paddor (Bufo bufo). På nätterna såg vi dem ibland på gräsmattan när de letade sniglar, maskar och insekter. Oftast hittade vi dem i trappan till vår matkällare. Där sökte de skydd från solen.

De blev snabbt tydligt att vi hade att göra med tre olika personligheter.

en brun padda sitter på ett trappsteg
Jag är rätt trygg här på trappsteget.

Den pepparkaksbruna, mellanstora paddan var den lugnaste av de tre. Visst höll den koll på de stora människorna som rörde sig i omgivningen men den satt oftast kvar.

fullvuxen ljusgrå padda sitter på ett trappsteg med ansiktet bortvänt från kameran
Om jag inte låtsas om dig så blir jag automatiskt osynlig.

Som kontrast var den största paddan ett riktigt nervknippe. Den tyckte att rörelser i omgivningen var obehagliga och drog sig undan när jag kom för nära. Lite torr mossa att gömma sig under var tillräckligt skydd för att den inte skulle överge källartrappan.

liten ljusbrun padda ute bland mossa har koll på fotografen
Jag har koll på dig, människa.

Den minsta, och förmodligen också yngsta, av paddorna var också lite reserverad. Samtidigt verkade den helt övertygad om sin förmåga att framgångsrikt kunna smita undan om jag försökte fånga den. Så den såg mig nog mer som ett irritationsmoment än som ett hot.

De senaste veckorna har jag bara sett pepparkakspaddan utanför matkällaren. Jag antar att de andra två redan har valt ut sina övervintringsplatser.

Vi får se om de små knottriga gårdstrollen kommer tillbaks nästa vår och fortsätter hålla efter sniglar och skalbaggar i rabatterna.

Annonser

Gläntan som barnkammare

Solgläntan är inte bara en enkel naturtomt. Där vi ser lugn och avkoppling ser djuren något helt annat. De ser en möjlighet att framgångsrikt föda upp en kull med ungar.

skalbitar av ett koltrastägg ligger på mossa
Ena koltrasten dumpade sina äggskal vid den andra koltrastens bo. Bussigt!

Med hänsyn taget till den sena våren och den ihållande värmen har vi sett en hel del ungar på tomten. Sädesärlorna fick åtminstone en kull. Koltrasten troligen två.

Oron jag kände över koltrastboet i stuprännan visade sig obefogad. Inga ungar drunknade eller frös ihjäl. De blev flygfärdiga innan sommarens första regnskurar.

Små paddor ser vi också i gräset. De vill både skaffa sig ett födorevir och undvika att bli mat åt större djur. Några av dem kommer att lyckas. De flesta kommer att gå åt.

öppning i igenmurat hål där en rovstekel samlat ihop paralyserade larver
Plötsligt var dörren öppen igen.

Ett olöst mysterium är vad det egentligen var som övervintrade inne i brädstumpen. En dag såg jag att hålet öppnats men hyresgästen hade redan flugit sin väg. Jag vet fortfarande inte om det var en rovstekel eller en guldstekel.

Sommarens gnälligaste djurungar fanns skogen. Det tog ett tag innan vi insåg vad det var som gnisslade och pep så ihärdigt i kvällsmörkret. Med lite klurande och Natursidans guide till ugglor fick vi bekräftat att kvällskonserten var kattuggleungarnas tiggläte.

Det är första gången som jag hört kattugglor. Det är definitivt första gången som jag hört uggleungar! Att ett ugglepar häckat i närheten är riktigt häftigt. Det känns verkligen som att vi har storskogen in på knuten. Kanske har kattugglorna också gjort processen kort med sorkarna som åt upp mina drakulanunneört. Vågar jag hoppas på det?

På patrull

Vi delar vår solglänta med många olika slags djur. Både större och mindre. Närheten till naturen är faktiskt en stor del av nöjet med sommarbostaden.

Det här året har också vi märkt av att det är ett ordentligt myggår. Så fort någon av oss rör sig i ett skuggigt område kommer de inande med siktet inställt på blod.

En brun fyrfläckad trollslända vilar på ett grässtrå
Grässtrån, stjälkar och grenar är bra viloplatser.

Myggplågan skulle varit ännu värre om det inte var för trollsländorna. De är effektiva små ätmaskiner som patrullerar sina jaktmarker enligt strikta mönster. Än så länge är det flest av fyrfläckad trollslända men senare på sommaren dyker också andra arter upp.

liten vanlig padda sitter i solen på en skogsväg
Paddor har alltid företräde i korsning.

Ett annat djur som också nogsamt patrullerar sitt revir är vanlig padda. Vi har rätt så många sådana som grannar på tomten. De kan inte hjälpa oss med myggen men äter massor av skalbaggar, larver och sniglar.

Jag tycker att paddor påminner om små hustomtar. De går runt och sköter sitt utan att göra något väsen av sig. Samtidig sprider de trevnad överallt där de finns.

Paddgömslen av blomkrukor

Av alla grod- och kräldjur som uppehåller sig runt stugan är jag extra svag för de buttra paddorna (Bufo bufo). Det är något speciellt med kombinationen av trumpen uppsyn, rullande gångstil och väldigt vackra ögon.

Att de äter insekter och sniglar är inte heller en nackdel i en trädgård.

tre lerkrukor och en planteringsspade
Byggmaterial för modulhus – paddstil.

Däremot är inte alla gömställen de väljer bra. Jag har hittat förtörnade paddor inuti säckar med planteringsjord, under presenningar och hinkar. Nog för att det är bostadsbrist men inte behöver de bo i plastslum?

Jag bestämde mig för att erbjuda några robusta paddgömslen istället. Tre lerkrukor i olika storlek fanns i redskapsboden.

I de skuggigaste blomrabatterna grävde jag lagom djupa gropar för att kunna lägga krukorna ner på sidan. Sedan fyllde jag dem till hälften med lös jord som ett ”golv”. Perfekt att gräva ner sig i om man är en padda.

Som extra kamouflage lade jag in några torra löv också.

lerkruka nedgrävd på sidan i en rabatt och fylld med jord och torra löv för att skapa en paddgrotta
Home styling för paddor.

De färdiga gömslena erbjuder skydd utan att bli alltför varma och torra. Jag har placerat ut dem så att varje hyresgäst får ett eget revir utan alltför närgångna grannar.

Vi får se om de uppskattas av paddorna. Det borde väl ändå vara trevligare än att sitta och sura under en hink?

Motsträviga fotomodeller

Nu är dygnstemperaturen så pass hög att både reptiler och groddjur vaknat ur sin vinterdvala. Min sambo mötte en av tomtens paddor (Bufo bufo) när de båda var ute på promenad i vårsolen.

padda som gömt sig under en sten bakom grässtrån
Jag håller ett öga på dig och är inte imponerad.

Sambon på egen hand var inte farlig. När jag också kom dit backade paddan omedelbart ner i en grop. Den var definitivt uppmärksam på omgivningen.

svansen och ett ben av en skogsödla som gömt sig i ett hål i grässvål
Nej, jag tänker inte lämna min skyddande håla.

Tack vare vildsvinens vinterbökande hade en hel del jordkokor från skogsbrynet hamnat på vår vägstump. När jag höll på och flyttade kokorna till vägkanten såg jag helt plötsligt en svans och en liten tass.

Det var en skogsödla (Zootoca vivipara) som sökt skydd under en grästuva. Där fick den stanna. Förhållandevis ostörd.

Husrum för smådjuren

En naturtomt skall inte städas alltför noga om man månar om djurlivet. Förutom gott om mat finns det många boplatser i en halvstökig trädgård. Vill man göra en extra insats för de vilda besökarna skall man erbjuda skydd för den värsta vinterkylan.

rishög med höstlöv - för smådjuren
Här finns det många gömställen för småkritter.

Därför har jag precis gjort en ny rishög. Den finns på ett avskilt ställe vid tomtgränsen. På marken placerade jag grova grenar. Sedan lade jag massor av kvistar i olika tjocklek ovanpå. Överst ormbunksblad och höstlöv som skydd mot regn och snö.

En sådan här rishög blir ett perfekt gömställe för små möss och ödlor. Insekter kommer att lägga ägg där. Igelkottarna kanske väljer den för sin vinterdvala. Fåglar kommer att leta mat bland kvistarna eller sitta ovanpå för att hålla utkik efter faror.

Så länge vi fyller på med nya kvistar kommer den här rishögen att vara ett perfekt tillhåll för skogsgläntans minsta besökare. Allt eftersom grenarna i botten förmultnar blir de näring till nya växter.

Och vi slipper besväret med att elda ris varje vår och höst.

Det kryps och kravlas i gräset.

Helt plötsligt är det fullt med små, små, små paddor på tomten.

De finns i gräsmattan. De finns i blomsterrabatten. De har trillat nerför trappan i matkällaren. De finns på trädgårdsgångarna. De finns i slänten. De finns i nässelsnåret. De finns under huset.

Kort sagt: de kryllar i massor och alla stretar de framåt mot ett okänt mål.

Annan liten padda
Suddig bild men närmare än så här fick jag inte komma med kameran.

Uppenbarligen är tomten och omgivningarna lämpliga för både grodor och paddor. Trots att den saknar både rinnande vattendrag och en damm. Mossa och skyddande växtlighet räcker långt för att skapa hemtrevlig miljö.

Eventuell gräsklippning får anstå ett tag. Åtminstone tills småpaddorna hunnit hitta bra gömställen. När vi nu går ut har både jag och sambon blicken stint riktad ned i backen för att undvika att trampa på dem.

Liten padda
Liten padda (Bufo Bufo) ute på trädgårdsgången.

Naturligtvis är de inte alla ättlingar till de paddor vi hittade i våras. Kanske någon, eller några, av dem är det?

Kan vi hoppas på att de alla är mycket hungriga och kan bli bra på att fånga mygg?