Kategori: Fåglar

Livräddare

Vi prövar olika sätt att spara regnvatten. Eftersom stugan är ett fritidshus blir det lite av en utmaning. Det måste vara ett robust system som inte kräver dagligt underhåll.

Två andra saker är också absoluta måsten. Inget stillastående vatten där stickmyggor kan lägga ägg. Regnvattenbehållaren får inte heller bli en dödsfälla för nyfikna smådjur.

nedanför ett stuprör med utfälld vattenavkastade står en rund balja täckt med ett finmaskigt grått nät.
Första testet. Vi är nöjda med resultatet.

Nu verkar det som om vi hittat en lösning på båda de problemen. Ett finmaskigt nät med tyngder längs kanten. Med det lagt över tunnan blir det omöjligt för fåglar och möss att ramla i och drunkna. Myggorna får inte kontakt med vattenytan. Som en extra bonus silar nätet bort sådant skräp som spolas ned från stuprännorna.

i kanten på det finmaskiga nätet är det insytt vikter som förhindrar att det blåser bort.
En isydd vikt tynger ner kanten på nätet.

När väderprognosen utlovade regn satte vi en stor plastbalja nedanför vattenavkastaren, täckte över den med nätet och åkte sedan hem. När vi kom ut till solgläntan nästa helg låg nätet fortfarande kvar, baljan var full av regnvatten och inga djur hade drunknat.

Det är nog dags att investera i ett par rejäla regntunnor. Det fiffiga nätet köpte vi på Jula.

Annonser

Regnet bara öste ner

Juli artar sig till att vara både sval och blöt. Istället för att svära över vädret påminner jag mig själv om hur förra sommaren var. Ihållande torka och tryckande värme. Vecka efter vecka. Ingen lindring.

den genomskinliga regnmätaren innehåller ca 5 mm regn mer än vad graderingen räcker.
Vi kanske behöver en större regnmätare?

Bättre att glädjas åt den rikliga nederbörden. Några varma dagar på det här så kommer solgläntan att förvandlas till en riktig djungel.

squashplantan som är planterad i komposten har fått söndertrasade blad, det är nästan bara bladnerverna som återstår, men har också fyra tre blomknoppar och en blomma.
Inte sniglar – hagel.

Fast det kanske inte bara var regn som kommit ner? Med tanke på hur medfarna flera av växterna såg ut så misstänker vi att det haglat ordentligt. Värst drabbade var plantorna med stora, tunna blad. Rosenhallonen såg ut som om någon övat prickskytte på dem. Den stackars squashen har också fått sig en ordentlig omgång.

när man ser koltrastboet ovanifrån ser det fuktigt ut
Tomt och jätteblött koltrastbo.

Den eviga optimisten koltrasten hade byggt bo i stuprännan i år igen. Den här gången hade de inte samma tur.

Spöregnet kom förmodligen medan de fortfarande ruvade. Boet dränktes helt.

trastboet sett från sidan. jag håller det i min hand, iförd orange gummihandskar, och det syns tydligt hur genomblött bomaterialet är.
Totalt genomdränkt bobale.

När jag reste upp stegen trodde jag verkligen att jag skulle hitta döda små fågelungar eller ruttna ägg. Men boet var tomt. Något djur hade hunnit före. Tur i oturen för mig.

Mer bomaterial

Vårkänslorna svallar i både buskar och träd. Blåmesen har inspekterat holken bakom bastun. Den dög som boplats förra året. Jag hoppas den inte chanserat sedan dess.

fluffiga fröparasoll nedtryckta mellan fjällen på en kotte för att hålla dem på plats
Fluffiga frön.

Naturligtvis kan fåglarna allt kring att bygga bo. Instinkterna är starka. Men vi tycker att det är roligt att hjälpa dem på traven. Det är därför vi satt upp holkarna.

ny fågelbobunt av otvättad ull upphängd i hästkastanjen
Årets nya fågelbobunt.

Det är också anledningen till att jag placerat ut lite bomaterial. Förutom en ny fågelbobunt av otvättad ull finns det fluffiga frön nedtryckta i en kotte. Bara att hämta! Nästa vårvinter, när jag rensar holkarna, ser jag om det är någon av ”våra” hyresgäster som använt materialet.

Flyttfåglar

När hantverkarna skulle lägga nytt tak tog vi ner solpanelen för att ge dem svängrum. Innan den kan återfå sin gamla plats måste vi få dit nya ribbor för fäste. Det förutsätter hjälp av fler personer. Med tanke på kalendrar som skall synkas lär det dröja ett tag.

holkarna är flyttade till andra husgaveln
Mesholk bredvid sädesärleholk.

Samtidigt som vi letar lämpliga dagar söker fåglarna efter lediga hålrum. För att inte störa häckningen när vi sedan monterar solpanelen flyttade vi holkarna till den andra husgaveln. Kanske blir detta rentav den nya placeringen?

fågelboet är fodrat med fårull från bobunten
Ett ingenjörsmässigt underverk.

I sädesärleholken fanns ett gammalt fågelbo. Jag kan inte avgöra vems det varit. Men det var riktigt välfodrat med mjuk fårull hämtad från fågelbobunten.

svalbrädan får tillfälligt hänga på baksidan av vedboden. För koltrastarna.
Här kommer koltrastarna att trivas.

Svalbrädan fick också en ny placering. Nu sitter den på baksidan av vedboden. Precis vid skogsbrynet. Kanske skall den också döpas om från svalbräda till koltrastlänga? Flera koltrastar har byggt sina bo på den men vi har inte haft en enda svala på besök.

Nåja. Huvudsaken är att fåglarna i grannskapet får fler holkar att välja mellan. Med ständigt liv, kiv och rörelse är de väldigt underhållande. Dessutom är hungriga fågelungar en fantastisk drivkraft som får föräldrarna att dammsuga omgivningen på insekter. En del av dem sådana som skulle klassats som ”skadedjur” – om de överlevt.

Bara bottenskrapet kvar

Nu märks det tydligt att vintern varit både lång och hård. Det är bara ett par månader sedan vedstaplarna låg dikt an mot dörren.

en halv vedtrave återstår i vedboden
I höstas var det fyllt till bristningsgränsen. 

När vedboden börjar eka tom är det hög tid att boka ny leverans hos vår lokale lantbrukare. Kanske vi borde beställa fyra säckar istället för tre den här gången?

Det är en fin avvägning mellan tillräckligt med ved och nog plats för förvaring av den.

fettblandningen som jag fyllde en creme fraicheburk med och hängde ut till fåglarna är snart slut
Bara några småsmulor återstår.

Fåglarna håller också på och tömmer skafferiet. Nu fyller jag inte längre på med ny fågelmat när den gamla tar slut. Utfordringen skall bara hjälpa dem under den värsta köldperioden. (Dessutom har jag läst en brittisk rapport om att fågelmatning under senvåren och sommaren inte gynnar dem. Kullarna blir tvärtom avsevärt mindre.)

pallkrage omgiven av snö och fylld med snö och is
Is och snö i, och kring, pallkragen.

Det som det fortfarande finns gott om är snö. Trots långa perioder med både blidväder och regn är snödjupet cirka 15 cm. Nu önskar jag faktiskt mest att den försvinner så jag äntligen kommer åt rabatterna. När det väl börjar töa får vi översvämning på tomten. Som tur är kommer vattnet också att rinna undan fort. Bra dränage är kanske en av få fördelar med att ha så mycket klapperstenar under matjorden.

En annan sorts fågelfrö

De flesta fröfirmor har numera minst en blomsterblandning i sortimentet avsedd för pollinatörer. Naturvänner kan göra en insats utan att ha en egen trädgård. Det räcker med en kruka eller balkonglåda. Inte heller behöver de plöja metervis av trädgårdsböcker för att veta om de gör ”rätt”. Det hela är väldigt enkelt.

tre fröpåsar från sutton seeds: Birds and Bees Mix, Fältvädd och Honey Bee Mix
Låt oss prata om blommor och bin. Och fåglar.

Så har vi då engelsmännen med sina specialblandningar. De lockar inte bara humlor, bin och fjärilar till tomten. Växterna får fröställningar som blir mat åt småfåglarna.

Jag tycker att det låter väldigt klokt. Så naturligtvis beställde jag en förpackning.

Det står inte på dem exakt vilka sorts växter de innehåller. Därför kommer jag att så de här fröna i krukor. Då kan jag lättare ha dem under uppsikt och se vad det är som gror. På så sätt minskar jag risken att få in fler invasiva arter.

Det räcker så gott med mina ärkefiender lupinerna.