Kategori: Däggdjur

Ny plats för fladdermusholken

Det blev en flyttkedja. När taket skulle läggas om tog vi först ner alla holkarna som satt på gäststugan. Sedan bestämde vi oss för att inte ha några holkar nära solpanelen. Behöver vi meka med den vill vi inte störa några häckande fåglar.

fladdermusholk på gavel av röd stuga med vita knutad. Stege lutad mot gaveln.
Både väderbiten och ohyvlad. En lyxlya helt enkelt.

Därför satte vi en mesholk och sädesärleholken på norrgaveln av gäststugan. Men var skulle då fladdermusholken få plats? Enlig Naturhistoriska Riksmuseet borde den sitta i söderläge, fast med skugga under vissa av dagens timmar. En sådan plats har vi inte. Som kompromiss blev det gaveln på storstugan. Österläge med viss sol samt fritt för in- och utflygning.

Hittills har vi inte haft någon hyresgäst i fladdermusholken. Kanske blir det ändring på det nu?

Annonser

Baconbanditer!

Mitt test att skydda jordgubbslandet mot nattfrost med höstlöv misslyckades kapitalt!

fd jordgubbsland vid skogsbrynet, helt uppbökat av vildsvinstrynen.
Här fanns det ett jordgubbsland …

Eller … det kanske var lyckat, det kommer vi aldrig att få veta? För det här var synen som mötte oss. Vildsvinen har varit framme igen. Och när de bökat har de nogsamt hållit sig inanför jordgubbslandets kanter.

Jag lyckades faktiskt hitta tio plantor i jordhögarna. Har förstås ingen aning om vad det är för sorter. Eftersom vi gillar jordgubbar blir det till att beställa nya. Innan de landar i brevlådan måste jag gräva om landet. Lägga grästorven med svålen nedåt längst ner i botten. Överst fyller jag på med köpejord och planterar de tappra överlevarna.

Får se om det här var en tillfällighet eller om jordgubbar är lika lockande för grisar som potatis? Det skulle vara väldigt synd för oss.

Räven går sin vända

Det har inte varit någon hemlighet att solgläntan ingår i ett rävrevir. Med jämna mellanrum har vi hittat spillning på tomten. Vi har också sett spår i närheten.

Men det är först nu som det finns bildbevis

nattbild på räv som går i slänten framför hasselbusken
Mystiske Mickel är avslöjad.

Viltkameran är flyttad så den bevakar slänten nedanför verandan. Där är det rena autostradan för skogens däggdjur. Flest bilder på harar, förstås, men också en fin actionsekvens på räven (Vulpes vulpes) när den genade över tomten.

Fiskmysterium

Jag gick en sväng runt tomten för att se vad som behöver göras när vädret blir mildare. Det är alltid bra att ha en övergripande plan. Att den sedan ändras är en annan sak. Dessutom är det trevligt att kunna följa årstidernas gång i gläntan.

ett fruset gäddhuvud halvt nedborrat i snön
Oväntat fynd i trädgårdslandet.

Därför blev jag riktigt paff när jag hittade ett gäddhuvud under doftschersminen. Det är mer än en kilometer till närmsta sjö. Hur i hela fridens namn hade det hamnat där? Och var fanns resten?

Vår bästa teori är att det är någon av de större rovfåglarna som tappat det. Kanske en fiskgjuse. Eller så är det en av korparna som bor i skogen. Jag tror inte att räven skulle lämnat kvar något ätbart. Den hade förmodligen tuggat i sig rubbet.

Det här är ytterligare ett litet mysterium som inte kommer att få någon lösning.

Zooooooooommmm

Moharen verkar vara en återkommande besökare i solgläntan.

haren skuttar bort från oss och vi ser hur snön sprätter från baktassarna
Bråttom, bråttom. Jag har en tid att passa.

Med all snö är det svårare för den att komma åt gräs och örter som är den vanliga födan. Ett par av våra rosor har därför ”beskurits” lite tidigare än vad jag planerat.

snön har tyngt ner grenarna på en sälg så haren kommit åt att äta knoppar och bark
Knoppar och bark in. Harpluttar ut.

Snön har också tyngt ner en av sälgarna så att de energirika bladknopparna i toppen på grenarna hamnat på lagom ”harhöjd”. Att hugga ner sly till småviltet när snön är djup är ett traditionellt sätt att stödutfordra. Den här gången behöver inte sälgen offras.

haren letar ätbart som fallit ner i snön under fågelmaten
Vad har fåglarna sprätt ner på marken?

Precis som skogsmössen letar också haren efter ätbara rester som drällt ner från fågelmatningen. Nötter, frön och havregryn måste vara perfekta fynd.

Hur harens mage kan hantera istret som all fågelmaten är indränkt i, det har jag däremot ingen aning om. Energi som energi?

skurna bitar av äpple och morötter utlagd på tilltrampad snö under fågelmaten
Färgglad djurmat.

Nu har jag också lagt ut bitar av morötter och äpplen till koltrastarna.

Förmodligen kommer en del av de godsakerna hamna i magen på moharen istället. Om nu inte rådjuren hinner före? Oavsett vilket det blir hoppas jag att ett fruset djur får chansen att överleva ytterligare ett tag.

Mårdbesök

Jag flyttade viltkameran till fågelmaten för att få bättre koll. Framför allt vill jag se vilka arter som äter av isterklossarna. Men också för att kunna rapportera antalet individer de dagar då vi inte var där till Vinterfåglar inpå knuten.

nattbild bakifrån på mård ståendes på snötäckta marken vid fågelmaten
Är det något ätbart som rör sig nere i slänten?

En sen natt har kameran reagerat på rörelser och bränt av tre bilder med IR-blixt. Vi har fått bevis på att solgläntan ingår i ett mårdrevir!

Förra vintern fanns det spår av skogsmård (Martes martes) vid utedasset. Nu har vi också sett själva djuret. Både bakifrån och från sidan.

Med tanke på att den lyssnade så uppmärksamt var den förmodligen på jakt efter moharen eller en skogsmus. (Fågelmaten lockar smågnagarna och haren har en av sina viltväxlar längs vår uppfart.) Häftigt var det alldeles oavsett att få se mården på bild.

Bara kollar läget lite

Vi gjorde en snabb stugvisit för att se att allt var som det skulle. Inga trasiga fönster, inga nedfallna träd eller annat som kan ge problem längre fram.

spår av en skogsmus som försiktigt hoppat fram i nysnö på verandan
Spejaren har varit på helspänn. Inga släpspår av svansen.

På verandan möttes vi av ett litet pärlband av djurspår. De kom från trappan. Sedan fram till dörren. Följde tröskeln. Därefter vek de av ner mot trappan igen.

Det var en av skogsmössen som undersökt om det fanns en väg in i stugan. Jag förstår att det är tufft nu och att de letar efter både mat och värme. Samtidigt är jag glad över att de inte kunnat ta sig in.

Skogsmössen får nöja sig med smulorna från fågelmaten som hamnar på marken. Och om sanningen skall fram har de förmodligen betydligt varmare i sitt bo under det isolerande snötäcket än i det utkylda sommarhuset.