Det var verkligen oväntat att se en fjärilslarv i slutet av augusti. Nu var det en kaxig larv som inte ens försökte smälta in i omgivningen. Kanske 3 centimeter lång och med frisk aptit. Men ändå, var det inte väl sent på året?
Nej, tvärtom. Enligt artportalen är det just sensommarens larver av piltandvinge (Notodonta ziczac) som övervintrar som puppor och kläcks följande vår. De larverna kallas då för ”den andra generationen” vilket låter lite som en tv-serie i sci-fi miljö.
Jag är osäker på om jag någonsin sett en piltandvinge fladdra runt i skymningen? Nattfjärilarna är oftast inte lika färgstarka som sina dagaktiva släktingar. Det fungerar bra som camouflage men gör det svårare att skilja på dem om man inte är riktigt insatt.
Solgläntan är verkligen full av överraskningar. Än en gång har jag fått lära mig intressanta fakta om en art som tidigare var helt okänd för mig.
Undrar vad jag hittar nästa gång?
