”Ogräs är bara växter på fel plats”

Eftersom stugan ligger rätt avskilt i skogen får vi också mycket besök av olika vilda djur. Vi skall inte hymla med att vissa av de här gästerna är mer uppskattade än andra. Hellre fjärilar än stickmyggor. Hellre skogssniglar än bromsar. Och mycket, mycket hellre talgoxar än vildsvin.

En sak har alla de olika djuren gemensamt – gift är dåligt för dem!

Vill vi ha roliga besök och samtidigt hålla efter ogräset, då gäller det minsann att kavla upp ärmarna och sätta igång. Maskrosjärnet användes flitigt under våren. Nu lyser färre gula solar i grönytan och det var ett tag sedan vi såg en maskrosboll.

Hög tid att skaffa ny inspiration. Så jag styrde kosan mot biblioteket.

Ogräsbok
”Ogräsboken” av Susanna Hultin

Beskrivningen av ”Rensa trädgården” lovade gott. Den skulle innehålla tips på modern ekologisk ogräsbekämpning. Samt råd om hur man både kan förebygga och bekämpa ogräs i trädgården. Kan verkligen någon bok leva upp till de förväntningarna?

Nja. Den läsare som letar efter snabba lösningar på problem med kirskål, maskrosor eller nässlor blir besviken. Förutsättningen för framgångsrik ekologisk ogräsbekämpning är planering, uthållighet och mycket arbete.

Sammanfattningsvis kan jag säga att det finns en del matnyttigt i boken. En bonus är att texterna påminner om hur de flesta av våra ogräs förr sågs som antingen kultur- eller medicinalväxter.

skäran
Släng dig i väggen, Socker-Conny! En skära är värsta grejen.

Det är också bra att komma ihåg att de är värdväxter för många insekter. Därför lämnar jag gärna många ogräs orörda för att blomma. Viktigt är bara att stoppa dem från att gå i frö.

Kanske är det just därför som jag blivit oerhört förtjust i min nya skära? Den är verkligen helt perfekt anpassad för att hålla efter allt möjligt i lagom höjd. Det som jag slagit får ligga kvar och torka på marken. Först ser det kanske lite skräpigt ut men snart har maskar, skalbaggar och andra smådjur städat upp.

Skäran, tillsammans med den något udda åsynen av mina illrosa arbetsbyxor, har fått både en och två förbipasserande cyklister att höja på ögonbrynen.

Lite sent att hålla en låg profil, om vi nu någonsin hade sådana ambitioner.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s