När de täcks av ett lager pudersnö blir växtstöden en del av vinterlandskapet.
De är praktiska på sommaren och pryder sin plats vintertid. En bra kombination. Passande för en mormorsträdgård. Jag måste verkligen ta mig tid att göra fler.
Bra program på katt-TV
Den hemgjorda fågelmaten är poppis. Än så länge är den mest ett komplement till allt ätbart som småfåglarna hittar i skogen. Extra energi för kalla dagar.
På bara en vecka har ungefär en tredjedel av innehållet i den första plastburken försvunnit. Den är placerad rätt lågt, nära marken. Precis bredvid ölandstoken som skydd mot rovfåglar.
I närheten har jag satt upp en ny burk. Den innehåller en extra kaloririk blandning av ister och jordnötter. Sådant som blev över när jag gjorde en stor sats fågelmat.
Plastburkarna skall inte användas till något annat efteråt. Därför behöver jag inte vara rädd om dem. Ett par spikar och ståltråd är allt som behövs för att få dem på plats.
En bonus med fågelmatningen är att den underhåller katten också. Det syns tydligt på hennes kroppsspråk när hon får syn på ett byte. Hon får utlopp för sina jaktinstinkter genom att smyga på dem från matbordet.
Dessutom skvallrar hon högljutt när fåglarna är oförskämda nog att äta vår fågelmat som vi hängt upp.
Duktig kisse. Säg åt dem bara!
Paparazzi i skogsbrynet
Jag föll för frestelsen och köpte ytterligare en viltkamera. Burrel, samma märke som min första. Det här är en lite enklare modell som saknar stöd för MMS. (Eftersom jag inte använt detta en enda gång hittills kändes det överflödigt.)
Nu finns den i skogsbrynet. Försedd med stort minneskort och laddningsbara batterier. Första uppdraget är att se om ugglorna jagar vid grönkomposten? Sedan är det hög tid att vildsvinen poserar för en bild. Hittills har vi bara sett spåren av deras framfart.
När snön lägger sig får vi se vilken av viltkamerorna som får hedersuppdraget att bevaka fågelmatningen när inte vi är här. Det känns lagom lyxigt att ha två att välja mellan och kunna planera för att täcka så många vinklar som möjligt.
Ett bra köp.
Naturligtvis! Bok med bra tips.
Det här är ytterligare en lånebok från det lokala biblioteket. ”Naturligtvis! Biologisk mångfald i din trädgård” av Justine Lagache. Välskriven och snyggt layoutad med många vackra bilder och pedagogiska illustrationer.
Den innehåller mängder av praktiska tips på hur man gynnar biologisk mångfald i trädgården. Lämplig som inspiration för den som vill göra något för att bidra till en bättre värld men inte är helt säker på vad. Eller hur?
Fåglar och fönster
Trots att stugan ligger mitt ute i skogen händer det välsignat sällan att vi hittar en död fågel som flugit in fönstret och brutit nacken. (Naturligtvis kan det vara så att räven bär bort beviset innan vi sett det.) På insidan av fönsterrutorna sitter rovfågelsiluetter.
Vi gör vårt bästa för att avskräcka dem så de väljer en annan väg.
Tyvärr räcker det inte alltid. I helgen hittade jag en nötväcka (Sitta europaea) på trallen framför bastun. Det märktes tydligt att den var chockad. Istället för en spolformad torped med hetsigt humör var det en ynklig fjäderboll som satt alldeles stilla.
Jag ville hjälpa den men visste inte hur? Så jag gjorde det näst bästa. Jag lämnade den ifred. Antingen skulle den återhämta sig eller så skulle den dö. Och den här gången var turen med oss. När jag kollade en halvtimme senare var nötväckan borta. Kvar fanns ett par kluttar färsk fågelbajs.
Om några år har havtornen framför bastun växt till sig. Då slipper vi förhoppningsvis fler krockskadade fåglar när de istället kan hålla koll på omgivningen från buskaget.
Jag ser fram emot den dagen. För det här skär i hjärtat.
Mata komposten med kartong
I samkomposten är vi noggranna med proportionerna kväve/kol. Matrester och innehållet i dasstunnor är rikt på kväve. För att balansera det blandar vi också i kartong, rivna dagstidningar och strö. Sådant material som innehåller kol.
Grönkomposten har inte varit lika högprioriterad. Det är inte lika viktigt att den mognar snabbt för vi kan sätta ut fler kompostgaller om det behövs. De slutna behållarna som är godkända för samkompost har vi bara två av.
Nu hade jag ett överskott av kartonger. Tillräckligt för att täcka grönkomposten med ett lager. Sedan lade jag trädgårdsavfall överst. Alltid gör det någon skillnad. Förhoppningsvis till det bättre.
Något som överraskat mig när jag samlat ihop kartong till kompostering är att så många företag inte trycker med färg utan på plastfilm! Oftast har det varit förpackningar till elektronik. Glada färger och blank yta gör mig numera misstänksam. Jag antar att de stora återvinningsanläggningarna har maskiner och processer för att hantera det. För egen del tycker jag att det är ett ofog. De kartongerna får gå till återvinning istället. I vår kompost passar de inte.
Ett skyddsvärt träd
Jag har fått lära mig ett nytt begrepp: ”Extra skyddsvärda träd”. Det är samlingsnamnet på träd som är unika på något sätt. Ovanligt grova, gamla eller på annat sätt väldigt värdefulla ur naturskyddspunkt. Det finns till och med en idolsite, trädportalen, där det går att hitta mer information.
Men ett vanligt lite småskruttigt träd kan också vara skyddsvärt.
Någon tidigare ägare av solgläntan tog fram motorsågen och kapade stammen på hästkastanjen ett par meter från marken. Förmodligen för att den skuggade eller skymde utsikten.
Kvar blev en högstubbe med obändig livskraft. Nedre delen av stammen sköt nya skott som nu vuxit upp till ordentliga grenar. De bildar en ny, låg trädkrona. På så sätt var den hårda beskärningen lyckad.
Övre delen av högstubben är nu alldeles murken och full av hål. Sommartid kryllar där av insekter och spindlar. Getingar och bålgetingar gnager trä till sina bon. Diverse steklar jagar byten eller lägger ägg i veden.
Lös bark och större håligheter är också positivt för den biologiska mångfalden. Höstkastanjen är ett naturligt insektshotell med massor av springor där det går både att lägga ägg och övervintra.
Det, i sin tur, gör den högintressant för småfåglarna. Ingen av dem bygger bo där men alla besöker den i jakten på mat.
Att hästkastanjen varit bra för omgivningen har vi förstått länge. Nu kan vi sätta ord på det. ”Det här är inte vilket träd som helst. Det är Ett Skyddsvärt Träd.” Må det leva länge och åldras med värdighet och många bohål.
